Overview

Synpunktsinsamling
1 Inledning
2 Syfte
3 Om sekretess
4 Förutsättningar för samtycke
5 Inhämta samtycke till inform
6 Nekat eller återkallat samtyc
7 Dokumentation och giltigh
8 Vid remiss
9 Omfattning av samtycke
10 Vid nedsatt beslutsförmåga
11 Informdeln gen NPÖ SVOD
12 Nödåtkomst till medicinsk
13 Uppföljning
14 Regelverk
15 Vidare läsning
16 Övriga synpunkter

Sheet 1: Synpunktsinsamling

Starttid

Slutförandetid

E-post

Namn

Ändrades senast klockan

Ange kommun/förvaltning/SOR/delregionalt samverkansområde/ansvarsområde

Svarsdatum

Inledning

Syfte

Om sekretess

Förutsättningar för samtycke

Inhämta samtycke till informationsdelning

Informationsdelning genom NPÖ och SVOD

Nekat eller återkallat samtycke

Dokumentation och giltighetstid

Vid remiss

Omfattning av samtycke

Vid nedsatt beslutsförmåga

Nödåtkomst till medicinsk information

Uppföljning

Regelverk

Vidare läsning

Övriga synpunkter

1/5/26 10:00:46

1/5/26 10:34:39

anonymous

Götene kommun

1/5/2026

Inget att kommentera

Tydligt syfte

Inget att kommentera

Här behöver även samtycke vid nedsatt beslutsförmåga komma.

Stycket om barn som inte är mogna att samtycka upplevs otydligt.

Andra stycket upplevs otydligt

Ingen kommentar

Första och andra stycket motsägande budskap gällande varaktighet av samtycket.

Ingen kommentar

Förtydliga menprövning, behöver denna vara skriftlig? Behöver komma tidigare i dokumentet.

Ingen komentar

Uppdatera nummer på socialtjänstlagen till nya.

Felaktig länk till SKR

1/29/26 10:01:30

1/29/26 10:23:16

anonymous

Primör

1/29/2026

Tydlig och juridiskt väl förankrad inledning. Det saknas dock ett tydligare primärvårdsperspektiv och hur riktlinjen ska fungera i verksamheter med högt patientflöde och korta kontakter.

Syftet är väl formulerat och ligger i linje med personcentrerad vård och patientsäkerhet. Samtidigt finns en risk att ambitionen om sammanhållen vård försvåras i praktiken om samtyckesprocessen blir administrativt tung eller otydlig, särskilt i primärvården där samordning ofta behöver ske snabbt.

Avsnittet ger en tydlig juridisk genomgång av sekretessreglerna. För medarbetare i primärvården kan dock omfattningen upplevas komplex och svår att omsätta i vardagen. Det finns en risk att osäkerhet kring sekretess leder till försiktighet och minskad informationsdelning även när den är motiverad för god vård.

Förutsättningarna är tydligt beskrivna men ställer höga krav på den enskilde medarbetarens bedömning av förståelse, frivillighet och omfattning. I primärvården, där möten ofta är korta och patienterna kan ha komplex problematik, kan detta vara svårt att hinna med och bedöma på ett rättssäkert sätt.

: Möjligheten till muntligt samtycke är positiv. Samtidigt innebär kraven på information och dokumentation en ökad administrativ belastning i primärvården. Det finns risk att samtyckesinhämtning upplevs som ett hinder snarare än ett stöd för samverkan.

Att samtycke krävs för elektronisk direktåtkomst är viktigt ur integritetssynpunkt. I praktiken kan detta dock försvåra informationsåtkomst i primärvården, särskilt vid akuta eller oplanerade kontakter, om samtycke saknas eller är otydligt dokumenterat.

Det är positivt att den enskildes rätt att neka eller återkalla samtycke tydliggörs. Samtidigt innebär det i praktiken att ansvar för informationsöverföring i hög grad läggs på patienten, vilket kan vara problematiskt för personer med nedsatt förmåga, hög vårdtyngd eller komplexa vårdbehov.

Kravet på tydlig dokumentation är rimligt men riskerar att bli resurskrävande i primärvården, särskilt vid tidsbegränsade samtycken som kräver uppföljning och förnyelse. Utan välfungerande IT-stöd finns risk för dubbelarbete och osäkerhet kring om samtycke fortfarande gäller.

Att samtycke ska dokumenteras i remiss är tydligt. Samtidigt kan primärvården ha svårt att säkerställa att samtycke är aktuellt och korrekt vid varje remisstillfälle, särskilt vid långvariga vårdkontakter eller när flera aktörer är involverade över tid.

: Principen att samtycke inte ska vara mer omfattande än nödvändigt är viktig. I primärvården, där vårdbehov och involverade aktörer ofta förändras över tid, kan det dock vara svårt att i förväg avgränsa exakt vilken information som kommer att behövas.

Avsnittet tar på ett bra sätt hänsyn till behovet av stöd och anpassning. Bedömningen av menprövning och beslutsförmåga innebär dock ett stort ansvar för enskilda medarbetare i primärvården och kan upplevas som juridiskt och etiskt svår

Riktlinjen för nödåtkomst är tydlig och viktig för patientsäkerheten. I primärvården kan dock gränsdragningen mellan akut behov och ordinarie samtyckeskrav upplevas som svår, vilket kan leda till osäkerhet kring när nödåtkomst är motiverad.

Ur primärvårdens perspektiv riskerar riktlinjen att bli alltför fyrkantig i förhållande till den kliniska vardagen, där patienter ofta har komplexa och långvariga behov och där samverkan mellan region och kommun behöver fungera smidigt över tid. En stark betoning på samtycke kan leda till överförsiktighet och fördröjd informationsdelning, vilket i praktiken kan motverka sammanhållen och patientsäker vård. Ett större utrymme för professionellt omdöme och proportionalitet skulle stärka riktlinjens tillämpbarhet.Behovet, omfattningen och giltighetstiden för samtycke till informationsdelning kan behöva variera beroende på vårdens kontext – exempelvis mellan slutenvård, primärvård, kommunal vård och vid utskrivning – för att på ett rimligt sätt stödja sammanhållen och patientsäker vård.

1/30/26 9:21:51

1/30/26 9:24:37

anonymous

Trollhättan stad

1/30/2026

Den samlade bedömningen från förvaltningarna är att vi inte har några synpunkter på riktlinjen. Den omfattar alla delar kring samtyckesförfarandet på ett bra sätt!

2/5/26 10:11:50

2/5/26 10:12:44

anonymous

Närhälsan

2026-02-05

Inga synpunkter

2/18/26 12:01:20

2/18/26 12:05:37

anonymous

SOR Prehospital vård

2/18/2026

Ange om ngt i riktlinjen utgör tolkningar av lagtext eller om dett bara är en sammanfattning av tydlig/odiskutabel lagtext

Ambulanssjukvården hamnar sannolikt ofta i beskriven problematik ffa i samverkan med kommunal sjukvård. Borde detta beskrivas specifikt?

2/23/26 13:28:29

2/23/26 13:32:17

anonymous

Samordningsråd ögon

2/23/2026

inga synpunkter

Viktigt med en så enkel hantering av samtycken som möjligt. Hämta in samtycke om informationshantering på ett strukturerat sätt

inga synpunkter

Önskvärt med samtycke per automatik och koppling till NPÖ

inga synpunkter

2/27/26 7:25:29

2/27/26 7:45:08

anonymous

Samordningsråd och Primärvårdsråd Primärvård VGR

2/27/2026

Alltför omfattande. Kan utgå?

Ok. Föreslår rubrik mellan syfte och sekretess nämligen sammanfattning. Lät en AI sammanfatta dokumentera i 8 punkter. Medför lättillgängligt huvudbudskap men möjlighet att fördjupa sig i texten men också att snabbt förstå innehållet.

Ok.

Motsägelsefullt. Både tid och omfattning men också tills vidare. I begreppet omfattning ingår också ändamål, outtalat, vad skall journaluppgifterna användas till?

System för informationsöverföring avses exv. SAMSA? Det kan stå i klartext. Finns en uppfattning att man kan dela information vid inskrivningsmeddelande och att mottagaren kan svara.

Här kommer innehåll. Se svar punkt 11.

Ok.

För att tydliggöra i mängden av dessa dokument VGR och Västkom föreslås i samtliga fall att de kompletteras med en kortare sammanfattning inledningsvis.

3/2/26 9:02:48

3/2/26 9:11:08

anonymous

Skaraborgs sjukhus

3/2/2026

Vi har inga synpunkter eller kommentarer. Tycker rutinen ser bra ut och användbar

3/9/26 9:18:21

3/9/26 9:20:23

anonymous

Orust kommun

2026-03-09

Vi har inga synpunkter på materialet

3/9/26 9:01:37

3/9/26 12:47:57

anonymous

Vårdsamverkan Västra Götaland - SIMBA

3/9/2026

Bra

OK. Tveksam till att samtycke är "ett verktyg". Kanske formulera om meningen.

Bra

Lite otydligt kring ansvarsfördelning vad gäller uppföljning- tveksam till att vårdsamverkan ska ansvara för uppföljning.

Bra

3/10/26 8:11:34

3/10/26 8:48:10

anonymous

Grästorps kommun

3/10/2026

önskvärt att ha någon rad om rättssäkerheten för den enskilde i inledningen. samt är det enbart mellan kommun och region och inte mellan olika proffesioner som verkar under olika lagrum inom samma region/kommun. sista stycket föreslås att ta bort, tillför inget.

stryk onödiga ord som just i tredje stycket. i fjärde stycket förstår vi inte ordet ingående, förslag på annat ord kan vara berörda. i femte stycket är det tre om i en mening kan säkert stryka någon. sista delen av sista stycket hör till syftet och står redan där, undvik dubbelskrivningar,

meningen ovanför punktlistan föreslås att ta bort, den meningen ger en annan innebörd till punktlistan och huvudrubriken. sista stycket är inte förutsättningar för samtycke utan mer undantag. förslag att lägga en rubrik med undantag och samla undantag under rubriken.

ta bort onödiga ord som ..det vill säga...och....dessa....

i sista stycket står det att vårdnadshavare inte ska tillfrågas om samtycke, vi tror det är om man bedömer att barnet själv kan bestämma men det står barn dvs alla barn under 18 år det behöver förtydligas samt ser vi det mer som ett undantag och kanske ska vara under en sådan rubrik.

ingen kommentar

ingen synpunkt

i andra stycket - otydligt ven som är berörd medarbetare, förslag ansvarig medarbetare

lägg till i sista meningen att även bedömningen av nödåtkomsten ska dokumenteras

ingen synpunkt

ny socialtjänstlag 2025:400

se över dubbelskrivningar, undvik upprepningar

3/10/26 8:55:06

3/10/26 8:55:36

anonymous

Essunga Kommun

3/10/2026

ingen synpunkt

ta bort onödiga ord som ..det vill säga...och....dessa....

ingen synpunkt

i andra stycket - otydligt vem som är berörd medarbetare, förslag ansvarig medarbetare

lägg till i sista meningen att även bedömningen av nödåtkomsten ska dokumenteras

ingen synpunkt

ny socialtjänstlag 2025:400

se över dubbelskrivningar, undvik upprepningar

3/10/26 10:05:01

3/10/26 10:31:51

anonymous

Vänersborgs Kommun

2026-03-10

Lagar och förordningar kommer under rubriken regelverk

Ings synpunkter

Ämnet för denna riktlinje är just när sekretessen bryts med stöd av den enskildes samtycke. En konstig mening.

Föreslår en annan rubrik då det även framgår undantag till samtycke.

Inga synpunkter

Justera rubriken till Informationsdelning via elektronisk direktåtkomst.

Inga synpunkter

OBS Socialtjänstlag, SoL (2025:400)

Behövs dessa länkar? Om de ska vara med så behöver de fungera.

3/12/26 13:17:11

3/12/26 13:52:43

anonymous

Tidaholms kommun/Social- och omvårdnadsförvaltningen/Skaraborg

2026-03-12

Här kan behöva förtydligas att också kommunal hälso- och sjukvård ingår, eftersom det kan bli aktuellt att lämna ut uppgifter mellan regional och kommunal hälso- och sjukvård, men också mellan socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård.

I socialtjänstverksamhet används vanligen andra begrepp är personcentrerat förhållningssätt, så som delaktighet, inflytande, självbestämmanderätt och individanpassning (från socialtjänstlagen och dess förarbeten), men det avser väl ungefär detsamma.

På s. 4 framgår ”I VGR, liksom i varje kommun, utgör de ingående myndigheterna/förvaltningarna egna sekretessområden.” Detta stämmer inte riktigt när det gäller kommunerna. Det kan till exempel finnas flera nämnder i samma förvaltning och sekretess gäller mellan olika nämnder. Även inom samma nämnd kan sekretess föreligga, i de fall olika verksamhetsgrenar är att anse som självständiga i förhållande till varandra. Inom socialtjänst är t.ex. familjerådgivning en sådan självständig verksamhetsgren. Generellt är socialtjänst och hälso- och sjukvård olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening. Däremot har ansetts att det inte råder sekretess mellan socialtjänst och den kommunala hälso- och sjukvård som kommunerna tog över i samband med Ädelreformen. I det fallet anses hälso- och sjukvård och omsorg vara en integrerad verksamhet (Prop. 1990/91:14 s. 85). Då avses sådan hälso- och sjukvård som bedrivs i enlighet med 12 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen (HSL). I alla de insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) som anges i paragrafen ingår hälso- och sjukvård. Detsamma gäller vissa insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS): bostad med särskild service för barn och ungdomar, bostad med särskild service för vuxna samt daglig verksamhet (Prop. 1992/93:159, s. 182). Sådan hälso- och sjukvård som är regionernas ansvar, men som regionen enligt 14 kap. 1 § HSL kan avtala bort till kommunerna (t.ex. hemsjukvård i ordinärt boende), omfattas inte av bestämmelserna. Går meningen ovan på s. 4 att formulera på annat sätt, t.ex.: I VGR, liksom i varje kommun, utgör de ingående myndigheterna/förvaltningarna/nämnderna i huvudsak egna sekretessområden.

Under punkterna på s. 5 står i första punkten att det ska finnas en ”aktiv relation”. Vad som avses med aktiv kan vara en tolkningsfråga, eftersom i socialtjänst kan en relation utgöras av att en person ansöker om en insats och får avslag. Det blir tydligare om det bara står att det finns ett ärende eller en vård- och omsorgsrelation till den enskilde. Utöver de punkter som finns på s. 5 bör följande punkt läggas till: • att den enskilde ska informeras om att hen när som helst kan ta tillbaka sitt samtycke.

Inga kommentarer.

Här framgår i första och andra styckena att samtycket och dess omfattning ska dokumenteras och att det inte finns något juridiskt krav på att samtycken måste vara tidsbegränsade. För socialtjänstens del ser det lite olika ut om samtycket avser utredning eller verkställighet. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd kring dokumentation (SOSFS 2014:5) anges i detalj vad som ska dokumenteras då den enskilde har lämnat samtycke till informationsdelning under en pågående utredning. Ett sådant samtycke gäller endast under utredningstiden. Motsvarande bestämmelser finns inte vid verkställighet av insats. Då kan ett samtycke fortlöpa, om inte annat anges.

Inga kommentarer.

Här kanske texten kring personer med nedsatt beslutsförmåga kan utökas något, till exempel: Samtycke är, liksom för andra, en grundläggande rättighet också för personer med nedsatt beslutsförmåga. En enskild med kognitiv svikt och /eller nedsatt kommunikationsförmåga ska genom olika metoder, så som kommunikationsstöd och hjälpmedel, få stöd i att uttrycka sin vilja när det gäller samtycke till informationsdelning. Den enskildes självbestämmande och integritet ska respekteras. I andra stycket anges att om en enskild inte kan förmedla samtycke ska en medarbetare bedöma om uppgifterna ändå kan lämnas ut eller om detta skulle innebära ett men för den enskilde (menprövning). Här bör läggas till att den bedömning som görs ska utgå från den enskilde individens egen upplevelse och att den som gör prövningen därför behöver sätta sig in i och bilda sig en uppfattning om hur den enskilde skulle uppleva att en uppgift om hen skulle lämnas ut till andra enskilda eller myndigheter. Kan det inte uteslutas att den enskilde skulle tycka att det var obehagligt om andra fick kännedom om uppgiften kan uppgiften som regel inte lämnas ut. Det bör också framgå att möjligheten att lämna ut en uppgift efter menprövning är starkt begränsad i socialtjänst och hälso- och sjukvård och att uppgift endast får lämnas ut om det står klart att utlämnandet inte är till men för den enskilde eller närstående. Det bör anges att en menprövning ska dokumenteras. I stycket anges också: ”Som grund för sin bedömning kan medarbetaren inhämta uppgifter från anhöriga eller andra som känner den enskilde.” Här kanske behövs lite förtydliganden, eftersom det generellt är så att kontakt inte får tas med anhöriga eller andra som känner den enskilde om samtycke från den enskilde saknas. Att kontakta en anhörig i det sammanhanget kan innebära ett sekretessbrott, eftersom det röjer att den enskilde är aktuell för åtgärder i till exempel socialtjänst.

Inga kommentarer.

Här hänvisas till gamla socialtjänstlagen som har upphört. Den nu gällande socialtjänstlagen (2025:400) trädde i kraft den 1 juli 2025. Här bör också anges: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2014:5).

Inga kommentarer.

3/16/26 16:19:33

3/16/26 16:22:06

anonymous

Lidköpings kommun

3/16/2026

Lidköpings kommun ställer sig bakom förslag till länsgemensam riktlinje Samtycke till informationsdelning.

3/19/26 8:02:57

3/19/26 8:04:15

anonymous

Hjo kommun

2026-03-19

Inga synpunkter

3-20-26 9:08:07

3-20-26 10:06:42

anonymous

Herrljunga kommun/Socialförvaltningen

3/20/2026

Synpunkt på stycke ett: Avser meningen Länsgemensam riktlinje för samtycke till informationsdelning utgår ifrån relevanta lagar och förordningar de lagar och förordningar som anges på sista sidan i avsnittet om regelverk? Om det är dessa lagar och förordningar som avses bör det hänvisas till detta avsnitt i inledningen. Synpunkt på stycke fyra: Meningen Den länsgemensamma riktlinjen beskriver förutsättningar för informationsdelning med stöd av samtycke inom VGR och kommun, eller mellan VGR och kommun bör förtydligas med att den även beskriver förutsättningarna för privata vårdgivare och utförare som respektive part har avtal med.

Inga synpunkter

Synpunkt på stycke fyra: I detta stycke skrivs det privata vårdgivare och varje privat utförare av socialtjänst. Tidigare i riktlinjen skrivs det privata utförare och det är först i detta stycke som det förtydligas att det är inom socialtjänsten som de privata utförarna är verksamma. Det skulle kunna förtydligas tidigare eller uttryckas på samma sätt genom hela riktlinjen.

Synpunkter på stycket ett: Ordet oftast i meningen När det gäller att ta del av information utanför sekretessområdet är samtycke från den enskilde oftast en förutsättning för informationsdelning inom hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst kan ge en föreställningen om samtycke inte är en grundprincip. Vidare bör det stå mellan hälso-och sjukvård och socialtjänst. Synpunkt på stycke fyra: I detta stycke beskrivs ett undantag och det hör inte hemma under rubriken förutsättningar. Flytta till annat avsnitt eller skapa ett nytt avsnitt om undantag. I ett avsnitt om undantag skulle avsnittet om nedsatt beslutsförmåga kunna finnas med.

Inga synpunkter

Synpunkt på rubriken: Skriv om rubriken till ”Informationsdelning vid elektronisk direktåtkomst”.

Inga synpunkter

Synpunkt på stycke ett: Förtydliga meningen Samtycket dokumenteras i system för informationsöverföring samt i respektive verksamhetssystem med att det är var parts/huvudmans egna verksamhetssystem som avses. Synpunkt på stycke ett och två: Meningen Det ska tydligt framgå hur länge ett samtycke gäller och i vilken omfattning och meningen Det finns inte något juridiskt krav på att samtycken måste vara tidsbegränsade kan uppfattas som motsägelsefulla. Skriv detta på ett sätt som gör det enklare att förstå innebörden av dessa två formuleringar.

Synpunkt på detta avsnitt: Det behövs ingen egen rubrik för detta område och det räcker med att skriva Samtycke ska alltid dokumenteras i remissen då system för informationsdelning inte användas för remisser.

Inga synpunkter

Synpunkter på stycke två: Förtydliga om det behövs dokumenteras att en medarbetare gjort en bedömning av att ett samtycke inte kan inhämtas från den enskilde. Beskrivs vad som menas med att göra en medprövning.

Inga synpunkter

Synpunkt på stycke ett: I detta stycke används begreppet huvudman. Avses även privata vårdgivare och privata utförare? Förtydliga vilka som avses vara ansvariga.

Synpunkt: Ändra till aktuell Socialtjänstlag

Inga synpunkter

Försättsblad, synpunkt på underrubriken: Ordet för i meningen För kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen kan tolkas som att riktlinjen inte gäller för privata vårdgivare och utförare som respektive part har avtal med. Generella synpunkter: • Språket kan förenklas och innehållet kan kondenseras. • Riktlinjen kan uppfattas som motsägelsefull då innehållet är svår att förstå ur ett helhetsperspektiv exempelvis anhörigas roll. • Ta bort alla omskrivningar av samma fenomen. • Olika uttryck används för samma innebörd. • Rubrikerna/avsnitten kommer i en ostrukturerad ordning. Avsnitt som förklarar bakgrunden till varför det behövs samtycke blandas med hur det ska göras i praktiken. • Länkarna fungerar inte.

3-20-26 10:07:48

3-20-26 10:13:50

anonymous

Habilitering & Hälsa

3/20/2026

Stöd i form av språktolk eller teckentolk bör tilläggas. Då bedömningen om beslutsförmåga finns eller inte ofta är svår att avgöra har Habilitering vuxen formulerat en vägledning som i delar kanske kan bifogas som bilaga. Bifogas separat

3-23-26 11:19:03

3-23-26 11:20:20

anonymous

Skara kommun

3/23/2026

Inga synpunkter på innehållet

3-24-26 8:31:00

3-24-26 8:33:32

anonymous

Karlsborg

3/24/2026

Genomarbetat dokumnet

3-25-26 8:56:49

3-25-26 9:39:55

anonymous

Ulricehamns kommun

3/25/2026

Avser meningen Länsgemensam riktlinje för samtycke till informationsdelning utgår ifrån relevanta lagar och förordningar de lagar och förordningar som anges på sista sidan i avsnittet om regelverk? Om dessa lagar och förordningar som avses bör det hänvisas till detta avsnitt i inledningen. Synpunkt på stycke fyra: Meningen Den länsgemensamma riktlinjen beskriver förutsättningar för informationsdelning med stöd av samtycke inom VGR och kommun, eller mellan VGR och kommun bör förtydligas med att den även beskriver förutsättningarna för privata vårdgivare och utförare som respektive part har avtal med.

Inga synpunkter

Första punkten det finns en aktiv relation, känns överflödig då det är en självklarhet att det finns en person som behöver någons hjälp och stöd. Antingen en medarbetare i kommun eller inom VGR.Synpunkt på stycke fyra: I detta stycke beskrivs ett undantag och det hör inte hemma under rubriken förutsättningar. Flytta till annat avsnitt eller skapa ett nytt avsnitt om undantag. I ett avsnitt om undantag skulle avsnittet om nedsatt beslutsförmåga kunna finnas med.

Under punkt 1 eller 2 kan det förtydligas att det kan finnas någon runt den enskilde – till exempel en person med fullmakt, framtidsfullmakt eller en förvaltare – som har rätt att företräda personen. Det kan då vara möjligt att inhämta samtycke genom den personen.

Synpunkt på rubriken: Skriv om rubriken till Informationsdelning vid elektronisk direktåtkomst

Inga synpunkter

Stycke 1 och 2 behöver kopplas ihop tydligare genom ett gemensamt syfte. I stycke 1 framgår att insatsen ska vara tidsbegränsad, medan det i stycke 2 står att det saknas juridiska krav på detta. Som det är formulerat nu blir det motsägelsefullt. Vår tolkning är att tidsbegränsning är något som rekommenderas eftersom det underlättar planering och uppföljning, men att det inte är ett krav. Det skulle därför vara bra att förtydliga detta så att det framgår att tidsbegränsning är en rekommendation snarare än ett måste.

Inga synpunkter

Se synpunkter fråga 8 fullmakt etc Synpunkter på stycke två: Förtydliga om det behövs dokumenteras att en medarbetare gjort en bedömning av att ett samtycke inte kan inhämtas från den enskilde. Beskrivs vad som menas med att göra en menprövning.

Inga synpunkter

Ändra till aktuell socialtjänstlag 2025:400

Går ej att komma in på länkarna.

Språket kan förenklas,

3-25-26 9:54:56

3-25-26 10:26:30

anonymous

Tranemo kommun, Omsorgssektionen

3/25/2026

Synpunkt på stycke ett: Avser meningen Länsgemensam riktlinje för samtycke till informationsdelning utgår ifrån relevanta lagar och förordningar de lagar och förordningar som anges på sista sidan i avsnittet om regelverk? Om det är dessa lagar och förordningar som avses bör det hänvisas till detta avsnitt i inledningen. Synpunkt på stycke 2: Ordet för i meningen För kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen kan tolkas som att riktlinjen inte gäller för privata vårdgivare och utförare som respektive part har avtal med. Synpunkt på stycke fyra: Meningen Den länsgemensamma riktlinjen beskriver förutsättningar för informationsdelning med stöd av samtycke inom VGR och kommun, eller mellan VGR och kommun bör förtydligas med att den även beskriver förutsättningarna för privata vårdgivare och utförare som respektive part har avtal med.

Inga synpunkter.

Synpunkt på rubriken: Skriv om rubriken till Informationsdelning vid elektronisk direktåtkomst

Inga synpunkter.

Synpunkt på stycke ett: I detta stycke används begreppet huvudman. Avses även privata vårdgivare och privata utförare? Förtydliga vilka som avses vara ansvariga.

Synpunkt: Ändra till aktuell Socialtjänstlag.

Länkarna fungerar inte.

Språket kan förenklas och innehållet kan kondenseras. • Riktlinjen kan uppfattas som motsägelsefull då innehållet är svår att förstå ur ett helhetsperspektiv exempelvis anhörigas roll. • Ta bort alla omskrivningar av samma fenomen. • Olika uttryck används för samma innebörd. • Rubrikerna/avsnitten kommer i en ostrukturerad ordning. Avsnitt som förklarar bakgrunden till varför det behövs samtycke blandas med hur det ska göras i praktiken.

3-25-26 11:44:06

3-25-26 11:50:30

anonymous

Vårgårda kommun

3/25/2026

Skriv om rubriken till Informationsdelning vid elektrisk direktåtkomst

Synpunkt på stycke ett: I detta stycke används begreppet huvudman. Avses även privata vårdgivare och privata utförare? Förtydliga vilka som avses vara ansvariga.

Synpunkt: Ändra till aktuella Socialtjänstlag.

Generella synpunkter • Språket kan förenklas och innehållet kan kondenseras. • Riktlinjen kan uppfattas som motsägelsefull då innehållet är svår att förstå ur ett helhetsperspektiv exempelvis anhörigas roll. • Ta bort alla omskrivningar av samma fenomen. • Olika uttryck används för samma innebörd. • Rubrikerna/avsnitten kommer i en ostrukturerad ordning. Avsnitt som förklarar bakgrunden till varför det behövs samtycke blandas med hur det ska göras i praktiken. • Länkarna fungerar inte.

3-26-26 13:42:03

3-26-26 13:46:36

anonymous

Kungälvs kommun

3/26/2026

Inga synpunkter

Kungälvs kommun upplever att det är oklart vad som menas med sista meningen. Jämför med länsgemensamma styrdokument för in- och utskrivning ur sluten hälso- och sjukvård. Är det en uppmaning? Det behöver förtydligas.

Inga synpunkter

Kungälvs kommun önskar att texten omarbetas. Texten kan läsas som att det finns motsättningar i texten. Att man ska ange hur länge ett samtycke gäller men det finns inga lagkrav. Det skapar en otydlighet.

Inga synpunkter

3-26-26 14:42:27

3-26-26 14:43:16

anonymous

Åmål

3/26/2026

Inga synpunkter. Tydligt och lättläst dokument.

3-27-26 7:45:08

3-27-26 7:54:15

anonymous

Närvårdssamverkan Södra Älvsborg

3/27/2026

Omständligt språkbruk, borde kunna sammanfattas på mindre text. Förtydliga när denna gäller.

Ingen synpunkt

Vad menas med aktiv relation i första punkten? För att kommun eller öppenvård ska kunna besvara inskrivningsmeddelandet och ange befintliga insatser krävs däremot ett samtycke. Hur funkar detta? Vem inhämtar samtycket?

Ingen synpunkt

Samsa är ingen inkommen handling? Det som är dokumenterat i verksamhetssystem finns ju som dokumentation men ej inkommen eller allmän handling.

”Det ska tydligt framgå hur länge ett samtycke gäller och i vilken omfattning. Det finns inte något juridiskt krav på att samtycken måste vara tidsbegränsade. Ett samtycke gäller tills vidare om inte annat bestämts” – Det här är motsägelsefullt; måste det dateras till och med eller inte??

”Samtycke ska alltid dokumenteras i remiss” – omfattande arbete då det troligen är väldigt få som inte ger samtycke då remiss skrivs. Vore väl bättre att det ska noteras om det avviker, dvs samtycke INTE föreligger? Om man huvudsakligt har svarat att man ger samtycke till informationsöverföring är det onödigt arbete att det hela tiden ska skrivas, in absurdum.

Då varje enskild vårdgivare ska vara väl förtrogen med sekretess; punkt 6 så innebär det ett ansvar att man delar och tar del av nödvändig information. Att vid varje tillfälle redogöra för exakt vilken information som kommer att delas kommer att bli ett mycket tidskrävande arbete. Upprepning av inledningen

Vad avser man med menprövning; ex en patient med känd och konstaterad demenssjukdom; hur omfattande ska vi arbeta? Vad kan det innebära för patienten; risk för vårdskada om vi INTE delar information?

Helt rimligt men ”En bedömning måste göras avseende vilken medicinsk information som kan antas ha betydelse för den enskildes liv och hälsa, och som man behöver ta del av” borde gälla generellt vid all informationsöverföring.

Ingen synpunkt

Bra att det finns med för de som vill fördjupa sig

Den enskilde medborgaren har ett egetintresse i att vårdens olika aktörer kan dela nödvändig information och vi har kontrollsystem i verksamheterna med att all journal-aktivitet loggas. Givetvis ska hen vara delaktig och bestämma över sin information och sin vård men att lägga allt ansvar på vårdapparaten i en tid där man drunknar i administration är nog fel väg att gå- vi behöver lägga mer ansvar på våra medborgare att sätta sig in i vad samtycket innebär, efterfråga aktivt och dokumentera om samtycke ges eller inte men inte bryta ner det på varje enskilt vård- eller informationstillfälle. Vi är bakbundna av lagarna som inte möjliggör den sömlösa och nära vården som strävas efter. Mycket text som är upprepande i hela dokumentet bör kunna kortas ner?

3-27-26 8:23:24

3-27-26 8:31:51

anonymous

Dals Eds kommun

3/27/2026

Inga synpunkter

Tydliga beskrivningar vilket ökar kunskap och förståelse

Inga synpunkter

Möjligt med förtydligande kring elektronisk åtkomst barn? Menas att det om det finns åtkomligt elektroniskt så finns redan ett samtycke?

Inga synpunkter

Förslaget är lätt att läsa och förstå. Ger tydliga beskrivningar för att underlätta omsättning till praktiskt arbete.

3-27-26 10:38:49

3-27-26 11:00:01

anonymous

Vårdsamverkan Fyrbodal

3/27/2026

Inledningen är skriven utan koppling till specifik IT-tjänst och avser även manuell hantering (i pappersform). I inledningen skriva vad som är förändringen sedan tidigare.

Stycke 2: Här har man inte skrivit något om ”att inte lida men”/menprövning. Det är ju inte det rutinen handlar om men det är ändock ytterligare en möjlighet att lämna ut uppgifter utöver sekretessbrytande bestämmelser och den enskildes samtycke. Stycke 5: Jag har förstått det som att det inte finns sekretessbrytande regler för att dela information inom en verksamhet. Eftersom man är inom en myndighet finns inga sekretesshinder reglerade enligt OSL. Däremot är det fråga om ”inre sekretess” som inte regleras i OSL utan handlar om att vi, med hänsyn tagen till den enskildes integritet, inte ska dela mer uppgifter än vad som är nödvändigt för att vi ska kunna utföra våra arbetsuppgifter.

Under punkt 1 ”Samtycke behövs inte för slutenvården att ska lämna uppgifter…” - står att det inte har koppling till IT tjänst men här kan man se att det hänvisar till in-och utskrivningsprocessen i SAMSA. Detalj men i sista punkten står ”att”. Det blir ett ”att” för mycket.

Hur ska man förhålla sig vid demens (menprövning) eller nödvändig vård? ”Samtycke rörande hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst kan endast inhämtas från den enskilde. Andra personer, till exempel….” Bör man skriva något om att man har möjlighet att samtycka till att ta del av insats utan vårdnadshavares samtycke från att man är 12 år inom socialtjänsten (är det 13 år inom HSL?) för att få en uppfattning om när man i övrigt har möjlighet att samtycka till andra saker inom ramen för lagstiftningarna, som referensålder liksom? I SAMSA kan man inhämta till många olika personer – och i rutinen står det ”från den enskilde” – förtydligande önskas här – begränsande och försvårande när det står ”Andra personer, till exempel närstående, kan alltså inte samtycka till information om den enskilde lämnas ut”. Önskvärt att det ytterligare förklaras vad/görs ett förtydligande kring barnets mognad – ”sakna egen mognad”. Slutdatum för samtycke – finns det?

Jag förstår inte stycke 2. Borde förtydligas då detta stycke inte är begripligt som det står där nu.

Svar: Behöver stycket kompletteras med att ”syftet” med att dela uppgifter behöver framgå i dokumentationen samt tid för när samtycke har lämnats? I SOSFS 2014:5 står följande om dokumentation av samtycke inom socialtjänsten: 5 kap 5 § Av dokumentationen ska det framgå 1. vilka andra myndigheter som får kontaktas och i vilket syfte, 2. om närstående får kontaktas och i vilket syfte, 3. vilka sakkunniga och referenspersoner som får kontaktas och i vilket syfte, och 4. när samtycket har lämnats.

Hänvisar till gamla SoL. Den nya heter (2025:400): Socialtjänstlagen Socialtjänstlag (2025:400) | Sveriges riksdag Om man tar med de delar som har med dokumentation att göra kan man även nämna denna föreskrift: SOSFS 2014:5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS

Har inga särskilda synpunkter att lämna. Anser att såväl barnperspektiv som samverkanskrav/ förväntningar/ perspektiv framgår tydligt.

3-29-26 18:37:10

3-29-26 18:57:40

anonymous

Bollebygds kommun Socialförvaltningen

3/29/2026

Inga synpunkter

Synpunkt på rubriken: Skriv om rubriken till Informationsdelning vid elektronisk direktåtkomst

Inga synpunkter

Synpunkt på stycke ett: I detta stycke används begreppet huvudman. Avses även privata vårdgivare och privata utförare? Förtydliga vilka som avses vara ansvariga.

Ändra till aktuella Socialtjänstlag.

Inga synpunkter

3-30-26 9:22:07

3-30-26 9:24:03

anonymous

Härryda kommun

3/30/2026

Inga synpunkter

3-31-26 8:25:52

3-31-26 8:28:06

anonymous

Lerums kommun

3/31/2026

Lerums kommun har inga synpunkter på förslaget. Kommunen ställer sig bakom förslaget.

3-27-26 10:58:26

3-31-26 8:44:31

anonymous

Vårdsamverkan i Göteborgsområdet

3/31/2026

Förslag att ändra formulering i andra meningen: Den omfattar samtycke från en person som får insatser.... förslag att byta ut ordet FÅR då detta ibland är avgiftsbelagda insatser. Synpunkt lyfts också att stycke 1 & 4 har olika uppgifter om mellan vilka parter informationen ska delas. Om det INTE finns en anledning till detta kan det gärna justeras så det blir samma budskap, dvs justera i fjärde stycket " inom VGR och kommun". Lyfts även önskemål om att det i inledningen skulle vara värdefullt att förtydliga hur riktlinjen förhåller sig till lokala rutiner, ex om den ersätter, kompletterar eller styr över befintliga dokument inom varje huvudmans ledningssystem. Detta underlättar vid implementering.

Förtydligande önskas kring om riktlinjen ska betraktas som miniminivå, eller om den innebär obligatoriska arbetssätt som ska följas i sin helhet utan lokala variationer. 1:a stycket, 1:a meningen - Den enskilde ska erbjudas en sammanhållen vård och omsorg, där hen är medskapare utifrån sina behov och förutsättningar, i enlighet med ett personcentrerat förhållningssätt. Förslag att ändra till ”ett personcentrerat förhållningssätt” som låter lite generiskt för att koppla det tydligare till rättsligt förankrade och konkreta begrepp inom både SoL (självbestämmande/delaktighet) och HSL (patientmedverkan/delaktighet): Den enskilde ska erbjudas en sammanhållen vård och omsorg, där hen är medskapare utifrån sina behov och förutsättningar, med utgångspunkt i den enskildes rätt till delaktighet och självbestämmande. Önskemål finns också om justering av sista raden i stycke 2 till "med och för den enskilde". Fråga lyfts från kommuner om man med stycket “Den länsgemensamma riktlinjen ska säkerställa en lagenlig hantering av tillgång till nödvändig information mellan hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst", menar att det skulle alltså kunna vara mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst, till exempel inom en kommun

Ett tillägg om hur sekretessbedömning ska dokumenteras vid särskilt känsliga situationer, exempelvis vid menprövning eller när samtycke inte kunnat inhämtas, skulle underlätta rättssäker tillämpning i verksamheterna. Svar även från gbg:s jurist:Den kommunala hälso- och sjukvården omfattas av sekretess enligt 26 kap. 1 § HSL, enligt beslut från Kammarrätten i Göteborg. Det finns annan kammarrättspraxis som säger det samma, “Eftersom den enskildes patientuppgifter respektive uppgifter vid socialtjänsten omfattas av sekretess, krävs en sekretessbrytande regel eller den enskildes samtycke för att uppgifterna ska kunna delas utanför den egna verksamheten." Vilken är den egna verksamheten? Den egna kommunen? Hälso- och sjukvårdsenheten? “I VGR, liksom i varje kommun, utgör de ingående myndigheterna/förvaltningarna egna sekretessområden.” Här beskrivs alltså att hela vår förvaltning, innehållande både SOL och HS, är ett sekretessområde, så mellan dessa lagrum behövs alltså inte samtycke? Men HS (ÄVO) och utförare inom FFS är olika förvaltningar och då alltså olika sekretessområden, så informationsöverföring mellan dessa behöver alltså samtycke? ”Inom en och samma vård- och omsorgsgivare kan anställda inom olika verksamheter dela sekretessbelagda uppgifter om en enskild om det behövs för vård och omsorg, eller om uppgifterna av annat skäl behövs i tjänsten.” Syftar olika verksamheter på verksamheter inom olika lagrum? Utifrån formuleringen kan man alltså dela sekretessbelagda uppgifter inom olika verksamheter, men inte mellan olika verksamheter? Det här avsnittet bli lite otydligt. Om det är möjligt vore det bra att definiera de begrepp som används och att vara konsekvent i vilka begrepp som används. Se nedan: Eftersom den enskildes patientuppgifter respektive uppgifter vid socialtjänsten omfattas av sekretess, krävs en sekretessbrytande regel eller den enskildes samtycke för att uppgifterna ska kunna delas utanför den egna verksamheten. Önskvärt att definiera vad en Verksamhet omfattar om det är möjligt. Inom en och samma vård- och omsorgsgivare kan anställda inom olika verksamheter dela sekretessbelagda uppgifter om en enskild om det behövs för vård och omsorg, eller om uppgifterna av annat skäl behövs i tjänsten. Det finns i regel sekretessbrytande regler för detta, vilket innebär att den enskildes samtycke då inte krävs. Önskvärt att definiera Vård- och omsorgsgivare om det är möjligt. Avser man samma sak som när man skriver myndigheterna/förvaltningarna i stycket ovan? Av 12 kap. 2 § OSL framgår att den enskilde helt eller delvis kan häva sekretessen som gäller till skydd för hen, om inte annat anges i offentlighets och sekretesslagen. Det är detta som här i riktlinjen benämns lämna samtycke till att dela uppgifter. Den enskilde kan alltså samtycka till att hens sekretessbelagda uppgifter får lämnas ut till andra myndigheter. Här används enbart myndigheter. För att vara konsekvent kan myndigheter/förvaltningar vara att föredra.

Första meningen i sista stycket är en väldigt lång och krånglig mening. Önskemål lyfts om avsnitten kan stärkas ytterligare genom att beskriva hur muntligt respektive skriftligt samtycke ska dokumenteras i olika journalsystem. Detta är särskilt viktigt då riktlinjen gäller privata och offentliga utförare med olika IT stöd

Tacksam för förtydligande avseende följande mening: "Endast om uppgifterna inte finns att tillgå via elektronisk direktåtkomst ska vårdnadshavare tillfrågas om samtycke när det gäller barn, som bedöms sakna egen mognad." Man skulle även kunna tillägga i detta stycke att god man och förvaltare inte heller kan samtycka till hälso- och sjukvård. Det skulle vara värdefullt med ett par praktiska exempel, exempelvis ett kort steg för steg beskrivning av hur information ska ges till den enskilde inför samtycke. Detta kan bidra till ökad likvärdighet mellan verksamheter. (förslag med gemensam lathund)

Det står att det är viktigt att samtycket dokumenteras i SAMSA. Önskemål att benämna i riktlinjen om den enskilde samtycker till informationsdelning med anhöriga och i sådant fall till vilka. (kan gälla andra parter också). Det kan vara bra att tydliggöra vem som ansvarar för aktivering, loggkontroller och behörighetsstyrning inom respektive organisation, eftersom variationer kan påverka följsamhet och patientsäkerhet.

det saknas vägledning för alternativa arbetssätt när samtycke saknas, t.ex. vilken information som ändå kan delas med stöd av nödvändighet eller menprövning. Ett sådant tillägg skulle stödja personal i komplexa situationer.

I andra meningen står det ” Det ska tydligt framgå hur länge ett samtycke gäller och i vilken omfattning.” I nästa mening står det ”Det finns inte något juridiskt krav på att samtycken måste vara tidsbegränsade.” Om det inte finns ett juridiskt krav borde det vara bättre att det gäller tills vidare eller tills det återkallas. Ett förtydligande av hur verksamheter ska hantera dokumentation i parallella system (exempelvis när kommun och region dokumenterar i olika system) skulle minska risken för dubbeldokumentation eller informationsluckor.

Ett förtydligande kring skillnaden mellan elektroniska remisser och remisser via telefon/pappersformat, samt vem som ansvarar för att säkerställa att samtycke finns inför respektive överföring, skulle stärka avsnittet. Det står ”Samtycke ska alltid dokumenteras i remiss och/eller i system för informationsöverföring.” Betyder det att det ska framgå i alla remisser som skrivs att samtycke givits? Till exempel alla remisser från vårdcentralerna till kommunen?

Det kan vara värdefullt att förtydliga hur brett ett generellt samtycke får tolkas samt när mer begränsat samtycke måste efterfrågas. Detta blir särskilt viktigt vid komplexa vårdsituationer eller när flera aktörer deltar. Texten"det är viktigt att det är klarlagt vilka uppgifter den enskilde samtycker till att dela. Ett samtycke behöver därför utformas så att det inte är mer omfattande än vad den enskilde avser." Gör ett förtydligande genom att ge ett exempel på hur ett sådant samtycke kan se ut.

Lägg denna rubrik under avsnitt 8 så att det hänger ihop. Kommunerna föreslår att följande meningen i stycket nedan byts ut så att den liknar Socialstyrelsens formuleringar kring sammanhållen vård och omsorgsdokumentation "Om den enskilde ändå inte kan förmedla något samtycke behöver berörd medarbetare göra en bedömning av om uppgifterna ändå kan lämnas ut eller om detta skulle innebära ett men för den enskilde – alltså göra en menprövning. Som grund för sin bedömning kan medarbetaren inhämta uppgifter från anhöriga eller andra som känner den enskilde.” Vid nedsatt beslutsförmåga s.7 – I Socialstyrelsens bifogade dokument s. 27 f. så står det följande. Om en person har nedsatt beslutsförmåga är det i viss mån problematiskt att hantera samtyckesfrågan. Men man kan få ledning genom en eventuell ställföreträdare och anhöriga. Detta kan i sin tur användas i en bedömning av om det finns ett presumerat samtycke. Vi anser därför att man ska utgå ifrån presumerat samtycke och inte från en menbedömning. Föreslår justering av hela stycket för att tydliggöra hanteringen när samtycke inte kan inhämtas och för att inkludera presumtivt samtycke. Här är ett förslag: Den enskilde ska, vid kognitiv svikt och/eller kommunikationssvårigheter, ges anpassade förutsättningar att så långt som möjligt kunna uttrycka sitt samtycke. Om den enskilde, trots anpassat stöd, inte kan förmedla sitt samtycke ska en bedömning göras utifrån presumtivt samtycke, det vill säga vad den enskilde sannolikt skulle ha samtyckt till utifrån sin situation och tidigare uttryckta vilja. Bedömningen ska, så långt som möjligt, stödjas av uppgifter från anhöriga eller andra med god kännedom om den enskilde. Om sådana kontakter saknas ska bedömningen i stället grundas på tillgänglig dokumentation samt professionell bedömning. Inspel från slutenvården är att presumtivt samtycke inte används på samma sätt utan att man motiverar den enskilde till samtycke, därav kanske ett förtydligande behövs om att det ska vara när man inte kan motiveras av olika skäl? Övrigt inspel lyft att : För att stödja personalen skulle det vara bra att förtydliga dokumentationskrav för bedömning av nedsatt beslutsförmåga, inklusive vilken yrkeskategori som ansvarar för bedömningen och hur den ska journalföras.

Ett tillägg om lokala rutiner för logguppföljning, inklusive ansvarsfördelning, skulle underlätta en enhetlig tillämpning. Förtydligande önskas kring vem som kan göra /har rätt att göra bedömningen : "En bedömning måste göras avseende vilken medicinsk information som kan antas ha betydelse för den enskildes liv och hälsa, och som man behöver ta del av.”

Förtydligande önskas kring vilka indikatorer som ska följas, samt hur ofta uppföljning sker på verksamhets respektive länsnivå. En gemensam uppföljningsmall kan övervägas.

Finns ny socialtjänstlag från 2025:400. För ökad tydlighet kan det vara bra att markera vilka delar som är obligatoriska juridiska krav och vilka som är tolkningsstöd eller vägledningar.

En rekommendation är att ange en rutin för kontinuerlig uppdatering av länkar och referenser, då juridiskt material och IT stöd förändras över tid.

I inledningen står att riktlinjen ”riktar sig till alla medarbetare i berörda verksamheter” och att den ”ska var ett stöd för medarbetare i det dagliga arbetet och i mötet med den enskilde”. Utifrån det tycker jag att man ska se över språket för att riktlinjen ska bli så lätt som möjligt för medarbetare att förstå, trots att den tar upp ett komplicerat ämne. Gärna kortare meningar, färre ord och enklare svenska. Ett gemensamt och kort utbildningsmaterial är önskvärt för att säkerställa likvärdig implementering i samtliga kommuner och regionens verksamheter. Detta kan stärka förståelsen och öka följsamheten.

3-31-26 9:19:18

3-31-26 9:25:49

anonymous

Uddevalla kommun

3/31/2026

Uddevalla kommun har inte några synpunkter på innehåll i Länsgemensam riktlinje Samtycke till informationsdelning. Vi anser att riktlinjen stämmer väl överens med hur vi redan arbetar.

3-31-26 10:14:37

3-31-26 10:20:57

anonymous

Partille kommun

3/31/2026

Partille kommun ser utifrån ökad digitalisering och direktåtkomst till uppgifter mellan vård- och omsorgsgivare att det är positivt med gemensamma principer och samordning i vårdsamverkan. Detta underlättar de olika verksamheternas uppdrag.  Det är också viktigt att kommunikationen vid vårdövergångar sker med hög kvalitet och säkerhet, så att den enskilde upplever en trygg och sammanhållen vård och omsorg.  Det är bra att riktlinjen klargör de legala ramar som informationsdelning bygger på, det vill säga när informationsdelning kan ske med hjälp av samtycke och när andra regelverk träder in samt när och av vem som uppgifter får spärrad av och när det inte är möjligt att spärra uppgifter.    Vi ser gärna ett förtydligande vid texten relevanta lagar och förordningar bör det finnas en hänvisning till att dessa listas sist på sidan 8.   Kopplat till stycke två och fyra vill Partille kommun framföra att om följande skrivning ska gälla:  den riktar sig till alla medarbetare i berörda verksamheter, då behöver detaljgraden öka så att riktlinjen får praktisk relevans och tillför kunskap och stöd för medarbetarna, se samma kommentar även för fjärde stycket. Den länsgemensamma riktlinjen beskriver förutsättningar för informationsdelning med stöd av samtycke inom VGR och kommun, eller mellan VGR och kommun. Riktlinjen beskriver också hur arbetsuppgifter kopplat till samtycke ska utföras på verksamhetsnivå, och ska vara ett stöd för medarbetare i det dagliga arbetet och i mötet med den enskilde. Den sista meningen blir otydlig då hur det ska ske uteblir. 

Hela den första meningens formulering om att den enskilde ska erbjudas en sammanhållen vård och omsorg, där hen är medskapare och så vidare ställer vi oss positiva till. Dock behöver riktlinjen innehålla mer än juridiska principer. Den måste ge operativ vägledning. Den måste exempelvis svara på frågan i vilka situationer ska samtycke användas, hur och av vem om ändamålet är att riktlinjen ska säkerställa en lagenlig hantering av tillgång till nödvändig information mellan hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst, med hänsyn taget till den personliga integriteten.    Vidare behöver riktlinjen för att uppfylla syfte, i större utsträckning innehålla verksamhetsnära vägledning, konkreta exempel och beslutsstöd som stödjer medarbetare i praktiska avvägningar, exempelvis inom medicinsk och psykologisk elevhälsa (psykologiska delen av elevhälsan har sekretess enligt OSL kap 23 ”skolsekretess” så oklart om den psykologiska delen avses ingå) där juridik, barnrättsperspektiv och skolkontext möts.

Meningen som inleds med ”Inom samma vård- och omsorgsgivare...” är en viktig och tydliggörande punkt för att inte skapa interna sekretessgränser när både hälso- och sjukvård och socialtjänst ofta utförs av samma person. Men vi vill också påpeka att inom utbildningssektorn så är det inte en helt fungerande mening. Det beror på att elevhälsan består av olika sekretessgrenar där EMI (elevhälsans medicinska insats med leg skolsköterskor) har sekretess enligt OSL 25 kap och EPI (elevhälsans psykologiska insats med leg. psykologer) har sekretess enligt OSL 23 kap 

Under stycke två ser Partille kommun att det läggs stort ansvar på respektive verksamhet att garantera punktlistans sex delar utan att beskriva hur delarna ska genomföras. I ovanstående del så behövs mer operativ vägledning. 

Under stycke fyra gör Partille kommun bedömningen att texten behöver förtydligas mer avseende mognadsbedömning och när det ska göras och av vem. Vi ser behov av tydligare vägledning gällande när barn kan anses förfoga över samtycke, det vill säga utifrån ungefärlig ålder och om det gäller alla typer av information eller om det finns undantag.   För att uppfylla syftet måste riktlinjen ge ytterligare konkret stöd kring verksamheternas hantering av informationsdelning gällande barn.  

Partille kommun ser behov av att förtydliga mer vad det gäller vårdnadshavares roll i relation till direktåtkomst och informationsdelning. Vårdnadshavare har normalt rätt att företräda omoget barn.   Vårdnadshavare vars barn vårdas enligt LVU har inte samma rätt att motsätta sig socialtjänstens val när det gäller barnens vård jämfört med övriga vårdnadshavare. Socialtjänsten ansvarar för att barn som vårdas enligt LVU får den vård och det skydd som behövs, därav antas att det är socialtjänsten som samtycker till informationsdelning i dessa fall. 

I stycket: Vid nekat samtycke är det viktigt att den enskilde förstår att hen själv ansvarar för att informera berörd personal hos respektive aktör av hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst vad de behöver veta vid samverkan behöver tydligheten öka vad som gäller för barn.  Vi vill dock understryka att det i elevhälsans arbete kan vara problematiskt att lägga ett stort informationsansvar på barn och unga vid nekat samtycke. Riktlinjen bör betona verksamhetens ansvar att anpassa vård och stöd även i dessa situationer. 

Bra och viktigt att riktlinjen tydliggör att samtycke alltid ska dokumenteras, hur länge ett samtycke gäller (kan gälla tills vidare) och i vilken omfattning. 

Inga synpunkter

Partille kommun vill särskilt betona vikten av att barn och elever får information på ett åldersanpassat och begripligt sätt om vad samtycket innebär. Detta bör tydligare framgå. 

Riktlinjer behöver vara tydligare vad som gäller för barn. Avsnittet är relevant men utgår främst från vuxenperspektiv.   Exempel på formulering: En enskild med kognitiv svikt och/eller kommunikationssvårigheter alternativt barn utifrån sin mognadsgrad ska erbjudas rätt hjälpmedel och stöd för att få förutsättningar att förmedla sitt samtycke.   Innehållet behöver utvecklas för att vara ett stöd för medarbetare för möte dessa personer. Personer med nedsatt beslutsförmåga är en stor utmaning och här behövs tydlig vägledning.  

Avsnittet är tydligt och ändamålsenligt. 

Inga synpunkter 

Partille kommun anser att riktlinjen utgör ett viktigt juridiskt ramverk för informationsdelning mellan huvudmän. För att fullt ut uppfylla sitt syfte behöver den dock kompletteras med tydligare vägledning. Det här gäller oavsett målgrupp, men vi vill särskilt lyfta fram barnen, till exempel avseende barns och elevers rättsliga ställning kopplat till sin vårdnadshavare. Förtydliganden krävs kring mognadsbedömning, vårdnadshavares roll, samt hur barnets rätt till delaktighet och integritet ska säkerställas i praktiken. Detta är särskilt angeläget i den medicinska elevhälsans komplexa kontext där hälso- och sjukvård bedrivs inom skolans organisation.   Det hade också varit bra om ni hänvisar till Socialtjänstlagen (2025:400) under hänvisningarna till regelverk.

1/26/2004 10:01

1/26/2004 10:05

anonymous

Södra Älvsborgs sjukhus

4/1/2026

I stycket anges huvudmans ledningssystem. Vilket ledningssystem menas? SÄS läser det som VGR-s ledningssystem, dvs LISD

Inga synpunkter

1/26/2004 11:21

1/26/2004 11:32

anonymous

Stenungsunds kommun sektor socialtjänst

4/1/2026

Inga kommentarer

Socialtjänstlagen (SoL) har ersatts av en ny lag 2025:400, och Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2005:27 om in-/utskrivning är upphävd sedan 2021 och ersatt med (2017:612)lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Inga kommentarer

1/26/2004 12:37

1/26/2004 12:39

anonymous

Samordningsråd kvinnosjukdomar och förlossning

4/1/2026

Samordningsråd kvinnosjukdomar och förlossning har inga synpunkter på riktlinjen.

2/26/2004 12:20

2/26/2004 12:25

anonymous

SOR hud-och könssjukvård

4/2/2026

Samtycke i digitala system behöver fortsatt tydlighet. Många användare är nog osäkra kring skillnaden mellan samtycke för NPÖ/SVOD vs. samtycke vid remisser eller telefonkontakt. Förslag: Gör en kommunikationssatsning med: “vanliga frågor” riktade till personal med konkreta exempel .

Hantering av återkallat samtycke kan skapa praktiska utmaningar. Särskilt när flera aktörer är inblandade i vårdkedjan. Hur säkerställer man att återkallat samtycke får genomslag i alla system?

7/26/2004 9:36

7/26/2004 9:38

anonymous

Tanums kommun

4/7/2026

Huvudregeln enligt 25 kap. 1 § och 26 kap. 1 § OSL är att sekretess gäller för uppgifter inom hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten. I båda bestämmelserna finns dock möjligheten att pröva om uppgifter ändå kan lämnas ut, under förutsättning att det inte står klart att ett utlämnande skulle medföra men för den enskilde eller någon närstående. Detta är det som brukar kallas menprövning. När samtycke ska inhämtas för att lämna uppgifter som omfattas av sekretess mellan vårdgivare handlar det om att den enskilde samtycker till att dessa sekretessbelagda uppgifter får lämnas vidare från den som hämtat in dem via sitt huvuduppdrag/kärnverksamhet till annan som kan behöva dem för att kunna utföra sitt huvuduppdrag/kärnverksamhet med bättre kvalitet för den enskilde. Utgångspunkten är att samtycke ska vara uttryckligt, det vill säga att personen aktivt kan bekräfta att uppgifterna får delas. Om den enskilde på grund av nedsatt beslutsförmåga inte kan ge ett uttryckligt samtycke finns det dock två olika vägar vidare: 1. Att göra en menprövning enligt OSL 2. Att arbeta med andra former av samtycke än ett uttryckligt, såsom konkludent eller presumerat samtycke, förutsatt att personalen kan bedöma och dokumentera detta på ett rättssäkert sätt I många verksamheter, särskilt inom socialtjänsten, görs menprövning inte av handläggare i första hand, utan på chefs- eller överordnad nivå. Det innebär att medarbetarna ofta är mer vana vid och mer bekväma med att arbeta med och dokumentera olika typer av samtycke än att genomföra och dokumentera en fullständig menprövning. Det är därför bra om riktlinje tydliggör att nedsatt beslutsförmåga inte automatiskt innebär att menprövning måste göras. Med rätt stöd och arbetsmetoder kan personal i många fall bedöma om samtycke föreligger i någon av följande former: • Uttryckligt samtycke • Konkludent samtycke • Presumerat samtycke (med stor försiktighet) • (Hypotetiskt samtycke bör undvikas) Också i dessa sammanhang är det möjligt att som grund för bedömningen inhämta uppgifter från anhöriga eller andra som känner den enskilde. Ett sådant förtydligande skulle öka rättssäkerheten, underlätta för verksamhetens personal och minska risken för att menprövning används i situationer där ett korrekt dokumenterat samtycke hade varit tillräckligt. OM det görs så blir det också tydligt att dokumentationen kring individen i första hand ska göras i det egna verksamhetssystemet, där man kan dokumentera mer omfattande, och därefter registreras i det gemensamma IT-stödet. Då förs också dokumentationen mer korrekt och personcentrerat. Informationsdelning mellan vårdgivare är dock inte enbart är en sekretessfråga, utan utgör också en särskild personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen (GDPR). När behandlingen grundas på samtycke innebär det att samtycke inte bara är ett sekretessrättsligt krav, utan även den lagliga grunden för behandlingen. Det innebär att om samtycke inte kan inhämtas, behöver den personuppgiftsansvarige ange en alternativ laglig grund i sitt artikel 30‑register. Möjliga lagliga grunder som skulle kunna vara aktuella i detta sammanhang är: • Rättslig förpliktelse, till exempel de lagkrav som finns på samverkan mellan vårdgivare • Uppgift av allmänt intresse, beroende på verksamhetens art och uppdrag Dessa alternativa grunder är dock i dataskyddssammanhang svårare att tillämpa och dokumentera än samtycke. Och att då ibland i vissa ärenden frångå samtycke som grund och ersätta med menprövning är svårare ur dataskyddssynpunkt. Därför bör riktlinjen ha som inriktning att samtycke ska vara utgångspunkten och att man då arbetar med olika typer av samtycke istället för menprövning.

7/26/2004 11:05

7/26/2004 11:36

anonymous

NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen

4/7/2026

Förslag att ändra ordet "medskapare" till "delaktig" för tydlighet.

1. Förslag att ersätta "Samtycket gäller för verksamheten som sådan - inte för en enskild medarbetare" med meningen "Samtycket gäller för de personer inom en verksamhet som har en arbetsuppgift kopplad till den enskildes vård ('verksamhet')" för tydlighet. 2. förtydligande kring vad som avses med p. 3 i listan "den enskilde är delaktig utifrån sina förutsättningar"

Förslag att förtydliga anledningen till att vårdnadshavare inte får hindra åtkomst till information avseende barn inom ramen för NPÖ och SVOD - för läsarens förståelse

Förslag att förtydliga vad som avses med informationsöverföring och verksamhetssystem

Förslag att ersätta den sista meningen med "Mottagare av remiss, eller vårdgivare inbegripen i vård- och omsorgsprocessen kan genom givet samtycke förbereda för att ta emot och ge vård till den enskilde genom att ta del av uppgifter i exempelvis Nationell patientöversikt, NPÖ."

Förslag att ersätta den sista meningen med "Informationsdelning och det givna samtycket ska endast omfatta uppgifter som behövs för att berörda verksamheter ska kunna utreda, planera och utföra insatser inom ramen för det aktuella ärendet."

Förslag att införa en skrivning kring ifall menprövningen ska/bör dokumenteras

4-13-26 17:11:37

4-13-26 17:21:54

anonymous

Borås Stad

4/13/2026

I den inledande texten beskrivs att ” Den länsgemensamma riktlinjen beskriver förutsättningar för informationsdelning med stöd av samtycke inom VGR och kommun, eller mellan VGR och kommun ”. I det stycket bör det förtydligas att den beskriver förutsättningar för privata vårdgivare och utförare som respektive part har avtal med.

Inga synpunkter

Under avsnittet om sekretess står det att ”Det finns situationer när sekretessen får eller ska brytas utan den enskildes samtycke, till exempel vid krav på orosanmälan för barn, eller när uppgifter ska lämnas till polisen eller säkerhetspolisen. Dessa situationer behandlas inte närmare här. Ämnet för denna riktlinje är just när sekretessen bryts med stöd av den enskildes samtycke. ”. Nytt förslag på text är: Denna riktlinje handlar om när och hur information delas mellan olika huvudmän/vårdgivare utifrån den enskildes samtycke.

Under avsnittet som beskriver förutsättningar för samtycke skrivs det att ”När det gäller att ta del av information utanför sekretessområdet är samtycke från den enskilde oftast en förutsättning för informationsdelning inom hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst”. Det stycket kan ge föreställningen om samtycke inte är en grundprincip. Vidare bör det stå mellan hälso-och sjukvård och socialtjänst. I samma avsnitt beskrivs ett undantag och det hör inte hemma under rubriken förutsättningar. Flytta till annat avsnitt eller skapa ett nytt avsnitt om undantag.

Inga synpunkter

I avsnittet gällande Informationsdelning genom NPÖ och SVOD behöver rubriken skrivas om för att öka tydligheten, förslag på ny rubrik är ”Informationsdelning vid elektronisk direktåtkomst.”

Inga synpunkter

I avsnittet gällande dokumentation och giltighetstid behöver mening i första stycket förtydligas, idag står det ”Samtycket dokumenteras i system för informationsöverföring samt i respektive verksamhetssystem”. Det behöver tydligt framgå att det är var parts/huvudmans egna verksamhetssystem som avses. I samma avsnitt anges ”Det ska tydligt framgå hur länge ett samtycke gäller och i vilken omfattning och meningen”. Det finns inte något juridiskt krav på att samtycken måste vara tidsbegränsat, så det kan uppfattas som motsägelsefullt.

Inga synpunkter

I avsnittet vid nedsatt beslutsförmåga behöver det förtydligas om det behöver dokumenteras att en medarbetare gjort en bedömning av att ett samtycke inte kan inhämtas från den enskilde. Beskrivs vad som menas med att göra en medprövning.

Inga synpunkter

I avsnittet som gäller uppföljning används begreppet huvudman. Det är otydligt om det avser även privata vårdgivare och privata utförare. Förtydliga vilka som avses vara ansvariga.

Inga synpunkter

Borås Stad ser det som positivt att en riktlinje för samtycke till informationsdelning upprättats. Genomgående synpunkter för riktlinjen är att det behöver göras en översyn av hur olika begrepp används, hänvisa till rätt lagstiftning och se över hur och var i texten det finns beskrivningar kopplat till privata utförare av Socialtjänst. Det bedöms finnas ett behov av att klargör huvudpunkter för vad som gäller vid ställföreträdarskap. Regeringen har i propositionen 2025/26:92, Ett ställföreträdarskap att lita på, föreslagit ändringar i bestämmelserna om ställföreträdarskap i föräldrabalken. Lagförslagen är bland annat ägnade att stärka den enskildes ställning. De flesta av lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Då giltighetstiden för riktlinjen är 2026–2028 kan dessa regler påverka riktlinjen.

4-22-26 15:15:17

4-22-26 15:22:01

anonymous

Göteborgs Stad

4/22/2026

“Den länsgemensamma riktlinjen beskriver förutsättningar för informationsdelning med stöd av samtycke inom VGR och kommun, eller mellan VGR och kommun”, man menar alltså även inom en och samma kommun? Stycke 1 och 4 har olika uppgifter om mellan vilka parter information ska delas. Om det inte finns en anledning till det kan det gärna justeras så det blir samma budskap. Se nedan: Länsgemensam riktlinje för samtycke till informationsdelning utgår ifrån relevanta lagar och förordningar. Den omfattar samtycke från en person som får insatser från hälso- och sjukvården och/eller socialtjänsten. Fortsättningsvis används begreppet den enskilde för en sådan person. Samtycket avser att bryta sekretessen som annars gäller den enskildes information, för att lämna ut (dela) hens uppgifter mellan region och kommun. Den länsgemensamma riktlinjen beskriver förutsättningar för informationsdelning med stöd av samtycke inom VGR och kommun, eller mellan VGR och kommun. Riktlinjen beskriver också hur arbetsuppgifter kopplat till samtycke ska utföras på verksamhetsnivå, och ska vara ett stöd för medarbetare i det dagliga arbetet och i mötet med den enskilde.

Sista raden, ändra till med och för den enskilde “Den länsgemensamma riktlinjen ska säkerställa en lagenlig hantering av tillgång till nödvändig information mellan hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst", skulle alltså kunna vara mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst, till exempel inom en kommun? 1:a stycket, 1:a meningen - Den enskilde ska erbjudas en sammanhållen vård och omsorg, där hen är medskapare utifrån sina behov och förutsättningar, i enlighet med ett personcentrerat förhållningssätt. Förslag att ändra ”ett personcentrerat förhållningssätt” som låter lite generiskt till att koppla det tydligare till rättsligt förankrade och konkreta begrepp inom både SoL (självbestämmande/delaktighet) och HSL (patientmedverkan/delaktighet): Den enskilde ska erbjudas en sammanhållen vård och omsorg, där hen är medskapare utifrån sina behov och förutsättningar, med utgångspunkt i den enskildes rätt till delaktighet och självbestämmande.

Den kommunala hälso- och sjukvården omfattas av sekretess enligt 26 kap. 1 § HSL, enligt beslut från Kammarrätten i Göteborg. Det finns annan kammarrättspraxis som säger det samma, “Eftersom den enskildes patientuppgifter respektive uppgifter vid socialtjänsten omfattas av sekretess, krävs en sekretessbrytande regel eller den enskildes samtycke för att uppgifterna ska kunna delas utanför den egna verksamheten." Vilken är den egna verksamheten? Den egna kommunen? Hälso- och sjukvårdsenheten? “I VGR, liksom i varje kommun, utgör de ingående myndigheterna/förvaltningarna egna sekretessområden.” Här beskrivs alltså att hela vår förvaltning, innehållande både SOL och HS, är ett sekretessområde, så mellan dessa lagrum behövs alltså inte samtycke? Men HS (ÄVO) och utförare inom FFS är olika förvaltningar och då alltså olika sekretessområden, så informationsöverföring mellan dessa behöver alltså samtycke? ”Inom en och samma vård- och omsorgsgivare kan anställda inom olika verksamheter dela sekretessbelagda uppgifter om en enskild om det behövs för vård och omsorg, eller om uppgifterna av annat skäl behövs i tjänsten.” Syftar olika verksamheter på verksamheter inom olika lagrum? Utifrån formuleringen kan man alltså dela sekretessbelagda uppgifter inom olika verksamheter, men inte mellan olika verksamheter? Det här avsnittet bli lite otydligt. Om det är möjligt vore det bra att definiera de begrepp som används och att vara konsekvent i vilka begrepp som används. Eftersom den enskildes patientuppgifter respektive uppgifter vid socialtjänsten omfattas av sekretess, krävs en sekretessbrytande regel eller den enskildes samtycke för att uppgifterna ska kunna delas utanför den egna verksamheten. Inom en och samma vård- och omsorgsgivare kan anställda inom olika verksamheter dela sekretessbelagda uppgifter om en enskild om det behövs för vård och omsorg, eller om uppgifterna av annat skäl behövs i tjänsten. Det finns i regel sekretessbrytande regler för detta, vilket innebär att den enskildes samtycke då inte krävs. Av 12 kap. 2 § OSL framgår att den enskilde helt eller delvis kan häva sekretessen som gäller till skydd för hen, om inte annat anges i offentlighets och sekretesslagen. Det är detta som här i riktlinjen benämns lämna samtycke till att dela uppgifter. Den enskilde kan alltså samtycka till att hens sekretessbelagda uppgifter får lämnas ut till andra myndigheter.

Första meningen i sista stycket är en väldigt lång och krånglig mening. Det står samtycke behövs inte för slutenvården att lämna uppgifter om en enskild till berörd verksamhet genom ett inskrivningsmeddelande, som endast innehåller personuppgifter och beräknad tidpunkt för utskrivning.

I stycke 1 skulle man kunna tillägga att god man och förvaltare inte heller kan samtycka till hälso- och sjukvård.

Inga synpunkter

Det står ”Samtycke ska alltid dokumenteras i remiss och/eller i system för informationsöverföring.” Betyder det att det ska framgå i alla remisser som skrivs att samtycke givits? Till exempel alla remisser från vårdcentralerna till kommunen?

Inga synpunkter

Lägg under avsnitt 8 så att det hänger ihop. Vid nedsatt beslutsförmåga s.7 – I Socialstyrelsens bifogade dokument s. 27 f. så står det följande. Om en person har nedsatt beslutsförmåga är det i viss mån problematiskt att hantera samtyckesfrågan. Men man kan få ledning genom en eventuell ställföreträdare och anhöriga. Detta kan i sin tur användas i en bedömning av om det finns ett presumerat samtycke. Jag anser därför att man ska utgå ifrån presumerat samtycke och inte från en menbedömning. Föreslår justering av hela stycket för att tydliggöra hanteringen när samtycke inte kan inhämtas och för att inkludera presumtivt samtycke. Här är mitt förslag: Den enskilde ska, vid kognitiv svikt och/eller kommunikationssvårigheter, ges anpassade förutsättningar att så långt som möjligt kunna uttrycka sitt samtycke. Om den enskilde, trots anpassat stöd, inte kan förmedla sitt samtycke ska en bedömning göras utifrån presumtivt samtycke, det vill säga vad den enskilde sannolikt skulle ha samtyckt till utifrån sin situation och tidigare uttryckta vilja. Bedömningen ska, så långt som möjligt, stödjas av uppgifter från anhöriga eller andra med god kännedom om den enskilde. Om sådana kontakter saknas ska bedömningen i stället grundas på tillgänglig dokumentation samt professionell bedömning.

Inga synpunkter

4-30-26 15:40:42

4-30-26 15:41:56

anonymous

Ale kommun

4/30/2026

Socialnämnden i Ale kommun tillstyrker förslaget och avstår från att lämna synpunkter. Beslut fattat och justerat 2026-04-30

Mark

Marks kommun har svarat via brev/dokument; VGR diarie SSN 2025-00490-5

Marks kommun

4/29/2026

Marks kommun har inga synpunkter på avsnittet

Marks kommun ser ett behov av ett förtydligande kring hur det i praktiken ska
säkerställas att den enskilde kan lämna ett juridiskt giltigt samtycke.
Det kan i vissa situationer vara svårt att bedöma om personen verkligen har förstått
innebörden av att lämna samtycke, exempelvis vid nedsatt beslutsförmåga eller tillfälliga
hälsotillstånd. Ett förtydligande kring hur denna bedömning ska göras i praktiken skulle
vara värdefullt.

Marks kommun ser positivt på att riktlinjen tydliggör att samtycke endast kan
inhämtas från den enskilde.
När det gäller barn föreslår kommunen att formuleringen kompletteras med begreppet från
föräldrabalken att bedömningen ska göras utifrån barnets ålder och mognad.
Kommunen ser också ett behov av att säkerställa spårbarhet av muntliga samtycken,
exempelvis genom tydliga krav på dokumentation.

Marks kommun bedömer att avsnittets andra stycke behöver förtydligas för att
underlätta förståelsen av hur bestämmelsen ska tillämpas i praktiken.

Marks kommun efterfrågar ett tydligare förtydligande kring hur samtycke kan
återkallas i praktiken, särskilt när samtycket har lämnats muntligt.
Det finns också behov av att tydliggöra hur återkallelse av muntliga samtycken ska
dokumenteras och följas upp, samt hur samtycken ska hanteras när den enskilde inte längre
har beslutsförmåga.

Marks kommun har inga synpunkter på avsnittet.

Svar: Marks kommun ser ett behov av ett förtydligande kring hur ett begränsat samtycke ska
hanteras i praktiken.
Det gäller exempelvis:
• hur ett samtycke som endast avser viss information ska dokumenteras
• hur detta ska kommuniceras mellan vård- och omsorgsgivare
• om den enskilde kan välja att vissa uppgifter inte får delas och hur detta i så fall ska
hanteras i verksamheternas system.

Marks kommun föreslår ett förtydligande om att menprövning enligt offentlighets-
och sekretesslagen inte är detsamma som samtycke, utan en separat sekretessprövning.
Kommunen efterfrågar också ett klargörande kring om och i vilka situationer presumtivt
samtycke kan användas när en åtgärd bedöms ligga i linje med den enskildes vilja, då
sådana situationer förekommer i vård- och omsorgsverksamhet.

Marks kommun ser ett behov av att tydliggöra att detta avsnitt avser
sekretessbrytande bestämmelser.

Marks kommun har inga synpunkter på avsnittet.

Marks kommun uppmärksammar att nytt SFS-nummer behöver anges för
socialtjänstlagen (2025:400).

Marks kommun noterar att vissa länkar i utskicket inte fungerar och behöver ses över.

Marks kommun vill uppmärksamma att riktlinjen behandlar vårdnadshavare men inte
individer som enbart är förmyndare.
En person kan vara förmyndare utan att vara vårdnadshavare och vice versa. Det kan därför
finnas behov av att förtydliga hur riktlinjen ska tillämpas i sådana situationer. Marks kommun vill framföra att den föreslagna riktlinjen för informationsdelning mellan
myndigheter behöver kompletteras med en uttrycklig och tydlig beskrivning av den
sekretessbrytande bestämmelse som trädde i kraft den 1 december 2025 i
Offentlighets- och sekretesslagen (OSL), 10 kap. 15 a §. Bestämmelsen innebär att
sekretess till skydd för enskild inte hindrar utlämnande av uppgifter mellan myndigheter
när detta behövs för särskilt angivna syften, såsom att förebygga, förhindra, upptäcka eller
utreda brott, felaktiga utbetalningar och regelöverträdelser. Riktlinjen behöver därför
tydligt redogöra för när och hur sekretess kan brytas, vilka förutsättningar som gäller och
hur den obligatoriska intresseavvägningen ska göras inför ett utlämnande.
Utöver detta vill Marks kommun framhålla att tjänstepersoners ansvar att dela
information inte enbart följer av sekretessbrytande lagrum, utan också av det
grundläggande myndighetsuppdraget att agera sakligt, effektivt och med individens bästa i
fokus. När en individs trygghet, stöd eller rättssäkra handläggning är beroende av att
information delas inom ramen för gällande regelverk, har tjänstepersoner inte bara
möjlighet utan också skyldighet att dela relevant information. Underlåten
informationsdelning kan leda till bristande samordning, felaktiga bedömningar eller att
den enskildes rättigheter och behov inte tillgodoses. Det är därför avgörande att riktlinjen
tydligt klargör att informationsdelning – när den är laglig, nödvändig och proportionerlig – ingår som en självklar del av myndigheternas ansvar för att säkerställa en
sammanhållen, rättssäker och professionell hantering av ärenden.
Mot denna bakgrund föreslår Marks kommun att riktlinjen kompletteras med
förtydligande gällande:
*
*
sekretessbrytande bestämmelse 10 kap. 15 a § OSL, dess syfte och tillämpning,
tjänstepersoners uppdrag och ansvar att dela information för individens bästa, när
detta krävs för att myndigheten ska kunna fullgöra sitt uppdrag på ett korrekt och
rättssäkert sätt.

RCC

Regionalt Cancercentrum väst 251208 via mejl meddelat att de inte kommer att inkomma med svar

Regionalt Cancercentrum väst

12/18/2025

Sheet 2: 1 Inledning

Respondent	Synpunkter	Arbetsgruppens kommentarer på synpukter	Inledning	Arbetsgruppens kommentarer på synpukter	Synpunkter	Respondent
Primör	Tydlig och juridiskt väl förankrad inledning. Det saknas dock ett tydligare primärvårdsperspektiv och hur riktlinjen ska fungera i verksamheter med högt patientflöde och korta kontakter.	Alla vårdsamverkans olika perspektiv avses, och ambitionen är att ge stöd till alla situationer. Det finns inga undantag för situationer med högt patientflöde.	Länsgemensam riktlinje för samtycke till informationsdelning utgår ifrån relevanta lagar och förordningar. Den omfattar samtycke från en person som får insatser från hälso- och sjukvården och/eller socialtjänsten. Fortsättningsvis används begreppet den enskilde för en sådan person. Samtycket avser att bryta sekretessen som annars gäller den enskildes information, för att lämna ut (dela) hens uppgifter mellan region och kommun. Riktlinjen är framtagen och överenskommen inom vårdsamverkan för Västra Götalands län. Den gäller för samtliga kommuner i Västra Götaland och för hälso- och sjukvårdsförvaltningarna i Västra Götalandsregionen (VGR). Den gäller för verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård eller socialtjänst inom Västra Götaland, inkluderande privata utförare som respektive part har avtal med. Den riktar sig till alla medarbetare i berörda verksamheter. Parterna ansvarar för att riktlinjen fastställs, implementeras och följs upp i respektive huvudmans ledningssystem. Vårdsamverkan Västra Götaland, VVG, ansvarar för uppföljning på länsnivå. Den länsgemensamma riktlinjen beskriver förutsättningar för informationsdelning med stöd av samtycke inom VGR och kommun, eller mellan VGR och kommun. Riktlinjen beskriver också hur arbetsuppgifter kopplat till samtycke ska utföras på verksamhetsnivå, och ska vara ett stöd för medarbetare i det dagliga arbetet och i mötet med den enskilde. Riktlinjen är skriven utan koppling till specifik IT-tjänst och avser även manuell hantering (i pappersform). Vid behov kan delregionala eller lokala rutiner tas fram för att ge situationsspecifikt stöd till medarbetare. Sådana tillägg ska dock inte gå utanför den ram som ges av det länsgemensamma styrdokumentet.	Justera/tydliggöra i näst sista meningen i syfte att också ev kunna stryka sista meningen.	önskvärt att ha någon rad om rättssäkerheten för den enskilde i inledningen. samt är det enbart mellan kommun och region och inte mellan olika proffesioner som verkar under olika lagrum inom samma region/kommun. sista stycket föreslås att ta bort, tillför inget.	Grästorp Essunga
SOR Prehospital vård	Ange om ngt i riktlinjen utgör tolkningar av lagtext eller om dett bara är en sammanfattning av tydlig/odiskutabel lagtext	Innehållet utgår ifrån lagtexterna och ska tillgängliggöra detta för medarbetarna.			Lagar och förordningar kommer under rubriken regelverk	Vänersborg
Samordningsråd och Primärvårdsråd Primärvård VGR	Alltför omfattande. Kan utgå?	Vi tror att allt innehåll behöver finnas med.		förtydliga att med hälso- och sjukvård avses såväl kommunal som regionens	Här kan behöva förtydligas att också kommunal hälso- och sjukvård ingår, eftersom det kan bli aktuellt att lämna ut uppgifter mellan regional och kommunal hälso- och sjukvård, men också mellan socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård.	Tidaholm
Vårdsamverkan Västra Götaland - SIMBA	Bra			Överväga att ta med aktuell lagstiftning redan i inledningen? Vi tycker att det framgår att privata vårdgivare och utförare omfattas. Ev stryka mening 2 i stycke 2 för att minska på otydligheten.	Synpunkt på stycke ett: Avser meningen Länsgemensam riktlinje för samtycke till informationsdelning utgår ifrån relevanta lagar och förordningar de lagar och förordningar som anges på sista sidan i avsnittet om regelverk? Om det är dessa lagar och förordningar som avses bör det hänvisas till detta avsnitt i inledningen. Synpunkt på stycke fyra: Meningen Den länsgemensamma riktlinjen beskriver förutsättningar för informationsdelning med stöd av samtycke inom VGR och kommun, eller mellan VGR och kommun bör förtydligas med att den även beskriver förutsättningarna för privata vårdgivare och utförare som respektive part har avtal med.	Herrljunga Ulricehamn Tranemo Vårgårda
Närvårdssamverkan Södra Älvsborg	Omständligt språkbruk, borde kunna sammanfattas på mindre text. Förtydliga när denna gäller.	Vi kan behöva förtydliga scopet.		Se ovan	Synpunkt på stycke 2: Ordet för i meningen För kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen kan tolkas som att riktlinjen inte gäller för privata vårdgivare och utförare som respektive part har avtal med.	Tranemo
Vårdsamverkan Fyrbodal	Inledningen är skriven utan koppling till specifik IT-tjänst och avser även manuell hantering (i pappersform). I inledningen skriva vad som är förändringen sedan tidigare.	Den tidigare var kopplad till IT-stödet (SAMSA), men den nya har ambitionen att täcka allt samverkansarbet; denna info kan ev tas med i en presentation.	Åsa Jackson: Åsa kommentar: Tillgängliggöra lagstiftningen för klinisk praxis. Utesluter eller ersätter inte behovet av lokala eller andra specifika rutiner.	Hänger ihop med att tydliggöra omfånget. Vi behöver nog skriva om detta.	Som tillägg till sista stycket om delregionala eller lokala rutiner kan det vara värt att understryka den lokala anpassning samt implementering som rimligen kommer att krävas från aktörer. Vi vill understryka att lokala rutiner kommer att behövas, exempelvis för att anpassa till organisationsstruktur samt verksamhetssystem. Det är värt att få med detta i riktlinjen, för att ej riskera att den blir otillämpbar eller ”enbart en pappersprodukt”.	Öckerö
Vårdsamverkan i Göteborgsområdet	Förslag att ändra formulering i andra meningen: Den omfattar samtycke från en person som får insatser.... förslag att byta ut ordet FÅR då detta ibland är avgiftsbelagda insatser. Synpunkt lyfts också att stycke 1 & 4 har olika uppgifter om mellan vilka parter informationen ska delas. Om det INTE finns en anledning till detta kan det gärna justeras så det blir samma budskap, dvs justera i fjärde stycket " inom VGR och kommun". Lyfts även önskemål om att det i inledningen skulle vara värdefullt att förtydliga hur riktlinjen förhåller sig till lokala rutiner, ex om den ersätter, kompletterar eller styr över befintliga dokument inom varje huvudmans ledningssystem. Detta underlättar vid implementering.	Ny formulering: som "har" insatser? Vi behöver överväga och tydliggöra vad riktlinjen omfattar.	Lars kommentar: Synliggöra hur klinisk praxis behöver vara för att motsvara lagens intentioner.	Se svar ovan.	Synpunkt på stycke ett: Avser meningen Länsgemensam riktlinje för samtycke till informationsdelning utgår ifrån relevanta lagar och förordningar de lagar och förordningar som anges på sista sidan i avsnittet om regelverk? Om det är dessa lagar och förordningar som avses bör det hänvisas till detta avsnitt i inledningen. Synpunkt på stycke fyra: Meningen Den länsgemensamma riktlinjen beskriver förutsättningar för informationsdelning med stöd av samtycke inom VGR och kommun, eller mellan VGR och kommun bör förtydligas med att den även beskriver förutsättningarna för privata vårdgivare och utförare som respektive part har avtal med.	Bollebygd
Södra Älvsborgs sjukhus	I stycket anges huvudmans ledningssystem. Vilket ledningssystem menas? SÄS läser det som VGR-s ledningssystem, dvs LISD	Ja, VGR:s ledningssystem för egen räkning. Andra har andra ledningssystem. I kommun kan finnas specifikt exempelvis för elevhälsan.	Evelina kommentar	Vi förstår det som att vissa av synpunkterna kan lösas med ett förtydligat scope. Men man vill också ha en ökad detaljgrad, vilket vi ser att andra inte önskar.	Partille kommun ser utifrån ökad digitalisering och direktåtkomst till uppgifter mellan vård- och omsorgsgivare att det är positivt med gemensamma principer och samordning i vårdsamverkan. Detta underlättar de olika verksamheternas uppdrag.  Det är också viktigt att kommunikationen vid vårdövergångar sker med hög kvalitet och säkerhet, så att den enskilde upplever en trygg och sammanhållen vård och omsorg.  Det är bra att riktlinjen klargör de legala ramar som informationsdelning bygger på, det vill säga när informationsdelning kan ske med hjälp av samtycke och när andra regelverk träder in samt när och av vem som uppgifter får spärrad av och när det inte är möjligt att spärra uppgifter.    Vi ser gärna ett förtydligande vid texten relevanta lagar och förordningar bör det finnas en hänvisning till att dessa listas sist på sidan 8.   Kopplat till stycke två och fyra vill Partille kommun framföra att om följande skrivning ska gälla:  den riktar sig till alla medarbetare i berörda verksamheter, då behöver detaljgraden öka så att riktlinjen får praktisk relevans och tillför kunskap och stöd för medarbetarna, se samma kommentar även för fjärde stycket. Den länsgemensamma riktlinjen beskriver förutsättningar för informationsdelning med stöd av samtycke inom VGR och kommun, eller mellan VGR och kommun. Riktlinjen beskriver också hur arbetsuppgifter kopplat till samtycke ska utföras på verksamhetsnivå, och ska vara ett stöd för medarbetare i det dagliga arbetet och i mötet med den enskilde. Den sista meningen blir otydlig då hur det ska ske uteblir.	Partille
Närhälsan	Inga synpunkter		Marie kommentar:		I den inledande texten beskrivs att ” Den länsgemensamma riktlinjen beskriver förutsättningar för informationsdelning med stöd av samtycke inom VGR och kommun, eller mellan VGR och kommun ”. I det stycket bör det förtydligas att den beskriver förutsättningar för privata vårdgivare och utförare som respektive part har avtal med.	Borås stad
Samordningsråd ögon	inga synpunkter		Marianne kommentar:		“Den länsgemensamma riktlinjen beskriver förutsättningar för informationsdelning med stöd av samtycke inom VGR och kommun, eller mellan VGR och kommun”, man menar alltså även inom en och samma kommun? Stycke 1 och 4 har olika uppgifter om mellan vilka parter information ska delas. Om det inte finns en anledning till det kan det gärna justeras så det blir samma budskap. Se nedan: Länsgemensam riktlinje för samtycke till informationsdelning utgår ifrån relevanta lagar och förordningar. Den omfattar samtycke från en person som får insatser från hälso- och sjukvården och/eller socialtjänsten. Fortsättningsvis används begreppet den enskilde för en sådan person. Samtycket avser att bryta sekretessen som annars gäller den enskildes information, för att lämna ut (dela) hens uppgifter mellan region och kommun. Den länsgemensamma riktlinjen beskriver förutsättningar för informationsdelning med stöd av samtycke inom VGR och kommun, eller mellan VGR och kommun. Riktlinjen beskriver också hur arbetsuppgifter kopplat till samtycke ska utföras på verksamhetsnivå, och ska vara ett stöd för medarbetare i det dagliga arbetet och i mötet med den enskilde.	Göteborgs stad
Skaraborgs sjukhus	0		Maria kommentar: Länsgemensam riktlinje för samtycke till informationsdelning omfattar samtycke från enskild som får insatser från hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst. Samtycket avser att bryta den sekretess som annars gäller den enskildes information, så att den enskildes uppgifter kan delas mellan vård- och omsorgsgivare i region och kommun. Riktlinjen är framtagen och överenskommen inom vårdsamverkan för Västra Götalands län. Den gäller för verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård eller socialtjänst inom Västra Götaland, inkluderande privata utförare som respektive part har avtal med och ska vara ett stöd för medarbetare i berörda verksamheter. Riktlinjen beskriver förutsättningar för informationsdelning med stöd av samtycke inom det område som gäller för vårdsamverkans styrdokument (och beskriver hur arbetsuppgifter kopplat till samtycke ska utföras.) Riktlinjen är skriven utan koppling till specifik IT-tjänst och avser även manuell hantering (i pappersform). Delregionala eller lokala rutiner kan komplettera och ge situationsspecifikt stöd. Relevanta lagar och förordningar som riktlinjen utgår ifrån listas under avsnittet Regelverk.		Inga synpunkter	Kungälvs
Habilitering & Hälsa			Frågor att ställa sig: Gäller riktlinjen för den verksamhet jag arbetar i? vad gäller för manuell hantering? exv för barn där samtyckesregler är annorlunda			Åmål
NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen						Dals Ed
Samordningsråd kvinnosjukdomar och förlossning			Logg: Flyttar om i , tydliggör att scop är inom vårdsamverkan, förenklar, tar bort för medarbetare.		Inget att kommentera	Götene
SOR hud-och könssjukvård					0	Trollhättan
					0	Orust
					0	Lidköping
					Inga synpunkter	Hjo
						Skara
						Karlsborg
					Inga synpunkter	Härryda
						Lerums
						Uddevalla
					Inga kommentarer	Stenungsund
						Tanum
					inga synpunkter på avsnittet	Mark
						Ale

Sheet 3: 2 Syfte

Respondent	Synpunkter	Arbetsgruppens kommentarer på synpukter	Syfte	Arbetsgruppens kommentarer på synpukter	Synpunkter	Respondent
Primör	Syftet är väl formulerat och ligger i linje med personcentrerad vård och patientsäkerhet. Samtidigt finns en risk att ambitionen om sammanhållen vård försvåras i praktiken om samtyckesprocessen blir administrativt tung eller otydlig, särskilt i primärvården där samordning ofta behöver ske snabbt.	Reglerna kring samtycke gäller lika i alla vårdens och omsorgens verksamheter - oavsett tidsramar. Vi kan försöka att förkorta och förtydliga texterna för bättre tillgänglighet.	Den enskilde ska erbjudas en sammanhållen vård och omsorg, där hen är medskapare utifrån sina behov och förutsättningar, i enlighet med ett personcentrerat förhållningssätt. Ett verktyg för detta är möjligheten att inhämta den enskildes samtycke till informationsdelning. Riktlinjen ska vägleda och stödja såväl kommunerna som regionen i Västra Götaland vid samtycke till informationsdelning, samt förklara vad ett samtycke är och beskriva förutsättningarna för samtycke i olika sammanhang. Riktlinjen ska ge medarbetare tydliga förutsättningar att ta del av, dela och hantera nödvändig information då samtycke krävs. Nödvändig information är sådan information som krävs för att berörda verksamheter ska kunna utreda, planera och utföra insatser med den enskilde. Den länsgemensamma riktlinjen ska säkerställa en lagenlig hantering av tillgång till information mellan hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst, med hänsyn tagen till den personliga integriteten.		Tydligt syfte	Götene kommun
Samordningsråd och Primärvårdsråd Primärvård VGR	Ok. Föreslår rubrik mellan syfte och sekretess nämligen sammanfattning. Lät en AI sammanfatta dokumentera i 8 punkter. Medför lättillgängligt huvudbudskap men möjlighet att fördjupa sig i texten men också att snabbt förstå innehållet.	Ska vi ha en sammanfattning?		Detta får vi ta med oss, så riktlinjen inkluderar alla aspekter.	I socialtjänstverksamhet används vanligen andra begrepp är personcentrerat förhållningssätt, så som delaktighet, inflytande, självbestämmanderätt och individanpassning (från socialtjänstlagen och dess förarbeten), men det avser väl ungefär detsamma.	Tidaholm
Vårdsamverkan Västra Götaland - SIMBA	OK. Tveksam till att samtycke är "ett verktyg". Kanske formulera om meningen.	Går det att hitta ett annat uttryck? Dock ingen annan som haft samma synpunkt.		Överväga att formulera något kring att det kan finnas behov av skyndsamhet (jmf tidigare kommentar om tidramar).	Öckerö kommun föreslår ett mindre förtydligande: att informationsdelning med stöd av samtycke i praktiken ofta behöver ske skyndsamt, särskilt vid samverkan kring personer med komplexa behov (t.ex. samsjuklighet, utskrivningsprocesser, SIP). Ett sådant tillägg stärker riktlinjens praktiska användbarhet utan att ändra den juridiska grunden.	Öckerö
Vårdsamverkan i Göteborgsområdet	Förtydligande önskas kring om riktlinjen ska betraktas som miniminivå, eller om den innebär obligatoriska arbetssätt som ska följas i sin helhet utan lokala variationer. 1:a stycket, 1:a meningen - Den enskilde ska erbjudas en sammanhållen vård och omsorg, där hen är medskapare utifrån sina behov och förutsättningar, i enlighet med ett personcentrerat förhållningssätt. Förslag att ändra till ”ett personcentrerat förhållningssätt” som låter lite generiskt för att koppla det tydligare till rättsligt förankrade och konkreta begrepp inom både SoL (självbestämmande/delaktighet) och HSL (patientmedverkan/delaktighet): Den enskilde ska erbjudas en sammanhållen vård och omsorg, där hen är medskapare utifrån sina behov och förutsättningar, med utgångspunkt i den enskildes rätt till delaktighet och självbestämmande. Önskemål finns också om justering av sista raden i stycke 2 till "med och för den enskilde". Fråga lyfts från kommuner om man med stycket “Den länsgemensamma riktlinjen ska säkerställa en lagenlig hantering av tillgång till nödvändig information mellan hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst", menar att det skulle alltså kunna vara mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst, till exempel inom en kommun	Riktlinjen gäller och är obligatorisk inom sitt scope. Kompletterande rutiner får inte motsäga riktlinjen.	Åsa Kommentararer	Vi tycker nog att det beskrivs när samtycke behöver inhämtas. Man saknar exempel från fler områden, men det kanske omändertas när vi förtydligar scopet. Riktlinjen förutsätter att man har kunskap om det egna sekretessområdet, och det kan behöva framgå, någonstans i dokumentet. Operativ vägledning efterfrågas, och vi behöver fundera över om vi ska hantera detta på något vis.	Hela den första meningens formulering om att den enskilde ska erbjudas en sammanhållen vård och omsorg, där hen är medskapare och så vidare ställer vi oss positiva till. Dock behöver riktlinjen innehålla mer än juridiska principer. Den måste ge operativ vägledning. Den måste exempelvis svara på frågan i vilka situationer ska samtycke användas, hur och av vem om ändamålet är att riktlinjen ska säkerställa en lagenlig hantering av tillgång till nödvändig information mellan hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst, med hänsyn taget till den personliga integriteten.    Vidare behöver riktlinjen för att uppfylla syfte, i större utsträckning innehålla verksamhetsnära vägledning, konkreta exempel och beslutsstöd som stödjer medarbetare i praktiska avvägningar, exempelvis inom medicinsk och psykologisk elevhälsa (psykologiska delen av elevhälsan har sekretess enligt OSL kap 23 ”skolsekretess” så oklart om den psykologiska delen avses ingå) där juridik, barnrättsperspektiv och skolkontext möts.	Partille
NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen	Förslag att ändra ordet "medskapare" till "delaktig" för tydlighet.	Jämför med HoS-avtalet, där det står medskapare för sin hälso- och sjukvård. Vi får se om vi behöver komplettera med delaktig.	Lars kommentar: nöjd med skrivningen. Frågan är vad som står i gemensamma dokument, med VVG. Om sammanhållen inte står i dessa gemensamma dokument kanske inte ust detta ska sätta ribban.		Sista raden, ändra till med och för den enskilde “Den länsgemensamma riktlinjen ska säkerställa en lagenlig hantering av tillgång till nödvändig information mellan hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst", skulle alltså kunna vara mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst, till exempel inom en kommun? 1:a stycket, 1:a meningen - Den enskilde ska erbjudas en sammanhållen vård och omsorg, där hen är medskapare utifrån sina behov och förutsättningar, i enlighet med ett personcentrerat förhållningssätt. Förslag att ändra ”ett personcentrerat förhållningssätt” som låter lite generiskt till att koppla det tydligare till rättsligt förankrade och konkreta begrepp inom både SoL (självbestämmande/delaktighet) och HSL (patientmedverkan/delaktighet): Den enskilde ska erbjudas en sammanhållen vård och omsorg, där hen är medskapare utifrån sina behov och förutsättningar, med utgångspunkt i den enskildes rätt till delaktighet och självbestämmande.	Göteborgs stad
Habilitering & Hälsa			Evelina kommentar: Kan finnas anledning att lyfta viktig information i ett presentationsmaterial. Överväga spridningskonferens. Peka på att lokalt arbete och lokala processer krävs. Kunskapshöjande insatser kring sekretess generellt			Lidköping
Närvårdssamverkan Södra Älvsborg			Marie kommentar: önskan att förhålla sig till liknande begrepp som i andra dokument både vad gäller HSL och SOC. Personcentrering och delaktighet begrepp som används i Nära vård.		Inga synpunkter	Hjo kommun
Närhälsan	Inga synpunkter		Marianne kommentar:			Herrljunga
SOR Prehospital vård			Maria kommentar: Den enskilde ska erbjudas en samordnad och sammanhållen vård och omsorg, där hen är medskapare utifrån sina behov och förutsättningar, med utgångspunkt i den enskildes rätt till delaktighet och självbestämmande. Den enskildes samtycke till informationsdelning möjliggör och skapar goda förutsättningar för en sammanhållen vård och omsorg. Riktlinjen ska vägleda och stödja vård- och omsorgsgivare i Västra Götaland vid inhämtande av samtycke till informationsdelning, förklara vad ett samtycke innebär och beskriva förutsättningarna i olika sammanhang. Avseende Lars kommentar: Vi kan behöva lägga till samordnad också.			Skara
Samordningsråd ögon	Inga synpunkter		Ur avtalet: Patienten ska möta en samordnad och sammanhållen vård som utgår från samarbete, oavsett huvudmannaskap. Målet är att erbjuda varje patient en god och nära vård utifrån individuella förutsättningar och behov. Patienten är en självklar medskapare i sin hälso- och sjukvård.		OK	Karlsborg
Skaraborgs sjukhus			Frågor att ställa sig: I vilka sammanhang finns det krav på samtycke, ge några praktiska exempel i vägledningsmaterialet		Inga synpunkter	Ulricehamn
Vårdsamverkan Fyrbodal					Inga synpunkter.	Tranemo
Södra Älvsborgs sjukhus	Inga synpunkter					Vårgårda
Samordningsråd kvinnosjukdomar och förlossning			Logg:		Inga synpunkter	Kungälvs
SOR hud-och könssjukvård						Åmål
						Dals Ed
						Trollhättan stad
						Orust kommun
						Grästorps kommun
					ingen synpunkt	Essunga Kommun
					Ings synpunkter	Vänersborgs Kommun
					Inga synpunkter	Bollebygd
					Inga synpunkter	Härryda
						Lerums
						Uddevalla
					Inga kommentarer	Stenungsund
						Tanums
					Inga synpunkter	Borås stad
					inga synpunkter på avsnittet	Mark
						Ale

Sheet 4: 3 Om sekretess

Respondent	Synpunkter	Arbetsgruppens kommentarer på synpukter	Om sekretess	Arbetsgruppens kommentarer på synpukter	Synpunkter	Respondent
Primör	Avsnittet ger en tydlig juridisk genomgång av sekretessreglerna. För medarbetare i primärvården kan dock omfattningen upplevas komplex och svår att omsätta i vardagen. Det finns en risk att osäkerhet kring sekretess leder till försiktighet och minskad informationsdelning även när den är motiverad för god vård.	Med referens till detta blir det ännu viktigare att vi lägger till att vi förutsätter att man känner till sitt sekretessområde. Detta är verksamhetsansvarigs och medarbetarens ansvar.	Inom regional och kommunal hälso- och sjukvård gäller sekretess för uppgifter om den enskildes hälsa och andra personliga förhållanden (25 kap. 1 § OSL, offentlighets- och sekretesslag 2009:400). Inom socialtjänsten gäller på motsvarande sätt sekretess för uppgifter om den enskildes personliga förhållanden (26 kap. 1§ OSL). Eftersom den enskildes patientuppgifter respektive uppgifter vid socialtjänsten omfattas av sekretess, krävs en sekretessbrytande regel eller den enskildes samtycke för att uppgifterna ska kunna delas utanför den egna verksamheten. Det finns situationer när sekretessen får eller ska brytas utan den enskildes samtycke, till exempel vid krav på orosanmälan för barn, eller när uppgifter ska lämnas till polisen eller säkerhetspolisen. Dessa situationer behandlas inte närmare här. Ämnet för denna riktlinje är just när sekretessen bryts med stöd av den enskildes samtycke. I VGR, liksom i varje kommun, utgör de ingående myndigheterna/förvaltningarna egna sekretessområden. Samma sak gäller för varje privat vårdgivare och varje privat utförare av socialtjänst. Inom en och samma vård- och omsorgsgivare kan anställda inom olika verksamheter dela sekretessbelagda uppgifter om en enskild om det behövs för vård och omsorg, eller om uppgifterna av annat skäl behövs i tjänsten. Det finns i regel sekretessbrytande regler för detta, vilket innebär att den enskildes samtycke då inte krävs. Av 12 kap. 2 § OSL framgår att den enskilde helt eller delvis kan häva sekretessen som gäller till skydd för hen, om inte annat anges i offentlighets- och sekretesslagen. Det är detta som här i riktlinjen benämns lämna samtycke till att dela uppgifter. Den enskilde kan alltså samtycka till att hens sekretessbelagda uppgifter får lämnas ut till andra myndigheter.	Kanske ta bort ordet "ingående" helt. Även ordet "just" är borttaget i Marias förslag. Se över om vi kan ta bort upprepningar (om).	stryk onödiga ord som just i tredje stycket. i fjärde stycket förstår vi inte ordet ingående, förslag på annat ord kan vara berörda. i femte stycket är det tre om i en mening kan säkert stryka någon. sista delen av sista stycket hör till syftet och står redan där, undvik dubbelskrivningar,	Grästorp Essunga
SOR Prehospital vård	Ambulanssjukvården hamnar sannolikt ofta i beskriven problematik ffa i samverkan med kommunal sjukvård. Borde detta beskrivas specifikt?	Riktlinjen har inte ambitionen att beskriva problematik för enskild verksamhet. Det skulle bli för omfattande.		Vi tänker oss en omskrivning.	Ämnet för denna riktlinje är just när sekretessen bryts med stöd av den enskildes samtycke. En konstig mening.	Vänersborg
Vårdsamverkan Fyrbodal	Stycke 2: Här har man inte skrivit något om ”att inte lida men”/menprövning. Det är ju inte det rutinen handlar om men det är ändock ytterligare en möjlighet att lämna ut uppgifter utöver sekretessbrytande bestämmelser och den enskildes samtycke. Stycke 5: Jag har förstått det som att det inte finns sekretessbrytande regler för att dela information inom en verksamhet. Eftersom man är inom en myndighet finns inga sekretesshinder reglerade enligt OSL. Däremot är det fråga om ”inre sekretess” som inte regleras i OSL utan handlar om att vi, med hänsyn tagen till den enskildes integritet, inte ska dela mer uppgifter än vad som är nödvändigt för att vi ska kunna utföra våra arbetsuppgifter.	Menprövningen i samband med en vårdsituation går bara att tillämpa under specifika omständigheter, såsom vid nödåtkomst. (Vi behöver jämföra vad som skrivs i OSL 25 kap 1.) Vi kanske behöver skriva någonting mer om detta. Vi kan behöva förtydliga att det som i första hand här beskrivs är situationer som handlar om att ge en samordnad och sammanhållen vård. Men vi kan behöva har med ett längre citat ur OSL. Avseende stycke 5 så kan vi behöva skriva (på samma vis som vi skriver om sekretessområden) att vi förutsätter att man känner till reglering kring inre sekretess.		Vi behöver se över formuleringen i enlighet med vad som föreslås, för att det ska bli tydligare utifrån sekretessområden.	På s. 4 framgår ”I VGR, liksom i varje kommun, utgör de ingående myndigheterna/förvaltningarna egna sekretessområden.” Detta stämmer inte riktigt när det gäller kommunerna. Det kan till exempel finnas flera nämnder i samma förvaltning och sekretess gäller mellan olika nämnder. Även inom samma nämnd kan sekretess föreligga, i de fall olika verksamhetsgrenar är att anse som självständiga i förhållande till varandra. Inom socialtjänst är t.ex. familjerådgivning en sådan självständig verksamhetsgren. Generellt är socialtjänst och hälso- och sjukvård olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening. Däremot har ansetts att det inte råder sekretess mellan socialtjänst och den kommunala hälso- och sjukvård som kommunerna tog över i samband med Ädelreformen. I det fallet anses hälso- och sjukvård och omsorg vara en integrerad verksamhet (Prop. 1990/91:14 s. 85). Då avses sådan hälso- och sjukvård som bedrivs i enlighet med 12 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen (HSL). I alla de insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) som anges i paragrafen ingår hälso- och sjukvård. Detsamma gäller vissa insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS): bostad med särskild service för barn och ungdomar, bostad med särskild service för vuxna samt daglig verksamhet (Prop. 1992/93:159, s. 182). Sådan hälso- och sjukvård som är regionernas ansvar, men som regionen enligt 14 kap. 1 § HSL kan avtala bort till kommunerna (t.ex. hemsjukvård i ordinärt boende), omfattas inte av bestämmelserna. Går meningen ovan på s. 4 att formulera på annat sätt, t.ex.: I VGR, liksom i varje kommun, utgör de ingående myndigheterna/förvaltningarna/nämnderna i huvudsak egna sekretessområden.	Tidaholm
Vårdsamverkan i Göteborgsområdet	Ett tillägg om hur sekretessbedömning ska dokumenteras vid särskilt känsliga situationer, exempelvis vid menprövning eller när samtycke inte kunnat inhämtas, skulle underlätta rättssäker tillämpning i verksamheterna. Svar även från gbg:s jurist:Den kommunala hälso- och sjukvården omfattas av sekretess enligt 26 kap. 1 § HSL, enligt beslut från Kammarrätten i Göteborg. Det finns annan kammarrättspraxis som säger det samma, “Eftersom den enskildes patientuppgifter respektive uppgifter vid socialtjänsten omfattas av sekretess, krävs en sekretessbrytande regel eller den enskildes samtycke för att uppgifterna ska kunna delas utanför den egna verksamheten." Vilken är den egna verksamheten? Den egna kommunen? Hälso- och sjukvårdsenheten? “I VGR, liksom i varje kommun, utgör de ingående myndigheterna/förvaltningarna egna sekretessområden.” Här beskrivs alltså att hela vår förvaltning, innehållande både SOL och HS, är ett sekretessområde, så mellan dessa lagrum behövs alltså inte samtycke? Men HS (ÄVO) och utförare inom FFS är olika förvaltningar och då alltså olika sekretessområden, så informationsöverföring mellan dessa behöver alltså samtycke? ”Inom en och samma vård- och omsorgsgivare kan anställda inom olika verksamheter dela sekretessbelagda uppgifter om en enskild om det behövs för vård och omsorg, eller om uppgifterna av annat skäl behövs i tjänsten.” Syftar olika verksamheter på verksamheter inom olika lagrum? Utifrån formuleringen kan man alltså dela sekretessbelagda uppgifter inom olika verksamheter, men inte mellan olika verksamheter? Det här avsnittet bli lite otydligt. Om det är möjligt vore det bra att definiera de begrepp som används och att vara konsekvent i vilka begrepp som används. Se nedan: Eftersom den enskildes patientuppgifter respektive uppgifter vid socialtjänsten omfattas av sekretess, krävs en sekretessbrytande regel eller den enskildes samtycke för att uppgifterna ska kunna delas utanför den egna verksamheten. Önskvärt att definiera vad en Verksamhet omfattar om det är möjligt. Inom en och samma vård- och omsorgsgivare kan anställda inom olika verksamheter dela sekretessbelagda uppgifter om en enskild om det behövs för vård och omsorg, eller om uppgifterna av annat skäl behövs i tjänsten. Det finns i regel sekretessbrytande regler för detta, vilket innebär att den enskildes samtycke då inte krävs. Önskvärt att definiera Vård- och omsorgsgivare om det är möjligt. Avser man samma sak som när man skriver myndigheterna/förvaltningarna i stycket ovan? Av 12 kap. 2 § OSL framgår att den enskilde helt eller delvis kan häva sekretessen som gäller till skydd för hen, om inte annat anges i offentlighets och sekretesslagen. Det är detta som här i riktlinjen benämns lämna samtycke till att dela uppgifter. Den enskilde kan alltså samtycka till att hens sekretessbelagda uppgifter får lämnas ut till andra myndigheter. Här används enbart myndigheter. För att vara konsekvent kan myndigheter/förvaltningar vara att föredra.	Vi behöver beskriva vad ett sekretessområde är. Det är för förenklat att skriva att en förvaltning är ett sekretessområde. Även definiera vård- och omsorgsgivare?		Vi får se över att skriva samma igenom hela dokumentet, så att det framgår tydligt att det avser privata utförare av såväl vård som socialtjänst.	Synpunkt på stycke fyra: I detta stycke skrivs det privata vårdgivare och varje privat utförare av socialtjänst. Tidigare i riktlinjen skrivs det privata utförare och det är först i detta stycke som det förtydligas att det är inom socialtjänsten som de privata utförarna är verksamma. Det skulle kunna förtydligas tidigare eller uttryckas på samma sätt genom hela riktlinjen.	Herrljunga Tranemo Vårgårda
Samordningsråd ögon	inga synpunkter		Åsa Kommentararer		Tydliga beskrivningar vilket ökar kunskap och förståelse	Dals Ed
Samordningsråd och Primärvårdsråd Primärvård VGR	Ok.		Lars kommentar: Kanske kan man komplettera med att det ska finnas möjlighet att markera särskilt sekretessskyddade uppgifter, men det ställer ju krav på dokumentationssystem så tveksam att det ska krävas av detta dokument. Håller inte med om att förvaltningarna i VGR är egna sekretessområden. Däremot är vårdgivare med avtal det. Denna text blir förvirrande.	Vi får överväga om en exempelruta krävs för att det ska bli tydligt. Ser olika ut. tips kan ges , allt kan inte tas med i riktlinjen.	Öckerö kommun rekommenderar att riktlinjen kompletteras med en kort, praktisk exempelruta som visar skillnaden mellan: • informationsdelning inom samma huvudman när sekretessbrytande regler gäller (där samtycke ofta inte krävs), och • informationsdelning mellan huvudmän/sekretessområden (där samtycke ofta krävs). Detta skulle minska risken för överanvändning av samtycke där det inte behövs, och stärka rättssäkerheten.	Öckerö
Skaraborgs sjukhus			Evelina kommentar	Se samma synpunkt som ovan.	Synpunkt på stycke fyra: I detta stycke skrivs det privata vårdgivare och varje privat utförare av socialtjänst. Tidigare i riktlinjen skrivs det privata utförare och det är först i detta stycke som det förtydligas att det är inom socialtjänsten som de privata utförarna är verksamma. Det skulle kunna förtydligas tidigare eller uttryckas på samma sätt genom hela riktlinjen.	Bollebygd
Vårdsamverkan Västra Götaland - SIMBA	OK		Marie kommentar:	Vi kan behöva komplettera med något förtydligande kring det specifika avseende elevhälsan. förutsätter kännedom om egna sekretessområdet.	Meningen som inleds med ”Inom samma vård- och omsorgsgivare...” är en viktig och tydliggörande punkt för att inte skapa interna sekretessgränser när både hälso- och sjukvård och socialtjänst ofta utförs av samma person. Men vi vill också påpeka att inom utbildningssektorn så är det inte en helt fungerande mening. Det beror på att elevhälsan består av olika sekretessgrenar där EMI (elevhälsans medicinska insats med leg skolsköterskor) har sekretess enligt OSL 25 kap och EPI (elevhälsans psykologiska insats med leg. psykologer) har sekretess enligt OSL 23 kap	Partille
Habilitering & Hälsa			Marianne kommentar:	Ett förslag är att vända på formulering och först formulera vad riktlinjen gäller och sedan ta upp att det finns sekretessbrytande regler i OSL som inte närmare tas upp här...	Under avsnittet om sekretess står det att ”Det finns situationer när sekretessen får eller ska brytas utan den enskildes samtycke, till exempel vid krav på orosanmälan för barn, eller när uppgifter ska lämnas till polisen eller säkerhetspolisen. Dessa situationer behandlas inte närmare här. Ämnet för denna riktlinje är just när sekretessen bryts med stöd av den enskildes samtycke. ”. Nytt förslag på text är: Denna riktlinje handlar om när och hur information delas mellan olika huvudmän/vårdgivare utifrån den enskildes samtycke.	Borås stad
Närvårdssamverkan Södra Älvsborg			Maria kommentar: Inom regional och kommunal hälso- och sjukvård gäller sekretess för uppgifter om den enskildes hälsa och andra personliga förhållanden (25 kap. 1 § OSL, offentlighets- och sekretesslag 2009:400). Inom socialtjänsten gäller på motsvarande sätt sekretess för uppgifter om den enskildes personliga förhållanden (26 kap. 1§ OSL). Av 12 kap. 2 § OSL framgår att den enskilde helt eller delvis kan häva sekretessen som gäller till skydd för hen, om inte annat anges i offentlighets- och sekretesslagen. Det är detta som här i riktlinjen benämns lämna samtycke till informationsdelning. Det finns situationer när sekretess får eller ska brytas utan den enskildes samtycke, till exempel vid krav på orosanmälan för barn, eller när uppgifter ska lämnas till polisen eller säkerhetspolisen. Dessa situationer behandlas inte närmare här. I VGR, liksom i varje kommun, utgör myndigheterna/förvaltningarna/nämnderna i huvudsak egna sekretessområden. Samma sak gäller för varje privat vårdgivare och varje privat utförare av socialtjänst. Även inom samma nämnd kan sekretess föreligga, i de fall olika verksamhetsgrenar är att anse som självständiga i förhållande till varandra. En förutsättning för förståelse och följsamhet till denna riktlinje är kännedom om det egna sekretessområdet. Inom en och samma vård- och omsorgsgivare kan anställda inom olika verksamheter dela sekretessbelagda uppgifter om en enskild om det behövs för vård och omsorg, eller om uppgifterna av annat skäl behövs i tjänsten. Det finns i regel sekretessbrytande regler för detta, vilket innebär att den enskildes samtycke då inte krävs.	Samma behov av förtydliganden som redan har påtalats.	Den kommunala hälso- och sjukvården omfattas av sekretess enligt 26 kap. 1 § HSL, enligt beslut från Kammarrätten i Göteborg. Det finns annan kammarrättspraxis som säger det samma, “Eftersom den enskildes patientuppgifter respektive uppgifter vid socialtjänsten omfattas av sekretess, krävs en sekretessbrytande regel eller den enskildes samtycke för att uppgifterna ska kunna delas utanför den egna verksamheten." Vilken är den egna verksamheten? Den egna kommunen? Hälso- och sjukvårdsenheten? “I VGR, liksom i varje kommun, utgör de ingående myndigheterna/förvaltningarna egna sekretessområden.” Här beskrivs alltså att hela vår förvaltning, innehållande både SOL och HS, är ett sekretessområde, så mellan dessa lagrum behövs alltså inte samtycke? Men HS (ÄVO) och utförare inom FFS är olika förvaltningar och då alltså olika sekretessområden, så informationsöverföring mellan dessa behöver alltså samtycke? ”Inom en och samma vård- och omsorgsgivare kan anställda inom olika verksamheter dela sekretessbelagda uppgifter om en enskild om det behövs för vård och omsorg, eller om uppgifterna av annat skäl behövs i tjänsten.” Syftar olika verksamheter på verksamheter inom olika lagrum? Utifrån formuleringen kan man alltså dela sekretessbelagda uppgifter inom olika verksamheter, men inte mellan olika verksamheter? Det här avsnittet bli lite otydligt. Om det är möjligt vore det bra att definiera de begrepp som används och att vara konsekvent i vilka begrepp som används. Eftersom den enskildes patientuppgifter respektive uppgifter vid socialtjänsten omfattas av sekretess, krävs en sekretessbrytande regel eller den enskildes samtycke för att uppgifterna ska kunna delas utanför den egna verksamheten. Inom en och samma vård- och omsorgsgivare kan anställda inom olika verksamheter dela sekretessbelagda uppgifter om en enskild om det behövs för vård och omsorg, eller om uppgifterna av annat skäl behövs i tjänsten. Det finns i regel sekretessbrytande regler för detta, vilket innebär att den enskildes samtycke då inte krävs. Av 12 kap. 2 § OSL framgår att den enskilde helt eller delvis kan häva sekretessen som gäller till skydd för hen, om inte annat anges i offentlighets och sekretesslagen. Det är detta som här i riktlinjen benämns lämna samtycke till att dela uppgifter. Den enskilde kan alltså samtycka till att hens sekretessbelagda uppgifter får lämnas ut till andra myndigheter.	Göteborgs stad
Närhälsan	Inga synpunkter		en förutsättning för att kunna använda denna riktlinje behöver man känna till sitt eget sekretessområde.		Inget att kommentera	Götene
NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen			Ur vårdhandboken: 25 kap. 1 § OSL reglerar sekretess inom hälso- och sjukvården och skyddar uppgifter om enskilds hälsotillstånd eller personliga förhållanden, såvida det inte är klart att utlämnandet inte skadar den enskilde eller närstående. Huvudprincip Enligt 25 kap. 1 § OSL gäller sekretess för uppgifter om enskilds hälsotillstånd och andra personli… 25 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som avser hälso- och sjukvård, m.m. Hälso- och sjukvård m.m. Hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet 1 § Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk verksamhet, exempelvis rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination, befruktning utanför kroppen, abort, sterilisering, omskärelse och åtgärder mot smittsamma sjukdomar.			Trollhättan
Södra Älvsborgs sjukhus	Inga synpunkter		Frågor att ställa sig: Vad innebär sektretessområde? Vad gäller inom min verksamhet? Vilka lokala rutiner finns inom min verksamhet?			Orust
Samordningsråd kvinnosjukdomar och förlossning					Inga synpunkter	Kungälvs
SOR hud-och könssjukvård			Logg: ändrat ordning och omformulerat, och förslag att ta bort "Eftersom den enskildes patientuppgifter respektive uppgifter vid socialtjänsten omfattas av sekretess, krävs en sekretessbrytande regel eller den enskildes samtycke för att uppgifterna ska kunna delas utanför den egna verksamheten. "			Åmål
						Skara
					OK	Karlsborg
					Inga synpunkter	Ulricehamn
						Lidköpings
					Inga synpunkter	Hjo
					Inga synpunkter	Härryda
						Lerums
						Uddevalla
					Inga kommentarer	Stenungsund
						Tanum
					inga synpunkter på avsnittet	Mark
						Ale

Sheet 5: 4 Förutsättningar för samtycke

Respondent	Synpunkter	Arbetsgruppens kommentarer på synpukter	Förutsättningar för samtycke	Arbetsgruppens kommentarer på synpukter	Synpunkter	Respondent
Primör	Förutsättningarna är tydligt beskrivna men ställer höga krav på den enskilde medarbetarens bedömning av förståelse, frivillighet och omfattning. I primärvården, där möten ofta är korta och patienterna kan ha komplex problematik, kan detta vara svårt att hinna med och bedöma på ett rättssäkert sätt.	Ja, det ställer höga krav, men reglerna är som de är. Kan vi skriva ännu tydligare?	När det gäller att ta del av information utanför sekretessområdet är samtycke från den enskilde oftast en förutsättning för informationsdelning inom hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst. Att ge samtycke är frivilligt och innebär att den enskilde godtar att andra verksamheter får ta del av hens uppgifter i ett visst ärende. Samtycket gäller för verksamheten som sådan – inte för en enskild medarbetare. Respektive verksamhet ansvarar för att medarbetare har kompetens och förutsättningar att säkerställa att: • det finns en aktiv relation till den enskilde – ärende eller vård- och omsorgsrelation • den enskilde förstår innebörden av ett lämnat samtycke samt konsekvensen om samtycke inte ges • den enskilde är delaktig utifrån sina förutsättningar • det är tydligt för den enskilde vilken verksamhet som ska ta del av hens information, samt vilken information som lämnas vidare • samtycket har lämnats frivilligt • att delning endast rör uppgifter som behövs för att berörda verksamheter ska kunna utreda, planera och utföra insatser. Samtycke behövs inte för slutenvården att lämna uppgifter om en enskild till berörd verksamhet genom ett inskrivningsmeddelande, lag 2017:612 om samverkan vid utskrivning från sluten häslo- och sjukvård, som endast innehåller personuppgifter och beräknad tidpunkt för utskrivning. För att kommunen eller öppenvården ska kunna besvara inskrivningsmeddelandet och ange befintliga insatser krävs däremot ett samtycke. Jämför med länsgemensamma styrdokument för in- och utskrivning ur sluten hälso- och sjukvård.	Ska vi ha med detta eller en hänvisning till det relevanta stycket? Kanske flytta hit det stycket, så de ligger närmare varandra?	Här behöver även samtycke vid nedsatt beslutsförmåga komma.	Götene
Samordningsråd ögon	Viktigt med en så enkel hantering av samtycken som möjligt. Hämta in samtycke om informationshantering på ett strukturerat sätt			Vi kan överväga att ändra rubriken till Förutsättningar och undantag, eftersom texten även beksriver detta.	meningen ovanför punktlistan föreslås att ta bort, den meningen ger en annan innebörd till punktlistan och huvudrubriken. sista stycket är inte förutsättningar för samtycke utan mer undantag. förslag att lägga en rubrik med undantag och samla undantag under rubriken.	Grästorps Essunga
Närvårdssamverkan Södra Älvsborg	Vad menas med aktiv relation i första punkten? För att kommun eller öppenvård ska kunna besvara inskrivningsmeddelandet och ange befintliga insatser krävs däremot ett samtycke. Hur funkar detta? Vem inhämtar samtycket?	Vi kanske behöver klargöra vem som tar in samtycket.		Se ovan.	Föreslår en annan rubrik då det även framgår undantag till samtycke.	Vänersborg
Vårdsamverkan Fyrbodal	Under punkt 1 ”Samtycke behövs inte för slutenvården att ska lämna uppgifter…” - står att det inte har koppling till IT tjänst men här kan man se att det hänvisar till in-och utskrivningsprocessen i SAMSA. Detalj men i sista punkten står ”att”. Det blir ett ”att” för mycket.	Har vi verkligen rätt innehåll här? Vi behöver kolla om detta undantag verkligen är riktigt och rätt, och om det ska vara med. Kan annars behöva ändras i riktlinjen för in- och utskrivning (avsnitt 8). Ta detta med Ingrid, jurist.		Här kan behövas ändring. Vi tror att Marias förslag fångar detta. Behöver vi ha med även här att den enskilde kan ta tillbaka sitt samtycke?	Under punkterna på s. 5 står i första punkten att det ska finnas en ”aktiv relation”. Vad som avses med aktiv kan vara en tolkningsfråga, eftersom i socialtjänst kan en relation utgöras av att en person ansöker om en insats och får avslag. Det blir tydligare om det bara står att det finns ett ärende eller en vård- och omsorgsrelation till den enskilde. Utöver de punkter som finns på s. 5 bör följande punkt läggas till: • att den enskilde ska informeras om att hen när som helst kan ta tillbaka sitt samtycke.	Tidaholm
Vårdsamverkan i Göteborgsområdet	Första meningen i sista stycket är en väldigt lång och krånglig mening. Önskemål lyfts om avsnitten kan stärkas ytterligare genom att beskriva hur muntligt respektive skriftligt samtycke ska dokumenteras i olika journalsystem. Detta är särskilt viktigt då riktlinjen gäller privata och offentliga utförare med olika IT stöd	Vi kan inte gå in i detalj när det gäller HUR samtycke ska journalföras, då det finns så många olika system och det kan ändras äver tid. Det får i så fall finnas lokala rutiner för detta. Kanske något stöd under Dokumentation? Ta upp detta i stödmaterialet.		Vi tror att första meningen behöver skrivas om. Se även tidigare resonemang kring undantag. Finns det undantag som direkt knyter an till förutsättningarna?	Synpunkter på stycket ett: Ordet oftast i meningen När det gäller att ta del av information utanför sekretessområdet är samtycke från den enskilde oftast en förutsättning för informationsdelning inom hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst kan ge en föreställningen om samtycke inte är en grundprincip. Vidare bör det stå mellan hälso-och sjukvård och socialtjänst. Synpunkt på stycke fyra: I detta stycke beskrivs ett undantag och det hör inte hemma under rubriken förutsättningar. Flytta till annat avsnitt eller skapa ett nytt avsnitt om undantag. I ett avsnitt om undantag skulle avsnittet om nedsatt beslutsförmåga kunna finnas med.	Herrljunga Tranemo Vårgårda
NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen	1. Förslag att ersätta "Samtycket gäller för verksamheten som sådan - inte för en enskild medarbetare" med meningen "Samtycket gäller för de personer inom en verksamhet som har en arbetsuppgift kopplad till den enskildes vård ('verksamhet')" för tydlighet. 2. förtydligande kring vad som avses med p. 3 i listan "den enskilde är delaktig utifrån sina förutsättningar"	Kan vara en bra formulering. Och när det gäller punkt 3 så får vi fundera över om den ska vara kvar i sammanhanget.	Åsa kommentar:	Se ovan.	Första punkten det finns en aktiv relation, känns överflödig då det är en självklarhet att det finns en person som behöver någons hjälp och stöd. Antingen en medarbetare i kommun eller inom VGR.Synpunkt på stycke fyra: I detta stycke beskrivs ett undantag och det hör inte hemma under rubriken förutsättningar. Flytta till annat avsnitt eller skapa ett nytt avsnitt om undantag. I ett avsnitt om undantag skulle avsnittet om nedsatt beslutsförmåga kunna finnas med.	Ulricehamn
Närhälsan	Inga synpunkter		Lars kommentar: Svårt balansera. Ulricehamn och Öckerö har i princip motsatta kommentarer. Ställer mig mer bakom Öckerö att behovet kan förtydligas. För mig är texten om inskrivningsmeddelande förvirrande. Eftersom VGR är ett sekretessområde, verkar denna text helt onödig.	Vi kommer att se över detta.	Kungälvs kommun upplever att det är oklart vad som menas med sista meningen. Jämför med länsgemensamma styrdokument för in- och utskrivning ur sluten hälso- och sjukvård. Är det en uppmaning? Det behöver förtydligas.	Kungälvs
SOR Prehospital vård			Evelina kommentar	Viktigt medskick. Marias förslag fångar detta.	Öckerö kommun understryker att det i praktiken finns risk att samtycke inhämtas “generellt” eller för brett. Vi ser därför behov av att riktlinjen ytterligare betonar att samtycken ska vara ändamålsenliga och proportionerliga, och att informationsdelning endast ska avse det som behövs för att utreda, planera och utföra insatser.	Öckerö
Samordningsråd och Primärvårdsråd Primärvård VGR	Ok.		Marie kommentar: Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård	Se ovan.	Synpunkter på stycket ett: Ordet oftast i meningen När det gäller att ta del av information utanför sekretessområdet är samtycke från den enskilde oftast en förutsättning för informationsdelning inom hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst kan ge en föreställningen om samtycke inte är en grundprincip. Vidare bör det stå mellan hälso-och sjukvård och socialtjänst. Synpunkt på stycke fyra: I detta stycke beskrivs ett undantag och det hör inte hemma under rubriken förutsättningar. Flytta till annat avsnitt eller skapa ett nytt avsnitt om undantag. I ett avsnitt om undantag skulle avsnittet om nedsatt beslutsförmåga kunna finnas med.	Bollebygd
Skaraborgs sjukhus			Marianne kommentar: Texten är i huvudsak tydlig, men det finns några formuleringar som kan uppfattas som oklara. Särskilt gäller det vad som menas med “utanför sekretessområdet”, när samtycke är en förutsättning, och hur långt samtycket gäller inom en verksamhet. Även stycket om inskrivningsmeddelande kan behöva förenklas för att bli lättare att förstå.	Kan behövas lokalt stöd eller komplettering, men ligger inte på den nivå som riktlinjen ska fånga.	Under stycke två ser Partille kommun att det läggs stort ansvar på respektive verksamhet att garantera punktlistans sex delar utan att beskriva hur delarna ska genomföras. I ovanstående del så behövs mer operativ vägledning.	Partille
Vårdsamverkan Västra Götaland - SIMBA	Bra		Maria kommentar: Förutsättningar och undantag Samtycke från den enskilde är oftast en förutsättning för informationsdelning utanför sekretessområdet mellan hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst. Att ge samtycke är frivilligt. Samtycken ska vara ändamålsenliga och proportionerliga, och informationsdelning ska endast avse det som behövs för att utreda, planera och utföra insatser. Samtycket innebär att den enskilde godtar att personal som har en ärende-, vård-eller omsorgsrelation till den enskilde i verksamheter får ta del av hens uppgifter i ett visst ärende. Respektive verksamhet ansvarar för att medarbetare har kompetens och förutsättningar att säkerställa att: • det finns ett ärende eller vård- eller omsorgsrelation till den enskilde. • den enskilde förstår innebörden av ett lämnat samtycke samt konsekvensen om samtycke inte ges • den enskilde är delaktig utifrån sina förutsättningar • det är tydligt för den enskilde vilken verksamhet som ska ta del av hens information, samt vilken information som lämnas vidare • samtycket har lämnats frivilligt • att delning endast rör uppgifter som behövs för att berörda verksamheter ska kunna utreda, planera och utföra insatser. Undantag: Samtycke behövs inte för slutenvården att lämna uppgifter om en enskild till berörd verksamhet genom ett inskrivningsmeddelande i SAMSA som endast innehåller personuppgifter och beräknad tidpunkt för utskrivning. För att kommunen eller öppenvården ska kunna besvara inskrivningsmeddelandet och ange befintliga insatser krävs däremot ett samtycke. Jämför med länsgemensamma styrdokument för in- och utskrivning ur sluten hälso- och sjukvård.	Se ovan.	Under avsnittet som beskriver förutsättningar för samtycke skrivs det att ”När det gäller att ta del av information utanför sekretessområdet är samtycke från den enskilde oftast en förutsättning för informationsdelning inom hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst”. Det stycket kan ge föreställningen om samtycke inte är en grundprincip. Vidare bör det stå mellan hälso-och sjukvård och socialtjänst. I samma avsnitt beskrivs ett undantag och det hör inte hemma under rubriken förutsättningar. Flytta till annat avsnitt eller skapa ett nytt avsnitt om undantag.	Borås stad
Habilitering & Hälsa			Frågor att ställa sig: ta från avsnitt 5, 7 och 9	Vi behöver titta på detta.	Första meningen i sista stycket är en väldigt lång och krånglig mening. Det står samtycke behövs inte för slutenvården att lämna uppgifter om en enskild till berörd verksamhet genom ett inskrivningsmeddelande, som endast innehåller personuppgifter och beräknad tidpunkt för utskrivning.	Göteborgs stad
Södra Älvsborgs sjukhus	Inga synpunkter			Se även ovan, 2E. Behöver förtydligas på något sätt.	Marks kommun ser ett behov av ett förtydligande kring hur det i praktiken ska säkerställas att den enskilde kan lämna ett juridiskt giltigt samtycke. Det kan i vissa situationer vara svårt att bedöma om personen verkligen har förstått innebörden av att lämna samtycke, exempelvis vid nedsatt beslutsförmåga eller tillfälliga hälsotillstånd. Ett förtydligande kring hur denna bedömning ska göras i praktiken skulle vara värdefullt.	Mark
Samordningsråd kvinnosjukdomar och förlossning						Åmål
SOR hud-och könssjukvård						Dals Ed
						Trollhättan
						Orust
						Lidköping
					Inga synpunkter	Hjo
						Skara
					OK	Karlsborg
					Inga synpunkter	Härryda
						Lerums
						Uddevalla
					Inga kommentarer	Stenungsund
						Tanum
						Ale

Sheet 6: 5 Inhämta samtycke till inform

Respontent	Synpunkter	Arbetsgruppens kommentarer på synpukter	Inhämta samtycke till informationsdelning	Arbetsgruppens kommentarer på synpukter	Synpunkter	Respondent
Primör	: Möjligheten till muntligt samtycke är positiv. Samtidigt innebär kraven på information och dokumentation en ökad administrativ belastning i primärvården. Det finns risk att samtyckesinhämtning upplevs som ett hinder snarare än ett stöd för samverkan.	Detta är inga nya krav.	Samtycke rörande hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst kan endast inhämtas från den enskilde. Andra personer, till exempel närstående, kan alltså inte samtycka till att information om den enskilde lämnas ut. Samtycket kan inhämtas inför en kontakt med hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst eller direkt i mötet vid fysisk eller digital kontakt. Den enskilde kan lämna sitt samtycke skriftligen, muntligen eller genom att på annat sätt visa att denne samtycker till att information delas. Vuxna – det vill säga personer över 18 år – som har beslutsförmåga kan samtycka. Barn – det vill säga personer under 18 år – lämnar själva samtycke om de bedöms ha mognad att fatta ett sådant beslut. En bedömning får alltså ska göras om barnet är moget att förstå innebörden av ett givet samtycke, samt konsekvensen av om samtycke inte ges. Endast om uppgifterna inte finns att tillgå via elektronisk direktåtkomst ska vårdnadshavare tillfrågas om samtycke när det gäller barn, som bedöms sakna egen mognad. Se vidare nedan. Samma principer för bedömning av barns mognad gäller inom socialtjänst som inom hälso- och sjukvård.	Överväg att förtydliga.	Stycket om barn som inte är mogna att samtycka upplevs otydligt.	Götene
Vårdsamverkan Fyrbodal	Hur ska man förhålla sig vid demens (menprövning) eller nödvändig vård? ”Samtycke rörande hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst kan endast inhämtas från den enskilde. Andra personer, till exempel….” Bör man skriva något om att man har möjlighet att samtycka till att ta del av insats utan vårdnadshavares samtycke från att man är 12 år inom socialtjänsten (är det 13 år inom HSL?) för att få en uppfattning om när man i övrigt har möjlighet att samtycka till andra saker inom ramen för lagstiftningarna, som referensålder liksom? I SAMSA kan man inhämta till många olika personer – och i rutinen står det ”från den enskilde” – förtydligande önskas här – begränsande och försvårande när det står ”Andra personer, till exempel närstående, kan alltså inte samtycka till information om den enskilde lämnas ut”. Önskvärt att det ytterligare förklaras vad/görs ett förtydligande kring barnets mognad – ”sakna egen mognad”. Slutdatum för samtycke – finns det?	Vi ska inte blanda resonemang kring samtycke till informationsdelning med samtycke och/eller mognadsbedömningar i andra sammanhang. Vi tar inte heller upp specifika delar utifrån SAMSA.			ta bort onödiga ord som ..det vill säga...och....dessa....	Grästorps Essunga
Vårdsamverkan i Göteborgsområdet	Tacksam för förtydligande avseende följande mening: "Endast om uppgifterna inte finns att tillgå via elektronisk direktåtkomst ska vårdnadshavare tillfrågas om samtycke när det gäller barn, som bedöms sakna egen mognad." Man skulle även kunna tillägga i detta stycke att god man och förvaltare inte heller kan samtycka till hälso- och sjukvård. Det skulle vara värdefullt med ett par praktiska exempel, exempelvis ett kort steg för steg beskrivning av hur information ska ges till den enskilde inför samtycke. Detta kan bidra till ökad likvärdighet mellan verksamheter. (förslag med gemensam lathund)	Meningen behöver förenklas. Ska vi lägga till något om god man/förvaltare, eller skriva det på ett övergripande sätt? Vi hoppas att riktlinjen kan vara så tydlig och enkel att checklista/lathund inte ska behövas.	Åsa kommentar: Inledningen kanske borde funnits med under föregående avsnitt. Renodla mer.	Detta stämmer inte utifrån förvaltarskap, som vi ser det. Måste kollas upp avseende befullmäktigande. Visar ytterligare på behov av förtydligande.	Under punkt 1 eller 2 kan det förtydligas att det kan finnas någon runt den enskilde – till exempel en person med fullmakt, framtidsfullmakt eller en förvaltare – som har rätt att företräda personen. Det kan då vara möjligt att inhämta samtycke genom den personen.	Ulricehamn
Närhälsan	Inga synpunkter		Lars kommentar: kanske ändra "sakna egen mognad" till "sakna tillräcklig". Annars köper jag VVGöt kommentarer	Det får vi kolla upp.	Möjligt med förtydligande kring elektronisk åtkomst barn? Menas att det om det finns åtkomligt elektroniskt så finns redan ett samtycke?	Dals Ed
SOR Prehospital vård			Evelina kommentar	Överväg om detta ska med under avsnitt Dokumentation.	För att underlätta implementeringen av riktlinjen föreslås att den kompletteras med: • ett rekommenderat minimikrav på dokumentation av samtycke, alltså vad som alltid ska framgå: t.ex datum, omfattning, mottagare, giltighetstid, villkor för återkallelse. Detta för att skapa likvärdighet mellan aktörer och minska variation i praxis.	Öckerö
Samordningsråd ögon	inga synpunkter		Marie kommentar:	Förtydliganden kring barn behövs, men ålder kan inte anges.	Under stycke fyra gör Partille kommun bedömningen att texten behöver förtydligas mer avseende mognadsbedömning och när det ska göras och av vem. Vi ser behov av tydligare vägledning gällande när barn kan anses förfoga över samtycke, det vill säga utifrån ungefärlig ålder och om det gäller alla typer av information eller om det finns undantag.   För att uppfylla syftet måste riktlinjen ge ytterligare konkret stöd kring verksamheternas hantering av informationsdelning gällande barn.	Partille
Samordningsråd och Primärvårdsråd Primärvård VGR	Ok.		Marianne kommentar: bra i sak håller med Lars om mognad.	Här finns många bra formuleringar som vi kanske bör få med.	Huvudregeln enligt 25 kap. 1 § och 26 kap. 1 § OSL är att sekretess gäller för uppgifter inom hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten. I båda bestämmelserna finns dock möjligheten att pröva om uppgifter ändå kan lämnas ut, under förutsättning att det inte står klart att ett utlämnande skulle medföra men för den enskilde eller någon närstående. Detta är det som brukar kallas menprövning. När samtycke ska inhämtas för att lämna uppgifter som omfattas av sekretess mellan vårdgivare handlar det om att den enskilde samtycker till att dessa sekretessbelagda uppgifter får lämnas vidare från den som hämtat in dem via sitt huvuduppdrag/kärnverksamhet till annan som kan behöva dem för att kunna utföra sitt huvuduppdrag/kärnverksamhet med bättre kvalitet för den enskilde. Utgångspunkten är att samtycke ska vara uttryckligt, det vill säga att personen aktivt kan bekräfta att uppgifterna får delas. Om den enskilde på grund av nedsatt beslutsförmåga inte kan ge ett uttryckligt samtycke finns det dock två olika vägar vidare: 1. Att göra en menprövning enligt OSL 2. Att arbeta med andra former av samtycke än ett uttryckligt, såsom konkludent eller presumerat samtycke, förutsatt att personalen kan bedöma och dokumentera detta på ett rättssäkert sätt I många verksamheter, särskilt inom socialtjänsten, görs menprövning inte av handläggare i första hand, utan på chefs- eller överordnad nivå. Det innebär att medarbetarna ofta är mer vana vid och mer bekväma med att arbeta med och dokumentera olika typer av samtycke än att genomföra och dokumentera en fullständig menprövning. Det är därför bra om riktlinje tydliggör att nedsatt beslutsförmåga inte automatiskt innebär att menprövning måste göras. Med rätt stöd och arbetsmetoder kan personal i många fall bedöma om samtycke föreligger i någon av följande former: • Uttryckligt samtycke • Konkludent samtycke • Presumerat samtycke (med stor försiktighet) • (Hypotetiskt samtycke bör undvikas) Också i dessa sammanhang är det möjligt att som grund för bedömningen inhämta uppgifter från anhöriga eller andra som känner den enskilde. Ett sådant förtydligande skulle öka rättssäkerheten, underlätta för verksamhetens personal och minska risken för att menprövning används i situationer där ett korrekt dokumenterat samtycke hade varit tillräckligt. OM det görs så blir det också tydligt att dokumentationen kring individen i första hand ska göras i det egna verksamhetssystemet, där man kan dokumentera mer omfattande, och därefter registreras i det gemensamma IT-stödet. Då förs också dokumentationen mer korrekt och personcentrerat. Informationsdelning mellan vårdgivare är dock inte enbart är en sekretessfråga, utan utgör också en särskild personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen (GDPR). När behandlingen grundas på samtycke innebär det att samtycke inte bara är ett sekretessrättsligt krav, utan även den lagliga grunden för behandlingen. Det innebär att om samtycke inte kan inhämtas, behöver den personuppgiftsansvarige ange en alternativ laglig grund i sitt artikel 30‑register. Möjliga lagliga grunder som skulle kunna vara aktuella i detta sammanhang är: • Rättslig förpliktelse, till exempel de lagkrav som finns på samverkan mellan vårdgivare • Uppgift av allmänt intresse, beroende på verksamhetens art och uppdrag Dessa alternativa grunder är dock i dataskyddssammanhang svårare att tillämpa och dokumentera än samtycke. Och att då ibland i vissa ärenden frångå samtycke som grund och ersätta med menprövning är svårare ur dataskyddssynpunkt. Därför bör riktlinjen ha som inriktning att samtycke ska vara utgångspunkten och att man då arbetar med olika typer av samtycke istället för menprövning.	Tanum
Skaraborgs sjukhus			Maria kommentar:	Se ovan.	I stycke 1 skulle man kunna tillägga att god man och förvaltare inte heller kan samtycka till hälso- och sjukvård.	Göteborgs stad
Vårdsamverkan Västra Götaland - SIMBA	OK		Frågor att ställa sig:Vad innebär att göra en mognadsbedömning? Vad gäller för samtycke för barn som inte bedöms moga att lämna eget samtycke?	Överväga formuleringen kring barnets ålder och mognad. Dokumentation har eget avsnitt.	Marks kommun ser positivt på att riktlinjen tydliggör att samtycke endast kan inhämtas från den enskilde. När det gäller barn föreslår kommunen att formuleringen kompletteras med begreppet från föräldrabalken att bedömningen ska göras utifrån barnets ålder och mognad. Kommunen ser också ett behov av att säkerställa spårbarhet av muntliga samtycken, exempelvis genom tydliga krav på dokumentation.	Mark
Habilitering & Hälsa						Trollhättan
Närvårdssamverkan Södra Älvsborg	Ingen synpunkt		Logg: hela av avsnittet flyttas till avnitt 4 Förutsättningar för ökad tydlighet.			Orust
NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen					Inga synpunkter	Vänersborg
Södra Älvsborgs sjukhus	Inga synpunkter				Inga kommentarer.	Tidaholm
Samordningsråd kvinnosjukdomar och förlossning						Lidköping
SOR hud-och könssjukvård					Inga synpunkter	Hjo
						Herrljunga
						Skara
					OK	Karlsborg
					Inga synpunkter.	Tranemo
						Vårgårda
					Inga synpunkter	Kungälvs
						Åmål
					Inga synpunkter	Bollebygd
					Inga synpunkter	Härryda
						Lerums
						Uddevalla
					Inga kommentarer	Stenungsund
					Inga synpunkter	Borås stad
						Ale

Sheet 7: 6 Nekat eller återkallat samtyc

Respondent	Synpunkter	Arbetsgruppens kommentarer på synpukter	Nekat eller återkallat samtycke	Arbetsgruppens kommentarer på synpukter	Synpunkter	Respondent
Primör	Det är positivt att den enskildes rätt att neka eller återkalla samtycke tydliggörs. Samtidigt innebär det i praktiken att ansvar för informationsöverföring i hög grad läggs på patienten, vilket kan vara problematiskt för personer med nedsatt förmåga, hög vårdtyngd eller komplexa vårdbehov.		Den enskilde kan när som helst ta tillbaka sitt samtycke under pågående process, ärende eller kontakt. Då kan fortsatt informationsdelning inte längre ske med stöd av samtycke. Däremot kan sådan information som redan delats inte återkallas eller raderas från myndigheten, eftersom den i regel utgör inkomna, allmänna handlingar vid den mottagande myndigheten. Vid nekat samtycke är det viktigt att den enskilde förstår att hen själv ansvarar för att informera berörd personal hos respektive aktör av hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst vad de behöver veta vid samverkan.	Ska vi överväga att bifoga ett antal frågeställningar att skicka med och som man kan ha som grund för rutiner på lokal nivå? Ex: Vilken information lämnas till patienten när samtycke efterfrågas? Hur dokumenteras detta? Även Hur ser våra rutiner och system ut? Hur ser er verksamhets sekretessområde ut?	Öckerö kommun ser behov av följande tydliggöranden: Klargör att redan delad information normalt inte kan “tas tillbaka”, detta behöver också tydliggöras gentemot patienter/brukare. Lägg till en kort praktisk vägledning om hur verksamheten bör agera när samtycke nekas/återkallas, t.ex.: dokumentation i systemet, hur samverkan kan ske och hur det kommuniceras.	Öckerö
Närvårdssamverkan Södra Älvsborg	Samsa är ingen inkommen handling? Det som är dokumenterat i verksamhetssystem finns ju som dokumentation men ej inkommen eller allmän handling.	Det som dokumenteras i SAMSA är allmän handling, om än ej "inkommen". Men vi kan korta ner så att det står bara "allmän handling".	Åsa kommentar:	I mognadsbedömningen ingår även att förstå vad det innebär att säga nej. Samma principer gäller generellt, d v s även inom elevhälsan. Grunden är det personcentrerade arbetssättet.	I stycket: Vid nekat samtycke är det viktigt att den enskilde förstår att hen själv ansvarar för att informera berörd personal hos respektive aktör av hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst vad de behöver veta vid samverkan behöver tydligheten öka vad som gäller för barn.  Vi vill dock understryka att det i elevhälsans arbete kan vara problematiskt att lägga ett stort informationsansvar på barn och unga vid nekat samtycke. Riktlinjen bör betona verksamhetens ansvar att anpassa vård och stöd även i dessa situationer.	Partille
Vårdsamverkan i Göteborgsområdet	det saknas vägledning för alternativa arbetssätt när samtycke saknas, t.ex. vilken information som ändå kan delas med stöd av nödvändighet eller menprövning. Ett sådant tillägg skulle stödja personal i komplexa situationer.	"Nödvändighet" framgår av specifikt avnsitt för nödåkomst. Menprövning görs inte istället för att be om samtycke till informationsdelning.	Lars kommentar: Här är väl problemet att det saknas gemensamt it stöd för samtycke som går mellan oganisationer. Kanske borde lyftas som ett behov i franmtidens modulära system?	vi har omhändertagit synpunkterna, men begränsat utifrån den omfattning som riktlinjen har	Marks kommun efterfrågar ett tydligare förtydligande kring hur samtycke kan återkallas i praktiken, särskilt när samtycket har lämnats muntligt. Det finns också behov av att tydliggöra hur återkallelse av muntliga samtycken ska dokumenteras och följas upp, samt hur samtycken ska hanteras när den enskilde inte längre har beslutsförmåga.	Mark
SOR hud-och könssjukvård	Hantering av återkallat samtycke kan skapa praktiska utmaningar. Särskilt när flera aktörer är inblandade i vårdkedjan. Hur säkerställer man att återkallat samtycke får genomslag i alla system?	Var och en behöver utgå ifrån vilket samtycke som erhållits. Därav ser vi inte detta problemet.	Evelina kommentar Kan vi han något som att Vid barn och unga har verksamheter ett särskilt ansvar att säkerställa informationsöverföring ? "Vid nekat/återkallat samtycke ska respektive part dokumentera ställningstagandet, informera berörda funktioner i den egna organisationen och, när det behövs för fortsatt handläggning, kommunicera till andra berörda parter att samtycke saknas Den enskilde informeras om konsekvenserna och erbjuds stöd i hur information kan föras vidare på annat sätt. För barn och personer med nedsatt förmåga ska verksamheten särskilt säkerställa anpassat stöd och att informationsansvaret inte läggs på barnet/den enskilde"		Ingen kommentar	Götene kommun
Närhälsan	Inga synpunkter		Marie kommentar:			Trollhättan stad
SOR Prehospital vård			Marianne kommentar:Kanske enklare skrivning: Om samtycke inte lämnas kan verksamheterna inte dela information med varandra med stöd av samtycke. Det kan då innebära att den enskilde själv får föra vidare sådan information som hen vill att berörda aktörer ska känna till.			Orust kommun
Samordningsråd ögon	inga synpunkter		Maria kommentar:		ingen kommentar	Grästorps kommun
Samordningsråd och Primärvårdsråd Primärvård VGR	Ok.		Frågor att ställa sig:. Nekat/återkallat samtycke: minska ansvar på individen, stärk verksamhetsansvar + barnperspektiv ?		ingen synpunkt	Essunga Kommun
Skaraborgs sjukhus					Inga synpunkter	Vänersborgs Kommun
Vårdsamverkan Västra Götaland - SIMBA	OK				Inga kommentarer.	Tidaholm
Habilitering & Hälsa						Lidköpings kommun
Vårdsamverkan Fyrbodal					Inga synpunkter	Hjo kommun
NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen						Herrljunga
Södra Älvsborgs sjukhus	Inga synpunkter					Skara
Samordningsråd kvinnosjukdomar och förlossning					OK	Karlsborg
					Inga synpunkter	Ulricehamn
					Inga synpunkter.	Tranemo
						Vårgårda
					Inga synpunkter	Kungälvs
						Åmål
					Inga synpunkter	Dals Ed
					Inga synpunkter	Bollebygd
					Inga synpunkter	Härryda
						Lerums
						Uddevalla
					Inga kommentarer	Stenungsund
						Tanums
					Inga synpunkter	Borås stad
					Inga synpunkter	Göteborgs stad
						Ale

Sheet 8: 7 Dokumentation och giltigh

Respondent	Synpunkter	Arbetsgruppens kommentarer på synpukter	Dokumentation och giltighetstid	Arbetsgruppens kommentarer på synpukter	Synpunkter	Respondent
Primör	Kravet på tydlig dokumentation är rimligt men riskerar att bli resurskrävande i primärvården, särskilt vid tidsbegränsade samtycken som kräver uppföljning och förnyelse. Utan välfungerande IT-stöd finns risk för dubbelarbete och osäkerhet kring om samtycke fortfarande gäller.	Riktlinjen beskriver inga ökade krav jämfört med tidigare.	Samtycket dokumenteras i system för informationsöverföring samt i respektive verksamhetssystem. Ett samtycke gäller tills vidare om inte annat bestämts, under den tid som anges i samtycket eller tills det återkallas av den enskilde. Inget hindrar att tillämpa en rutin där samtycken enbart ges för en viss tid. Det ska då tydligt framgå hur länge ett samtycke gäller . Det finns inte något juridiskt krav på att samtycken måste vara tidsbegränsadeDet är viktigt att tänka på att om samtycket är tidsbegränsat så måste det förnyas om det ska fortsätta gälla efter att tiden gått ut. Om det är oklart om samtycke fortfarande gäller behöver den enskilde tillfrågas på nytt. Nekat eller återtaget samtycke ska också dokumenteras i verksamhetssystem.	Omhändertas.	Första och andra stycket motsägande budskap gällande varaktighet av samtycket.	Götene kommun
Samordningsråd och Primärvårdsråd Primärvård VGR	Motsägelsefullt. Både tid och omfattning men också tills vidare. I begreppet omfattning ingår också ändamål, outtalat, vad skall journaluppgifterna användas till?	Vi behöver justera för detta, även vad gäller ändamål.		Vi går inte in specifikt på vad som avses i dessa fall. Är inte inom riktlinjens ram.	Här framgår i första och andra styckena att samtycket och dess omfattning ska dokumenteras och att det inte finns något juridiskt krav på att samtycken måste vara tidsbegränsade. För socialtjänstens del ser det lite olika ut om samtycket avser utredning eller verkställighet. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd kring dokumentation (SOSFS 2014:5) anges i detalj vad som ska dokumenteras då den enskilde har lämnat samtycke till informationsdelning under en pågående utredning. Ett sådant samtycke gäller endast under utredningstiden. Motsvarande bestämmelser finns inte vid verkställighet av insats. Då kan ett samtycke fortlöpa, om inte annat anges.	Tidaholm
Närvårdssamverkan Södra Älvsborg	”Det ska tydligt framgå hur länge ett samtycke gäller och i vilken omfattning. Det finns inte något juridiskt krav på att samtycken måste vara tidsbegränsade. Ett samtycke gäller tills vidare om inte annat bestämts” – Det här är motsägelsefullt; måste det dateras till och med eller inte??	Som ovan	Åsa kommentar: Vid varje givet tillfälle måste säkerställas att samtycke finns, och att omständigheterna inte ändrats. Är det inte säkert att det finns så finns det inte. Dokumentationskravet är samma oavsett, och framgår i eget avsnitt.	Huret - inledande mening - bör komma senare i avsnittet. Varje huvudman kan har flera verksamhetssystem.	Synpunkt på stycke ett: Förtydliga meningen Samtycket dokumenteras i system för informationsöverföring samt i respektive verksamhetssystem med att det är var parts/huvudmans egna verksamhetssystem som avses. Synpunkt på stycke ett och två: Meningen Det ska tydligt framgå hur länge ett samtycke gäller och i vilken omfattning och meningen Det finns inte något juridiskt krav på att samtycken måste vara tidsbegränsade kan uppfattas som motsägelsefulla. Skriv detta på ett sätt som gör det enklare att förstå innebörden av dessa två formuleringar.	Herrljunga Tranemo Vårgårda
Vårdsamverkan Fyrbodal	Svar: Behöver stycket kompletteras med att ”syftet” med att dela uppgifter behöver framgå i dokumentationen samt tid för när samtycke har lämnats? I SOSFS 2014:5 står följande om dokumentation av samtycke inom socialtjänsten: 5 kap 5 § Av dokumentationen ska det framgå 1. vilka andra myndigheter som får kontaktas och i vilket syfte, 2. om närstående får kontaktas och i vilket syfte, 3. vilka sakkunniga och referenspersoner som får kontaktas och i vilket syfte, och 4. när samtycket har lämnats.	Adresseras under avsnitt Förutsättningar för samtycke, och dessa avsnitt kan behöva kopplas tydligare till varandra.	Lars kommentar: Texten skapar oklarhet genom att krav på tidsbegränsning står före att denna begränsning inte behövs. Kopplat till VVFyr saknas ju möjlighet att dokumentera detta adekvat i VGR system, så även detta bör lyftas till framtida it utveckling.	Omhändertas.	Stycke 1 och 2 behöver kopplas ihop tydligare genom ett gemensamt syfte. I stycke 1 framgår att insatsen ska vara tidsbegränsad, medan det i stycke 2 står att det saknas juridiska krav på detta. Som det är formulerat nu blir det motsägelsefullt. Vår tolkning är att tidsbegränsning är något som rekommenderas eftersom det underlättar planering och uppföljning, men att det inte är ett krav. Det skulle därför vara bra att förtydliga detta så att det framgår att tidsbegränsning är en rekommendation snarare än ett måste.	Ulricehamn
Vårdsamverkan i Göteborgsområdet	I andra meningen står det ” Det ska tydligt framgå hur länge ett samtycke gäller och i vilken omfattning.” I nästa mening står det ”Det finns inte något juridiskt krav på att samtycken måste vara tidsbegränsade.” Om det inte finns ett juridiskt krav borde det vara bättre att det gäller tills vidare eller tills det återkallas. Ett förtydligande av hur verksamheter ska hantera dokumentation i parallella system (exempelvis när kommun och region dokumenterar i olika system) skulle minska risken för dubbeldokumentation eller informationsluckor.	Byta plats på dessa meningar, och förtydliga att det behöver framgå vilken omfattning (i olika avseenden) samtycket har. Utgångspunkten är vad den enskilde har avsett och medgivit.	Evelina kommentar:	Omhändertas.	Kungälvs kommun önskar att texten omarbetas. Texten kan läsas som att det finns motsättningar i texten. Att man ska ange hur länge ett samtycke gäller men det finns inga lagkrav. Det skapar en otydlighet.	Kungälv
NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen	Förslag att förtydliga vad som avses med informationsöverföring och verksamhetssystem	Framgår av tidigare avsnitt.	Marie kommentar:	Detta ingår inte i riklinjens scope.	Öckerö kommun vill skicka med att ett informationssäkerhetsperspektiv bör ingå i riktlinjen, särskilt med hänsyn till NIS2. Exempelvis bör riktlinjen omnämna kort vilka krav som finns på system som lagrar eller förmedlar samtycke (inkl. NIS2 och nya cybersäkerhetslagen där tillämpligt), eftersom samtycke är känslig information. Riktlinjen bör också tydliggöra vart ansvar för informationssäkerheten i hanteringen av samtycken ska ligga.	Öckerö
Närhälsan	Inga synpunkter		Marianne kommentar: Först står det att det ska tydligt framgå hur länge ett samtycke gäller, vilket kan låta som att giltighetstiden alltid måste anges. Direkt efter står det att det inte finns något juridiskt krav på att samtycken måste vara tidsbegränsade.	Omhändertas.	Synpunkt på stycke ett: Förtydliga meningen Samtycket dokumenteras i system för informationsöverföring samt i respektive verksamhetssystem med att det är var parts/huvudmans egna verksamhetssystem som avses. Synpunkt på stycke ett och två: Meningen Det ska tydligt framgå hur länge ett samtycke gäller och i vilken omfattning och meningen Det finns inte något juridiskt krav på att samtycken måste vara tidsbegränsade kan uppfattas som motsägelsefulla. Skriv detta på ett sätt som gör det enklare att förstå innebörden av dessa två formuleringar.	Bollebygd
SOR Prehospital vård			Maria kommentar:	Omhändertas.	Bra och viktigt att riktlinjen tydliggör att samtycke alltid ska dokumenteras, hur länge ett samtycke gäller (kan gälla tills vidare) och i vilken omfattning.	Partille
Samordningsråd ögon	inga synpunkter		Frågor att ställa sig: Det samtycke som är lämnat - kan den enskilde fortfarande antas stå för det? Gäller samtycket för det ändamål som nu är aktuellt? Hur säkerställs vad samtycket omfattar, och hur dokumenteras detta i de system vi använder? förslag på "minimistandard" - Dokumentera: datum/tid, vad samtycket avser, mottagare, kanal, giltighet, hur info gavs, samt om samtycket är muntligt/skriftligt och vem som inhämtat det. Vid återkallelse: datum/tid, hur återkallelse kom in, och vilka som informerats	Omhändertas.	I avsnittet gällande dokumentation och giltighetstid behöver mening i första stycket förtydligas, idag står det ”Samtycket dokumenteras i system för informationsöverföring samt i respektive verksamhetssystem”. Det behöver tydligt framgå att det är var parts/huvudmans egna verksamhetssystem som avses. I samma avsnitt anges ”Det ska tydligt framgå hur länge ett samtycke gäller och i vilken omfattning och meningen”. Det finns inte något juridiskt krav på att samtycken måste vara tidsbegränsat, så det kan uppfattas som motsägelsefullt.	Borås stad
Skaraborgs sjukhus				Omhändertas.	I andra meningen står det ” Det ska tydligt framgå hur länge ett samtycke gäller och i vilken omfattning.” I nästa mening står det ”Det finns inte något juridiskt krav på att samtycken måste vara tidsbegränsade.” Om det inte finns ett juridiskt krav borde det vara bättre att det gäller tills vidare eller tills det återkallas.	Göteborgs stad
Vårdsamverkan Västra Götaland - SIMBA	Ok		Logg: delen om giltighetstid läggs till avnitt 4 Förutsättningar.			Åmål
Habilitering & Hälsa					Inga synpunkter	Dals Ed
Södra Älvsborgs sjukhus	Inga synpunkter					Trollhättan
Samordningsråd kvinnosjukdomar och förlossning						Orust
SOR hud-och könssjukvård					ingen kommentar	Grästorp
					ingen synpunkt	Essunga
					Inga synpunkter	Vänersborg
						Lidköping
					Inga synpunkter	Hjo
						Skara
					OK	Karlsborg
					Inga synpunkter	Härryda
						Lerums
						Uddevalla
					Inga kommentarer	Stenungsund
						Tanum
					inga synpunkter på avsnittet.	Mark
						Ale

Sheet 9: 8 Vid remiss

Respondent	Synpunkter	Arbetsgruppens kommentarer på synpukter	Vid remiss	Arbetsgruppens kommentarer på synpukter	Synpunkter	Respondent
Primör	Att samtycke ska dokumenteras i remiss är tydligt. Samtidigt kan primärvården ha svårt att säkerställa att samtycke är aktuellt och korrekt vid varje remisstillfälle, särskilt vid långvariga vårdkontakter eller när flera aktörer är involverade över tid.	Reglerna gäller oavsett dessa problem	Samtycke ska alltid dokumenteras i remiss och/eller i system för informationsöverföring. Mottagare av remiss, eller vårdgivare inbegripen i vård- och omsorgsprocessen, kan förbereda sig för att ta emot den enskilde genom att ta del av uppgifter i exempelvis Nationell patientöversikt, NPÖ.		Synpunkt på detta avsnitt: Det behövs ingen egen rubrik för detta område och det räcker med att skriva Samtycke ska alltid dokumenteras i remissen då system för informationsdelning inte användas för remisser.	Herrljunga Tranemo Vårgårda
Samordningsråd och Primärvårdsråd Primärvård VGR	System för informationsöverföring avses exv. SAMSA? Det kan stå i klartext. Finns en uppfattning att man kan dela information vid inskrivningsmeddelande och att mottagaren kan svara.	Innehållet gäller oavsett system. Vi har noterat tidigare att vi kan behöva se över vad som står i SAMSA.		Samtycket är bundet till vad remissen avser. Därför inte aktuellt att gå in i detaljer.	För tydlighetens skull bör det framgå mer konkret vilken information mottagande part behöver få i remissen (exempelvis: samtyckets omfattning och giltighetstid). Detta minskar risken för att remisser behöver kompletteras.	Öckerö
Närvårdssamverkan Södra Älvsborg	”Samtycke ska alltid dokumenteras i remiss” – omfattande arbete då det troligen är väldigt få som inte ger samtycke då remiss skrivs. Vore väl bättre att det ska noteras om det avviker, dvs samtycke INTE föreligger? Om man huvudsakligt har svarat att man ger samtycke till informationsöverföring är det onödigt arbete att det hela tiden ska skrivas, in absurdum.	Handlar om hur remisser är utformade. Eg förutsätter remiss att samtycke är givet. Överväg omformulering: Utfärdande av remiss förutsätter att samtycke finns. Avsändaren ansvarar för att det finns laglig grund för att lämna ut uppgifter. Den som tar emot remissen ska kunna förutsätta .		Omhändertaget	Synpunkt på detta avsnitt: Det behövs ingen egen rubrik för detta område och det räcker med att skriva Samtycke ska alltid dokumenteras i remissen då system för informationsdelning inte användas för remisser.	Bollebygd
Vårdsamverkan i Göteborgsområdet	Ett förtydligande kring skillnaden mellan elektroniska remisser och remisser via telefon/pappersformat, samt vem som ansvarar för att säkerställa att samtycke finns inför respektive överföring, skulle stärka avsnittet. Det står ”Samtycke ska alltid dokumenteras i remiss och/eller i system för informationsöverföring.” Betyder det att det ska framgå i alla remisser som skrivs att samtycke givits? Till exempel alla remisser från vårdcentralerna till kommunen?	Samma regler gäller oavsett medium.	Åsa kommentar:	Omhändertaget.	Det står ”Samtycke ska alltid dokumenteras i remiss och/eller i system för informationsöverföring.” Betyder det att det ska framgå i alla remisser som skrivs att samtycke givits? Till exempel alla remisser från vårdcentralerna till kommunen?	Göteborgs stad
NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen	Förslag att ersätta den sista meningen med "Mottagare av remiss, eller vårdgivare inbegripen i vård- och omsorgsprocessen kan genom givet samtycke förbereda för att ta emot och ge vård till den enskilde genom att ta del av uppgifter i exempelvis Nationell patientöversikt, NPÖ."	Överväg att ta bort meningen. Jämför mer koncisa meningar ovan.	Lars kommentar: Frågan är om SAMSA kommer att finnas under denna riktlinjes livstid? I så fall OK enl SOR PV. I praktiken får inte remiss skickas utan samtycke så det borde förtydligas att när individ godkänner att remiss skickas innebär detta också samtycke till informatonsdelning inom de ramar som finns.		Inga synpunkter	Kungälvs
Närhälsan	Inga synpunkter		Evelina kommentar: Lägga som delinfo under Förutsättningar? Remitterande part ansvarar för att samtycke/annan rättslig grund finns för den information som lämnas i remissen. Mottagande part ansvarar för eventuell vidare delning inom sin organisation enligt lokala rutiner			Åmål
SOR Prehospital vård			Marie kommentar:		Inga synpunkter	Dals Ed
Samordningsråd ögon	inga synpunkter		Marianne kommentar:		Ingen kommentar	Götene
Skaraborgs sjukhus			Maria kommentar:			Trollhättan
Vårdsamverkan Västra Götaland - SIMBA	Ok		Frågor att ställa sig:			Orust
Habilitering & Hälsa			Info från regional riktlinje: Information om patienten gett sitt samtycke till att remissmottagaren vid eventuellt behov kan ta del av patientdokumentation som finns i system för sammanhållen journalföring.		ingen kommentar	Grästorp
Vårdsamverkan Fyrbodal					ingen synpunkt	Essunga
Södra Älvsborgs sjukhus	Inga synpunkter		Logg:		Inga synpunkter	Vänersborg
Samordningsråd kvinnosjukdomar och förlossning					Inga kommentarer.	Tidaholm
SOR hud-och könssjukvård						Lidköping
					Inga synpunkter	Hjo
						Skara
					OK	Karlsborg
					Inga synpunkter	Ulricehamn
					Inga synpunkter	Härryda
						Lerums
						Uddevalla
					Inga synpunkter	Partille
					Inga kommentarer	Stenungsund
						Tanum
					Inga synpunkter	Borås stad
					inga synpunkter på avsnittet.	Mark
						Ale

Sheet 10: 9 Omfattning av samtycke

Respondent	Synpunkter	Arbetsgruppens kommentarer på synpukter	Omfattning av samtycke - byt plats med Vid remiss - lägg som flik 9	Arbetsgruppens kommentarer på synpukter	Synpunkter	Respondent
Primör	: Principen att samtycke inte ska vara mer omfattande än nödvändigt är viktig. I primärvården, där vårdbehov och involverade aktörer ofta förändras över tid, kan det dock vara svårt att i förväg avgränsa exakt vilken information som kommer att behövas.	Fast det måste alltid säkras att samtycke finns eller om det behöver uppdateras.	Det är viktigt att det är klarlagt vilka uppgifter den enskilde samtycker till att dela. Ett samtycke behöver därför utformas så att det inte är mer omfattande än vad den enskilde avser. För den enskilde ska det vara tydligt vilken verksamhet som ska ta del av hens information, samt vilken information som delas. Informationsdelning ska endast röra uppgifter som behövs för att berörda verksamheter ska kunna utreda, planera och utföra insatser.	Viktiga tankar som kanske inte kan omhändertas i riktinjen, men där man kanske kan ha stödjande frågor i implementeringsmaterialet.	Lägg gärna in formulering som uppmuntrar till att samtycke formuleras på ett sätt som är förståeligt och lättillgängligt för den enskilde, gärna med exempel på “begränsat samtycke”. Riktlinjen är tydlig i sitt individ- och rättighetsperspektiv men problematiserar i begränsad utsträckning hur maktobalanser, beroendeställning och könade strukturer kan påverka den enskildes faktiska möjlighet att lämna ett informerat och frivilligt samtycke. Riktlinjen bör kompletteras med tydligare vägledning om hur samtycke ska inhämtas och bedömas i situationer där maktobalans eller beroendeställning föreligger, för att säkerställa att samtycket i praktiken är frivilligt och informerat.	Öckerö
Samordningsråd och Primärvårdsråd Primärvård VGR	Här kommer innehåll. Se svar punkt 11.		Åsa kommentar:	Framgår under avsnitt 5. Inhämta samtycke. Lägga till i inledningen att man måste ta del av hela dokumentet.	Partille kommun vill särskilt betona vikten av att barn och elever får information på ett åldersanpassat och begripligt sätt om vad samtycket innebär. Detta bör tydligare framgå.	Partille
Närvårdssamverkan Södra Älvsborg	Då varje enskild vårdgivare ska vara väl förtrogen med sekretess; punkt 6 så innebär det ett ansvar att man delar och tar del av nödvändig information. Att vid varje tillfälle redogöra för exakt vilken information som kommer att delas kommer att bli ett mycket tidskrävande arbete. Upprepning av inledningen	Går inte att specificera i detalj i förväg.	Lars kommentar: Här kommenterade ju någon om just behovet att skriva det som står här. Kan vi kanske hänvisa till detta stycke i stycket tidigare? I praktiken är det inte möjligt att ange ramar för samtycket och kansek inte heller att undvika information som inte ingår i sådana ramar. Hur hantera det?		Marks kommun ser ett behov av ett förtydligande kring hur ett begränsat samtycke ska hanteras i praktiken. Det gäller exempelvis: • hur ett samtycke som endast avser viss information ska dokumenteras • hur detta ska kommuniceras mellan vård- och omsorgsgivare • om den enskilde kan välja att vissa uppgifter inte får delas och hur detta i så fall ska hanteras i verksamheternas system.	Mark
Vårdsamverkan i Göteborgsområdet	Det kan vara värdefullt att förtydliga hur brett ett generellt samtycke får tolkas samt när mer begränsat samtycke måste efterfrågas. Detta blir särskilt viktigt vid komplexa vårdsituationer eller när flera aktörer deltar. Texten"det är viktigt att det är klarlagt vilka uppgifter den enskilde samtycker till att dela. Ett samtycke behöver därför utformas så att det inte är mer omfattande än vad den enskilde avser." Gör ett förtydligande genom att ge ett exempel på hur ett sådant samtycke kan se ut.	Scopet är inte alla situationer, utan specifikt inom ramen för vårdsamverkan. Omhändertas när scopet förtydligas.	Evelina kommentar : Samtycke ska vara specificerat till innehåll, verksamhet och syfte. Delvis samtycke ska respekteras och dokumenteras.		Ingen kommentar	Götene
NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen	Förslag att ersätta den sista meningen med "Informationsdelning och det givna samtycket ska endast omfatta uppgifter som behövs för att berörda verksamheter ska kunna utreda, planera och utföra insatser inom ramen för det aktuella ärendet."	bra formulering.	Marie kommentar:			Trollhättan
Närhälsan	Inga synpunkter		Marianne kommentar: det kanske behöver förtydligas att man inte i förväg kan täcka alla situationer, och kan behöva inhämta nya samtycken			Orust
SOR Prehospital vård			Maria kommentar: lägga denna information tillsammans med Förutsättningar, så att det blir tydligare		ingen synpunkt	Grästorp
Samordningsråd ögon	inga synpunkter		Frågor att ställa sig: Är jag i den givna situationer säker på att jag har samtycke - om inte efterfråga. Ytterligare frågor på temat: Riktlinjen bör kompletteras med tydligare vägledning om hur samtycke ska inhämtas och bedömas i situationer där maktobalans eller beroendeställning föreligger, för att säkerställa att samtycket i praktiken är frivilligt och informerat.		ingen synpunkt	Essunga
Skaraborgs sjukhus					Inga synpunkter	Vänersborg
Vårdsamverkan Västra Götaland - SIMBA	Bra		Logg: hela avsnittet flyttas till avnitt 4 för ökad tydlighet.		Inga kommentarer.	Tidaholm
Habilitering & Hälsa						Lidköping
Vårdsamverkan Fyrbodal					Inga synpunkter	Hjo
Södra Älvsborgs sjukhus	Inga synpunkter					Herrljunga
Samordningsråd kvinnosjukdomar och förlossning						Skara
SOR hud-och könssjukvård					OK	Karlsborg
					Inga synpunkter	Ulricehamn
					Inga synpunkter.	Tranemo
						Vårgårda
					Inga synpunkter	Kungälvs
						Åmål
					Inga synpunkter	Dals Ed
					Inga synpunkter	Bollebygd
					Inga synpunkter	Härryda
						Lerums
						Uddevalla
					Inga kommentarer	Stenungsund
						Tanum
					Inga synpunkter	Borås stad
					Inga synpunkter	Göteborgs stad
						Ale

Sheet 11: 10 Vid nedsatt beslutsförmåga

Respondent	Synpunkter	Arbetsgruppens kommentarer på synpukter	Vid nedsatt beslutsförmåga	Arbetsgruppens kommentarer på synpukter	Synpunkter	Respondent
Primör	Avsnittet tar på ett bra sätt hänsyn till behovet av stöd och anpassning. Bedömningen av menprövning och beslutsförmåga innebär dock ett stort ansvar för enskilda medarbetare i primärvården och kan upplevas som juridiskt och etiskt svår		En enskild med kognitiv svikt och/eller kommunikationssvårigheter ska erbjudas rätt hjälpmedel och stöd för att få förutsättningar att förmedla sitt samtycke. Om den enskilde ändå inte kan förmedla något samtycke behöver berörd medarbetare göra en bedömning av om uppgifterna ändå kan lämnas ut eller om detta skulle innebära ett men för den enskilde – alltså göra en menprövning. Som grund för sin bedömning kan medarbetaren inhämta uppgifter från anhöriga eller andra som känner den enskilde.	ska dokumenteras	Förtydliga menprövning, behöver denna vara skriftlig? Behöver komma tidigare i dokumentet.	Götene
Habilitering & Hälsa	Stöd i form av språktolk eller teckentolk bör tilläggas. Då bedömningen om beslutsförmåga finns eller inte ofta är svår att avgöra har Habilitering vuxen formulerat en vägledning som i delar kanske kan bifogas som bilaga. Bifogas separat	Bra medskick. Kolla på hur vi kan dela eller tipsa om denna rutin.	Åsa kommentar:	ta bort "berörd"?	i andra stycket - otydligt ven som är berörd medarbetare, förslag ansvarig medarbetare	Grästorp Essunga
Närvårdssamverkan Södra Älvsborg	Vad avser man med menprövning; ex en patient med känd och konstaterad demenssjukdom; hur omfattande ska vi arbeta? Vad kan det innebära för patienten; risk för vårdskada om vi INTE delar information?	Menprövningen innebär också att uppgifterna ska vara av värde i situationen, vara till gagn.	Lars kommentar: Menprövning behöver förstås dokumenteras. Kanke kan vi sy in det som VVGöt föreslår	Omhändertaget	Här kanske texten kring personer med nedsatt beslutsförmåga kan utökas något, till exempel: Samtycke är, liksom för andra, en grundläggande rättighet också för personer med nedsatt beslutsförmåga. En enskild med kognitiv svikt och /eller nedsatt kommunikationsförmåga ska genom olika metoder, så som kommunikationsstöd och hjälpmedel, få stöd i att uttrycka sin vilja när det gäller samtycke till informationsdelning. Den enskildes självbestämmande och integritet ska respekteras. I andra stycket anges att om en enskild inte kan förmedla samtycke ska en medarbetare bedöma om uppgifterna ändå kan lämnas ut eller om detta skulle innebära ett men för den enskilde (menprövning). Här bör läggas till att den bedömning som görs ska utgå från den enskilde individens egen upplevelse och att den som gör prövningen därför behöver sätta sig in i och bilda sig en uppfattning om hur den enskilde skulle uppleva att en uppgift om hen skulle lämnas ut till andra enskilda eller myndigheter. Kan det inte uteslutas att den enskilde skulle tycka att det var obehagligt om andra fick kännedom om uppgiften kan uppgiften som regel inte lämnas ut. Det bör också framgå att möjligheten att lämna ut en uppgift efter menprövning är starkt begränsad i socialtjänst och hälso- och sjukvård och att uppgift endast får lämnas ut om det står klart att utlämnandet inte är till men för den enskilde eller närstående. Det bör anges att en menprövning ska dokumenteras. I stycket anges också: ”Som grund för sin bedömning kan medarbetaren inhämta uppgifter från anhöriga eller andra som känner den enskilde.” Här kanske behövs lite förtydliganden, eftersom det generellt är så att kontakt inte får tas med anhöriga eller andra som känner den enskilde om samtycke från den enskilde saknas. Att kontakta en anhörig i det sammanhanget kan innebära ett sekretessbrott, eftersom det röjer att den enskilde är aktuell för åtgärder i till exempel socialtjänst.	Tidaholm
Vårdsamverkan i Göteborgsområdet	Lägg denna rubrik under avsnitt 8 så att det hänger ihop. Kommunerna föreslår att följande meningen i stycket nedan byts ut så att den liknar Socialstyrelsens formuleringar kring sammanhållen vård och omsorgsdokumentation "Om den enskilde ändå inte kan förmedla något samtycke behöver berörd medarbetare göra en bedömning av om uppgifterna ändå kan lämnas ut eller om detta skulle innebära ett men för den enskilde – alltså göra en menprövning. Som grund för sin bedömning kan medarbetaren inhämta uppgifter från anhöriga eller andra som känner den enskilde.” Vid nedsatt beslutsförmåga s.7 – I Socialstyrelsens bifogade dokument s. 27 f. så står det följande. Om en person har nedsatt beslutsförmåga är det i viss mån problematiskt att hantera samtyckesfrågan. Men man kan få ledning genom en eventuell ställföreträdare och anhöriga. Detta kan i sin tur användas i en bedömning av om det finns ett presumerat samtycke. Vi anser därför att man ska utgå ifrån presumerat samtycke och inte från en menbedömning. Föreslår justering av hela stycket för att tydliggöra hanteringen när samtycke inte kan inhämtas och för att inkludera presumtivt samtycke. Här är ett förslag: Den enskilde ska, vid kognitiv svikt och/eller kommunikationssvårigheter, ges anpassade förutsättningar att så långt som möjligt kunna uttrycka sitt samtycke. Om den enskilde, trots anpassat stöd, inte kan förmedla sitt samtycke ska en bedömning göras utifrån presumtivt samtycke, det vill säga vad den enskilde sannolikt skulle ha samtyckt till utifrån sin situation och tidigare uttryckta vilja. Bedömningen ska, så långt som möjligt, stödjas av uppgifter från anhöriga eller andra med god kännedom om den enskilde. Om sådana kontakter saknas ska bedömningen i stället grundas på tillgänglig dokumentation samt professionell bedömning. Inspel från slutenvården är att presumtivt samtycke inte används på samma sätt utan att man motiverar den enskilde till samtycke, därav kanske ett förtydligande behövs om att det ska vara när man inte kan motiveras av olika skäl? Övrigt inspel lyft att : För att stödja personalen skulle det vara bra att förtydliga dokumentationskrav för bedömning av nedsatt beslutsförmåga, inklusive vilken yrkeskategori som ansvarar för bedömningen och hur den ska journalföras.	Riktlinjen ska inte omfatta hur menprövning ska göras. Detta blir på för stor detaljnivå. Vi har fokus på inhämtning av samtycke.	Evelina kommentar: kanske ta fram ett bildstöd?	Omhändertaget	Synpunkter på stycke två: Förtydliga om det behövs dokumenteras att en medarbetare gjort en bedömning av att ett samtycke inte kan inhämtas från den enskilde. Beskrivs vad som menas med att göra en medprövning.	Herrljunga Tranemo Vårgårda
NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen	Förslag att införa en skrivning kring ifall menprövningen ska/bör dokumenteras		Marie kommentar:	Omhändertaget	Se synpunkter fråga 8 fullmakt etc Synpunkter på stycke två: Förtydliga om det behövs dokumenteras att en medarbetare gjort en bedömning av att ett samtycke inte kan inhämtas från den enskilde. Beskrivs vad som menas med att göra en menprövning.	Ulricehamn
Närhälsan	Inga synpunkter		Marianne kommentar: Förtydliga sista meningen - inhämta uppgifter för menprövningen. Viktigt att man tydlig med stegen innan menprövningen. Sista meningen, “inhämta uppgifter från anhöriga eller andra som känner den enskilde”, kan väcka frågor om i vilket syfte och inom vilka ramar detta sker.	frågor utifrån detta?	Detta avsnitt kommer att vara särskilt viktigt för socialtjänsten. Vi rekommenderar att riktlinjen kompletteras med korta exempel på situationer och hur förmågeprövningen bör dokumenteras, eftersom bedömningen annars riskerar att bli otydlig och varierande.	Öckerö
SOR Prehospital vård			Maria kommentar:	Omhändertaget	Synpunkter på stycke två: Förtydliga om det behövs dokumenteras att en medarbetare gjort en bedömning av att ett samtycke inte kan inhämtas från den enskilde. Beskrivs vad som menas med att göra en medprövning.	Bollebygd
Samordningsråd ögon	inga synpunkter		Frågor att ställa sig: Vad innebär en menprövning ( inkl hur den dokumneteras) Hur säkerställer du att du har gjort alla steg innan menprövning. Hur kan du i din verkssamhet stödja hur samtycke säkerställs genom t ex bildstöd, uppläsning o s v?	Omhändertaget	Riktlinjer behöver vara tydligare vad som gäller för barn. Avsnittet är relevant men utgår främst från vuxenperspektiv.   Exempel på formulering: En enskild med kognitiv svikt och/eller kommunikationssvårigheter alternativt barn utifrån sin mognadsgrad ska erbjudas rätt hjälpmedel och stöd för att få förutsättningar att förmedla sitt samtycke.   Innehållet behöver utvecklas för att vara ett stöd för medarbetare för möte dessa personer. Personer med nedsatt beslutsförmåga är en stor utmaning och här behövs tydlig vägledning.	Partille
Samordningsråd och Primärvårdsråd Primärvård VGR	Ok.			Omhändertaget	I avsnittet vid nedsatt beslutsförmåga behöver det förtydligas om det behöver dokumenteras att en medarbetare gjort en bedömning av att ett samtycke inte kan inhämtas från den enskilde. Beskrivs vad som menas med att göra en medprövning.	Borås stad
Skaraborgs sjukhus			Logg: hela avsnittet flyttas till avnitt 4 för ökad tydlighet.	Riktlinjen ska inte omfatta hur menprövning ska göras. Detta blir på för stor detaljnivå. Vi har fokus på inhämtning av samtycke.	Lägg under avsnitt 8 så att det hänger ihop. Vid nedsatt beslutsförmåga s.7 – I Socialstyrelsens bifogade dokument s. 27 f. så står det följande. Om en person har nedsatt beslutsförmåga är det i viss mån problematiskt att hantera samtyckesfrågan. Men man kan få ledning genom en eventuell ställföreträdare och anhöriga. Detta kan i sin tur användas i en bedömning av om det finns ett presumerat samtycke. Jag anser därför att man ska utgå ifrån presumerat samtycke och inte från en menbedömning. Föreslår justering av hela stycket för att tydliggöra hanteringen när samtycke inte kan inhämtas och för att inkludera presumtivt samtycke. Här är mitt förslag: Den enskilde ska, vid kognitiv svikt och/eller kommunikationssvårigheter, ges anpassade förutsättningar att så långt som möjligt kunna uttrycka sitt samtycke. Om den enskilde, trots anpassat stöd, inte kan förmedla sitt samtycke ska en bedömning göras utifrån presumtivt samtycke, det vill säga vad den enskilde sannolikt skulle ha samtyckt till utifrån sin situation och tidigare uttryckta vilja. Bedömningen ska, så långt som möjligt, stödjas av uppgifter från anhöriga eller andra med god kännedom om den enskilde. Om sådana kontakter saknas ska bedömningen i stället grundas på tillgänglig dokumentation samt professionell bedömning.	Göteborgs stad
Vårdsamverkan Västra Götaland - SIMBA	OK			Riktlinjen ska inte omfatta hur menprövning ska göras. Detta blir på för stor detaljnivå. Vi har fokus på inhämtning av samtycke. Presumtivt samtycke finns inte.	Marks kommun föreslår ett förtydligande om att menprövning enligt offentlighets- och sekretesslagen inte är detsamma som samtycke, utan en separat sekretessprövning. Kommunen efterfrågar också ett klargörande kring om och i vilka situationer presumtivt samtycke kan användas när en åtgärd bedöms ligga i linje med den enskildes vilja, då sådana situationer förekommer i vård- och omsorgsverksamhet.	Mark
Vårdsamverkan Fyrbodal			Kommentarer		Inga synpunkter	Kungälvs
Södra Älvsborgs sjukhus	Inga synpunkter					Åmål
Samordningsråd kvinnosjukdomar och förlossning					Inga synpunkter	Dals Ed
SOR hud-och könssjukvård						Trollhättan
						Orust
					Inga synpunkter	Vänersborg
						Lidköping
					Inga synpunkter	Hjo
						Skara
					OK	Karlsborg
					Inga synpunkter	Härryda
						Lerums
						Uddevalla
					Inga kommentarer	Stenungsund
						Tanum
						Ale

Sheet 12: 11 Informdeln gen NPÖ SVOD

Respondent	Synpunkter	Arbetsgruppens kommentarer på synpukter	Informationsdelning genom NPÖ och SVOD	Arbetsgruppens kommentarer på synpukter	Synpunkter	Respondent
Primör	Att samtycke krävs för elektronisk direktåtkomst är viktigt ur integritetssynpunkt. I praktiken kan detta dock försvåra informationsåtkomst i primärvården, särskilt vid akuta eller oplanerade kontakter, om samtycke saknas eller är otydligt dokumenterat.	Nödåtkomst finns särskilt beskrivet. I övrigt gäller att samtycke ska efterfrågas.	För att information ska kunna delas över vård- och omsorgsgivargränser via elektronisk direktåtkomst, exempelvis nationell patientöversikt (NPÖ) eller sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation (SVOD), måste den enskilde lämna sitt samtycke. Det är viktigt att notera att vårdnadshavare inte får hindra åtkomst till information avseende barn inom ramen för dessa system. Det innebär att vårdnadshavare i dessa fall inte ska tillfrågas om samtycke. FLYTTA FRAM DETTA STYCKE I DOKUMENTET?	Vi ser behovet av förtydligande.	Andra stycket upplevs otydligt	Götene
Samordningsråd ögon	Önskvärt med samtycke per automatik och koppling till NPÖ	Oklart vad som avses.		Förslag på förtydligande: Det innebär att vårdnadshavare inte ska tillfrågas om samtycke. När barnet bedöms sakna ålder och mognad för att själv lämna samtycke, har medarbetare därför möjlighet att ändå dela information i system för elektronisk direktåtkomst.	i sista stycket står det att vårdnadshavare inte ska tillfrågas om samtycke, vi tror det är om man bedömer att barnet själv kan bestämma men det står barn dvs alla barn under 18 år det behöver förtydligas samt ser vi det mer som ett undantag och kanske ska vara under en sådan rubrik.	Grästorp Essunga
Vårdsamverkan Fyrbodal	Jag förstår inte stycke 2. Borde förtydligas då detta stycke inte är begripligt som det står där nu.	Kanske förtydligas som "inom ramen för system för elektronisk direktåtkomst. Det innebär att vårdnadshavare inte ska tillfrågas om samtycke."		Mycket bra förtydligande	Justera rubriken till Informationsdelning via elektronisk direktåtkomst.	Vänersborg
Vårdsamverkan i Göteborgsområdet	Det står att det är viktigt att samtycket dokumenteras i SAMSA. Önskemål att benämna i riktlinjen om den enskilde samtycker till informationsdelning med anhöriga och i sådant fall till vilka. (kan gälla andra parter också). Det kan vara bra att tydliggöra vem som ansvarar för aktivering, loggkontroller och behörighetsstyrning inom respektive organisation, eftersom variationer kan påverka följsamhet och patientsäkerhet.	Detta går utanför riktlinjens scope.	Åsa kommentar:	Som ovan.	Synpunkt på rubriken: Skriv om rubriken till ”Informationsdelning vid elektronisk direktåtkomst”.	Herrljunga Ulricehamn Vårgårda
NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen	Förslag att förtydliga anledningen till att vårdnadshavare inte får hindra åtkomst till information avseende barn inom ramen för NPÖ och SVOD - för läsarens förståelse	Vi kan behöva beskriva detta ytterligare.	Lars kommentar: Kanske måste tydligare hänvisning ske till SVOD för att bemöta Partille?	Som ovan.	Synpunkt på rubriken: Skriv om rubriken till Informationsdelning vid elektronisk direktåtkomst	Tranemo
SOR hud-och könssjukvård	Samtycke i digitala system behöver fortsatt tydlighet. Många användare är nog osäkra kring skillnaden mellan samtycke för NPÖ/SVOD vs. samtycke vid remisser eller telefonkontakt. Förslag: Gör en kommunikationssatsning med: “vanliga frågor” riktade till personal med konkreta exempel .		Evelina kommentar: Funderar på om vi ska ha med något i stil med, Åtkomst via NPÖ/SVOD förutsätter att respektive part säkerställer behörighetsstyrning, loggning, utbildning och lokal rutin.		Synpunkt på rubriken: Skriv om rubriken till Informationsdelning vid elektronisk direktåtkomst	Bollebygd
Samordningsråd och Primärvårdsråd Primärvård VGR	Ok.		Marie kommentar:	Första önskemålet omhändertas i de förtydliganden vi ser behov av. I övrigt går synpunkterna utanför ramen för riktlinjen.	Partille kommun ser behov av att förtydliga mer vad det gäller vårdnadshavares roll i relation till direktåtkomst och informationsdelning. Vårdnadshavare har normalt rätt att företräda omoget barn.   Vårdnadshavare vars barn vårdas enligt LVU har inte samma rätt att motsätta sig socialtjänstens val när det gäller barnens vård jämfört med övriga vårdnadshavare. Socialtjänsten ansvarar för att barn som vårdas enligt LVU får den vård och det skydd som behövs, därav antas att det är socialtjänsten som samtycker till informationsdelning i dessa fall.	Partille
Skaraborgs sjukhus			Marianne kommentar: Första meningen säger att den enskilde måste lämna sitt samtycke. Direkt efter står att vårdnadshavare inte ska tillfrågas om samtycke när det gäller barn. Det gör att läsaren kan börja undra: Vem lämnar då samtycket när det gäller barn? Är det barnet självt, krävs inget samtycke alls i dessa fall, eller gäller en särskild regel?	Som ovan.	I avsnittet gällande Informationsdelning genom NPÖ och SVOD behöver rubriken skrivas om för att öka tydligheten, förslag på ny rubrik är ”Informationsdelning vid elektronisk direktåtkomst.”	Borås stad
Vårdsamverkan Västra Götaland - SIMBA	OK		Maria kommentar:	Omhändertas.	Marks kommun bedömer att avsnittets andra stycke behöver förtydligas för att underlätta förståelsen av hur bestämmelsen ska tillämpas i praktiken.	Mark
Habilitering & Hälsa			Frågor att ställa sig: Vad gäller för samtycke för barn som inte bedöms moga att lämna eget samtycke? , Förutsättnignar för åtkomst via NPÖ/SVOD ( exv respektive part säkerställer behörighetsstyrning, loggning, utbildning och lokal rutin.)		Inga synpunkter	Kungälvs
Närvårdssamverkan Södra Älvsborg	Ingen synpunkt		Logg: har förtydligat vad som gäller avseende barn.			Åmål
Närhälsan	Inga synpunkter				Ingen synpunkt	Dals Ed
SOR Prehospital vård						Trollhättan
Södra Älvsborgs sjukhus	Inga synpunkter					Orust
Samordningsråd kvinnosjukdomar och förlossning					Inga kommentarer.	Tidaholm
						Lidköping
					Inga synpunkter	Hjo
						Skara
					OK	Karlsborg
						Öckerö
					Inga synpunkter	Härryda
						Lerums
						Uddevalla
					Inga kommentarer	Stenungsund
						Tanum
					Inga synpunkter	Göteborg stad
						Ale

Sheet 13: 12 Nödåtkomst till medicinsk

Respondent	Synpunkter	Arbetsgruppens kommentarer på synpukter	Nödåtkomst till medicinsk information	Arbetsgruppens kommentarer på synpukter	Synpunkter	Respondent
Primör	Riktlinjen för nödåtkomst är tydlig och viktig för patientsäkerheten. I primärvården kan dock gränsdragningen mellan akut behov och ordinarie samtyckeskrav upplevas som svår, vilket kan leda till osäkerhet kring när nödåtkomst är motiverad.	Vi tycker att det är tydligt i det avsedendet.	Nödåtkomst får enbart användas i en akut situation, då den enskilde på grund av sitt hälsotillstånd tillfälligt saknar förmåga att lämna samtycke, eller då åtkomsten till spärrade personuppgifter är tidskritisk och ett samtycke inte kan inhämtas. Exempel på situation då nödåtkomst kan hävdas är när den enskilde inte kan lämna samtycke på grund av medvetslöshet. Möjligheten till nödåtkomst gäller på samma vis i en situation då en enskild med varaktigt nedsatt beslutsförmåga är i behov av akut vård. En bedömning måste göras avseende vilken medicinsk information som kan antas ha betydelse för den enskildes liv och hälsa, och som man behöver ta del av. Nödåtkomst ska dokumenteras i verksamhetssystemet.		lägg till i sista meningen att även bedömningen av nödåtkomsten ska dokumenteras	Grästorp Essunga
Närvårdssamverkan Södra Älvsborg	Helt rimligt men ”En bedömning måste göras avseende vilken medicinsk information som kan antas ha betydelse för den enskildes liv och hälsa, och som man behöver ta del av” borde gälla generellt vid all informationsöverföring.	Detta avser den specifika situationen nödåtkomst.			Avsnittet är tydligt och ändamålsenligt.	Partille
Vårdsamverkan i Göteborgsområdet	Ett tillägg om lokala rutiner för logguppföljning, inklusive ansvarsfördelning, skulle underlätta en enhetlig tillämpning. Förtydligande önskas kring vem som kan göra /har rätt att göra bedömningen : "En bedömning måste göras avseende vilken medicinsk information som kan antas ha betydelse för den enskildes liv och hälsa, och som man behöver ta del av.”	Detta omfattas inte av riktlinjens scope	Åsa kommentar:	Vi ser inte att det tillför något här.	Marks kommun ser ett behov av att tydliggöra att detta avsnitt avser sekretessbrytande bestämmelser.	Mark
Närhälsan	Inga synpunkter		Lars kommentar: Inga synpunkter		Inga synpunkter	Vänersborg
SOR Prehospital vård			Evelina kommentar: Inga synpunkter		Inga kommentarer.	Tidaholm
Samordningsråd ögon	inga synpunkter		Marie kommentar:			Lidköping
Samordningsråd och Primärvårdsråd Primärvård VGR	Ok.		Marianne kommentar: Inga synpunkter		Inga synpunkter	Hjo
Skaraborgs sjukhus			Maria kommentar:			Herrljunga
Vårdsamverkan Västra Götaland - SIMBA	OK		Frågor att ställa sig: Behöver ni ta fram lokala rutiner för att underlätta att följa riktlinjen?			Skara
Habilitering & Hälsa					OK	Karlsborg
Vårdsamverkan Fyrbodal					Inga synpunkter	Ulricehamn
NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen					Inga synpunkter.	Tranemo
Södra Älvsborgs sjukhus	Inga synpunkter					Vårgårda
Samordningsråd kvinnosjukdomar och förlossning					Inga synpunkter	Kungälvs
SOR hud-och könssjukvård						Åmål
					Inga synpunkter	Dals Ed
					Ingen komentar	Götene
						Trollhättan
						Orust
						Öckerö
					Inga synpunkter	Bollebygd
					Inga synpunkter	Härryda
						Lerums
						Uddevalla
					Inga kommentarer	Stenungsund
						Tanum
					Inga synpunkter	Borås stad
					Inga synpunkter	Göteborgs stad
						Ale

Sheet 14: 13 Uppföljning

Respondent	Synpunkter	Arbetsgruppens kommentarer på synpukter	Uppföljning	Arbetsgruppens kommentarer på synpukter	Synpunkter	Respondent
Vårdsamverkan Västra Götaland - SIMBA	Lite otydligt kring ansvarsfördelning vad gäller uppföljning- tveksam till att vårdsamverkan ska ansvara för uppföljning.	Vi behöver förtydliga huvudmännens ansvar och beskriva vårdsamverkans ansvar mer övergripande.	Huvudmännen ansvarar för uppföljning av riktlinjen i enlighet med rutiner i respektive verksamheter. Länsgemensam uppföljning görs av Vårdsamverkan Västra Götaland, VVG. Uppföljning omfattar: • följsamhet till riktlinje • rapporterade avvikelser, inkluderande övergripande analys av identifierade brister och genomförda förebyggande åtgärder. På så vis blir det möjligt att följa hur väl riktlinjen följs och fungerar över tid, och om det kan finnas skäl till revidering.	huvudman är ansvarig och det är man även för sina privata utförande, huvudman sätter	Synpunkt på stycke ett: I detta stycke används begreppet huvudman. Avses även privata vårdgivare och privata utförare? Förtydliga vilka som avses vara ansvariga.	Herrljunga
Vårdsamverkan i Göteborgsområdet	Förtydligande önskas kring vilka indikatorer som ska följas, samt hur ofta uppföljning sker på verksamhets respektive länsnivå. En gemensam uppföljningsmall kan övervägas.	Vi ser inte att det är aktuellt att här gå in på indikatiorer, men har förslag på förtydliganden.		Beskrivning av huvudman finns tidigare i dokumentet.	Synpunkt på stycke ett: I detta stycke används begreppet huvudman. Avses även privata vårdgivare och privata utförare? Förtydliga vilka som avses vara ansvariga.	Tranemo
Habilitering & Hälsa				Vi tänker att vi omhändertar detta.	Synpunkt på stycke ett: I detta stycke används begreppet huvudman. Avses även privata vårdgivare och privata utförare? Förtydliga vilka som avses vara ansvariga.	Vårgårda
Närvårdssamverkan Södra Älvsborg	Inga synpunkter		Åsa kommentar: Vi tänker att beskrivningen kring huvudmännens uppföljning kan bli något mer specifik, medan den uppföljning som ska göras i vårdsamverkansstrukturen nog bör beskrivas mer generellt och övergripande, för att bli framåtsyftande. … i enlighet med gemensamt överenskomna prinpciper.		Synpunkt på stycke ett: I detta stycke används begreppet huvudman. Avses även privata vårdgivare och privata utförare? Förtydliga vilka som avses vara ansvariga.	Bollebygd
Primör			Lars kommentar: Om man tycker huvudman är oklart, kanske de olika begreppen måste förtydligas: vårdgivare innefattar väl både privat och effentligt driven vård. Inom kommen: är det nämnder eller förvaltningar eller annat?		I avsnittet som gäller uppföljning används begreppet huvudman. Det är otydligt om det avser även privata vårdgivare och privata utförare. Förtydliga vilka som avses vara ansvariga.	Borås stad
Närhälsan	Inga synpunkter		Evelina kommentar: Kan man lägga exempel på indikatorer i stödmaterialet?		Inga synpunkter	Kungälvs
SOR Prehospital vård						Åmål
Samordningsråd ögon	inga synpunkter		Marianne kommentar: inga synpunkter		Ingen synpunkt	Dals Ed
Samordningsråd och Primärvårdsråd Primärvård VGR	Ok.		Maria kommentar: kan nog förtydliga vad vi menar med uppföljning och det hänger ihop med riktlinjens scopp och omfattning.Med huvudmän menar vi kommuner och VGR eller ska vi använda liknande formulering som vi använder när vi även tar upp privata utförare? ...i enlighet med egen verksamhetsuppföljning.		Ingen komentar	Götene kommun
Skaraborgs sjukhus			Frågor att ställa sig:			Trollhättan stad
Vårdsamverkan Fyrbodal						Orust kommun
NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen					ingen synpunkt	Grästorps kommun
Södra Älvsborgs sjukhus	Inga synpunkter				ingen synpunkt	Essunga Kommun
Samordningsråd kvinnosjukdomar och förlossning					Inga synpunkter	Vänersborgs Kommun
SOR hud-och könssjukvård					Inga kommentarer.	Tidaholm
						Lidköpings kommun
					Inga synpunkter	Hjo kommun
						Skara
					OK	Karlsborg
					Inga synpunkter	Ulricehamn
						Öckerö
					Inga synpunkter	Härryda
						Lerums
						Uddevalla
					Inga synpunkter	Partille
					Inga kommentarer	Stenungsund
						Tanums
					Inga synpunkter	Göteborgs stad
					inga synpunkter på avsnittet	Mark
						Ale

Sheet 15: 14 Regelverk

		Arbetsgruppens kommentarer på synpukter	Regelverk	Arbetsgruppens kommentarer på synpukter
Vårdsamverkan Fyrbodal	Hänvisar till gamla SoL. Den nya heter (2025:400): Socialtjänstlagen Socialtjänstlag (2025:400) \| Sveriges riksdag Om man tar med de delar som har med dokumentation att göra kan man även nämna denna föreskrift: SOSFS 2014:5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS		Denna riktlinje bygger på: • Offentlighets- och sekretesslag, OSL (2009:400) • Socialtjänstlag, SoL (2001:453) (2025:400) • Hälso- och sjukvårdslag, HSL, (2017:30) • Patientdatalagen, PDL, (SFS 2008:355) • Patientlagen, PL, (2014:821) • Lag om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation, SVOD (2022:913) • Journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården, Handbok vid tillämpningen av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2016:40) • Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård • Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård (SOSFS 2005:27) • Lag (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten, SoLPuL		Uppdatera nummer på socialtjänstlagen till ny socialtjänstlag 2025:400	Götene Vänersborg Grästorp Essunga Herrljunga Ulricehamn Tranemo Vårgårda
Vårdsamverkan i Göteborgsområdet	Finns ny socialtjänstlag från 2025:400. För ökad tydlighet kan det vara bra att markera vilka delar som är obligatoriska juridiska krav och vilka som är tolkningsstöd eller vägledningar.			Kan läggas till	Här hänvisas till gamla socialtjänstlagen som har upphört. Den nu gällande socialtjänstlagen (2025:400) trädde i kraft den 1 juli 2025. Här bör också anges: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2014:5).	Tidaholm
Primör			Åsa kommentar:		Ändra till aktuella Socialtjänstlag.	Bollebygd
Närhälsan	Inga synpunkter		Lars kommentar: Bra att uppdatera enligt förslag		Socialtjänstlagen (SoL) har ersatts av en ny lag 2025:400, och Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2005:27 om in-/utskrivning är upphävd sedan 2021 och ersatt med (2017:612)lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård	Stenungsund
SOR Prehospital vård			Evelina kommentar Varje part ansvarar för att tolka och tillämpa regelverk i sin verksamhet och vid behov inhämta juridiskt stöd.		Marks kommun uppmärksammar att nytt SFS-nummer behöver anges för socialtjänstlagen (2025:400).	Mark
Samordningsråd ögon	inga synpunkter		Marie kommentar:		Inga synpunkter	Kungälvs
Samordningsråd och Primärvårdsråd Primärvård VGR	Ok.		Marianne kommentar: nya sol 2025:400			Åmål
Skaraborgs sjukhus			Maria kommentar: uppdatera socialtjänst lag		Ingen synpunkt	Dals Ed
Vårdsamverkan Västra Götaland - SIMBA	Bra		Frågor att ställa sig:			Trollhättan
Habilitering & Hälsa						Orust
Närvårdssamverkan Södra Älvsborg	Inga synpunkter					Lidköping
NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen					Inga synpunkter	Hjo
Södra Älvsborgs sjukhus	Inga synpunkter					Skara
Samordningsråd kvinnosjukdomar och förlossning					OK	Karlsborg
SOR hud-och könssjukvård						Öckerö
					Inga synpunkter	Härryda
						Lerums
						Uddevalla
					Inga synpunkter	Partille
						Tanum
					Inga synpunkter	Borås stad
					Inga synpunkter	Göteborgs stad
						Ale

Sheet 16: 15 Vidare läsning

		Arbetsgruppens kommentarer på synpukter		Arbetsgruppens kommentarer på synpukter
			Vidare läsning: Var går gränserna gällande krav på samtycke och vad gäller för beslutsoförmögna personer? \| SKR Sekretess- och tystnadspliktsgränser i socialtjänsten och i hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen) Barn och vårdnadshavare i hälso- och sjukvården - Sekretess och samtycke när patienten är ett barn Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation i praktiken		Felaktig länk till SKR	Götene kommun
Närvårdssamverkan Södra Älvsborg	Bra att det finns med för de som vill fördjupa sig				Behövs dessa länkar? Om de ska vara med så behöver de fungera.	Vänersborgs Kommun
Vårdsamverkan i Göteborgsområdet	En rekommendation är att ange en rutin för kontinuerlig uppdatering av länkar och referenser, då juridiskt material och IT stöd förändras över tid.				Går ej att komma in på länkarna.	Ulricehamn
Primör			Åsa kommentar: kommentarerna är positiva till länkar, men påpekar att det behöver kunna uppdateras löpande. Vi tänker oss att föreslår att de istället läggs på en webbsida tillsammans med övrigt stödmaterial.		Länkarna fungerar inte.	Tranemo
Närhälsan	Inga synpunkter		Lars kommentar: Kolla upp länkar, förstås		Marks kommun noterar att vissa länkar i utskicket inte fungerar och behöver ses över.	Mark
SOR Prehospital vård			Evelina kommentar: instämmer med Åsa, bättre att samla material på webbsida med stödmaterial			Vårgårda
Samordningsråd ögon	inga synpunkter		Marie kommentar: Håller med övriga		Inga synpunkter	Kungälvs
Samordningsråd och Primärvårdsråd Primärvård VGR	Ok.		Marianne kommentar:inga länkar slutar alltid att fungera hänvisa till webbplats			Åmål
Skaraborgs sjukhus			Maria kommentar: kanske med i stödmaterial istället för i riktlinje, lättare att hålla uppdaterat		Inga synpunkter	Dals Ed
Vårdsamverkan Västra Götaland - SIMBA	Bra					Trollhättan stad
Habilitering & Hälsa						Orust kommun
Vårdsamverkan Fyrbodal						Grästorps kommun
NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen						Essunga Kommun
Södra Älvsborgs sjukhus	Inga synpunkter				Inga kommentarer.	Tidaholms kommun/Social- och omvårdnadsförvaltningen/Skaraborg
Samordningsråd kvinnosjukdomar och förlossning						Lidköpings kommun
SOR hud-och könssjukvård					Inga synpunkter	Hjo kommun
						Herrljunga
						Skara
					OK	Karlsborg
						Öckerö
					Inga synpunkter	Bollebygd
					Inga synpunkter	Härryda
						Lerums
						Uddevalla
					Inga synpunkter	Partille
					Inga kommentarer	Stenungsund
						Tanums
					Inga synpunkter	Borås stad
					Inga synpunkter	Göteborgs stad
						Ale

Sheet 17: 16 Övriga synpunkter

		Arbetsgruppens kommentarer på synpukter	Övriga synpunkter	Arbetsgruppens kommentarer på synpukter
Primör	Ur primärvårdens perspektiv riskerar riktlinjen att bli alltför fyrkantig i förhållande till den kliniska vardagen, där patienter ofta har komplexa och långvariga behov och där samverkan mellan region och kommun behöver fungera smidigt över tid. En stark betoning på samtycke kan leda till överförsiktighet och fördröjd informationsdelning, vilket i praktiken kan motverka sammanhållen och patientsäker vård. Ett större utrymme för professionellt omdöme och proportionalitet skulle stärka riktlinjens tillämpbarhet.Behovet, omfattningen och giltighetstiden för samtycke till informationsdelning kan behöva variera beroende på vårdens kontext – exempelvis mellan slutenvård, primärvård, kommunal vård och vid utskrivning – för att på ett rimligt sätt stödja sammanhållen och patientsäker vård.	tyder på ett behov av kompetensutveckling på området, som inte fullt ut kan bemötas i detta arbete. Till viss del skulle stödmaterialet kunna bidra till ökad förståelse och god följsamhet			Den samlade bedömningen från förvaltningarna är att vi inte har några synpunkter på riktlinjen. Den omfattar alla delar kring samtyckesförfarandet på ett bra sätt!	Trollhättan stad
Samordningsråd och Primärvårdsråd Primärvård VGR	För att tydliggöra i mängden av dessa dokument VGR och Västkom föreslås i samtliga fall att de kompletteras med en kortare sammanfattning inledningsvis.	ambitionen är att i en tydlig inledning och syfte omhänderta detta behov	Åsa kommentar:	omhändertas	se över dubbelskrivningar, undvik upprepningar	Grästorp Essunga
Skaraborgs sjukhus	Vi har inga synpunkter eller kommentarer. Tycker rutinen ser bra ut och användbar		Lars kommentar: Inget specifik men Primörs synpunkt är viktig. Problemet är att VGR inte beslutat att PV alltid ska vara sammanhållande för all sjukvård. Då hade detta varit löst liksom väldigt mycket annat inom vården.		Lidköpings kommun ställer sig bakom förslag till länsgemensam riktlinje Samtycke till informationsdelning.	Lidköpings kommun
Närvårdssamverkan Södra Älvsborg	Den enskilde medborgaren har ett egetintresse i att vårdens olika aktörer kan dela nödvändig information och vi har kontrollsystem i verksamheterna med att all journal-aktivitet loggas. Givetvis ska hen vara delaktig och bestämma över sin information och sin vård men att lägga allt ansvar på vårdapparaten i en tid där man drunknar i administration är nog fel väg att gå- vi behöver lägga mer ansvar på våra medborgare att sätta sig in i vad samtycket innebär, efterfråga aktivt och dokumentera om samtycke ges eller inte men inte bryta ner det på varje enskilt vård- eller informationstillfälle. Vi är bakbundna av lagarna som inte möjliggör den sömlösa och nära vården som strävas efter. Mycket text som är upprepande i hela dokumentet bör kunna kortas ner?	Riktlinjen följer lagstiftning och förklarar vad som krävs men ställer inte krav utöver det. Upprepanden kommer att försöka undvikas.	Evelina kommentar: inga synpunkter	att riktlinjen även gäller för privata utförrare tydliggör i riktlinjen. Omhändertar dessa synpukter	Försättsblad, synpunkt på underrubriken: Ordet för i meningen För kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen kan tolkas som att riktlinjen inte gäller för privata vårdgivare och utförare som respektive part har avtal med. Generella synpunkter: • Språket kan förenklas och innehållet kan kondenseras. • Riktlinjen kan uppfattas som motsägelsefull då innehållet är svår att förstå ur ett helhetsperspektiv exempelvis anhörigas roll. • Ta bort alla omskrivningar av samma fenomen. • Olika uttryck används för samma innebörd. • Rubrikerna/avsnitten kommer i en ostrukturerad ordning. Avsnitt som förklarar bakgrunden till varför det behövs samtycke blandas med hur det ska göras i praktiken. • Länkarna fungerar inte.	Herrljunga
Vårdsamverkan i Göteborgsområdet	I inledningen står att riktlinjen ”riktar sig till alla medarbetare i berörda verksamheter” och att den ”ska var ett stöd för medarbetare i det dagliga arbetet och i mötet med den enskilde”. Utifrån det tycker jag att man ska se över språket för att riktlinjen ska bli så lätt som möjligt för medarbetare att förstå, trots att den tar upp ett komplicerat ämne. Gärna kortare meningar, färre ord och enklare svenska. Ett gemensamt och kort utbildningsmaterial är önskvärt för att säkerställa likvärdig implementering i samtliga kommuner och regionens verksamheter. Detta kan stärka förståelsen och öka följsamheten.	omhändertas	Marie kommentar:		Genomarbetat dokumnet	Karlsborg
Vårdsamverkan Fyrbodal	Har inga särskilda synpunkter att lämna. Anser att såväl barnperspektiv som samverkanskrav/ förväntningar/ perspektiv framgår tydligt.		Marianne kommentar: förenkla många längre meningar som är tunga att läsa. Kanske testa mot klarspråk.	omhändertas	Språket kan förenklas,	Ulricehamn
Närhälsan	Inga synpunkter		Maria kommentar: undvika upprepning, förenkla språk, gemensam imålementeringsmaterial stödmaterial	omhändertas	Språket kan förenklas och innehållet kan kondenseras. • Riktlinjen kan uppfattas som motsägelsefull då innehållet är svår att förstå ur ett helhetsperspektiv exempelvis anhörigas roll. • Ta bort alla omskrivningar av samma fenomen. • Olika uttryck används för samma innebörd. • Rubrikerna/avsnitten kommer i en ostrukturerad ordning. Avsnitt som förklarar bakgrunden till varför det behövs samtycke blandas med hur det ska göras i praktiken.	Tranemo
SOR Prehospital vård				omhändertas	Generella synpunkter • Språket kan förenklas och innehållet kan kondenseras. • Riktlinjen kan uppfattas som motsägelsefull då innehållet är svår att förstå ur ett helhetsperspektiv exempelvis anhörigas roll. • Ta bort alla omskrivningar av samma fenomen. • Olika uttryck används för samma innebörd. • Rubrikerna/avsnitten kommer i en ostrukturerad ordning. Avsnitt som förklarar bakgrunden till varför det behövs samtycke blandas med hur det ska göras i praktiken. • Länkarna fungerar inte.	Vårgårda
Samordningsråd ögon	inga synpunkter				Förslaget är lätt att läsa och förstå. Ger tydliga beskrivningar för att underlätta omsättning till praktiskt arbete.	Dals Ed
Vårdsamverkan Västra Götaland - SIMBA					Lerums kommun har inga synpunkter på förslaget. Kommunen ställer sig bakom förslaget.	Lerums
Habilitering & Hälsa					Uddevalla kommun har inte några synpunkter på innehåll i Länsgemensam riktlinje Samtycke till informationsdelning. Vi anser att riktlinjen stämmer väl överens med hur vi redan arbetar.	Uddevalla
NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen				Om mognadsbedömning kan ingå i stödmaterial	Partille kommun anser att riktlinjen utgör ett viktigt juridiskt ramverk för informationsdelning mellan huvudmän. För att fullt ut uppfylla sitt syfte behöver den dock kompletteras med tydligare vägledning. Det här gäller oavsett målgrupp, men vi vill särskilt lyfta fram barnen, till exempel avseende barns och elevers rättsliga ställning kopplat till sin vårdnadshavare. Förtydliganden krävs kring mognadsbedömning, vårdnadshavares roll, samt hur barnets rätt till delaktighet och integritet ska säkerställas i praktiken. Detta är särskilt angeläget i den medicinska elevhälsans komplexa kontext där hälso- och sjukvård bedrivs inom skolans organisation.   Det hade också varit bra om ni hänvisar till Socialtjänstlagen (2025:400) under hänvisningarna till regelverk.	Partille
Södra Älvsborgs sjukhus	Inga synpunkter			detta behöver kollas upp och undersökas om det har koppling som behöver tas med.	Borås Stad ser det som positivt att en riktlinje för samtycke till informationsdelning upprättats. Genomgående synpunkter för riktlinjen är att det behöver göras en översyn av hur olika begrepp används, hänvisa till rätt lagstiftning och se över hur och var i texten det finns beskrivningar kopplat till privata utförare av Socialtjänst. Det bedöms finnas ett behov av att klargör huvudpunkter för vad som gäller vid ställföreträdarskap. Regeringen har i propositionen 2025/26:92, Ett ställföreträdarskap att lita på, föreslagit ändringar i bestämmelserna om ställföreträdarskap i föräldrabalken. Lagförslagen är bland annat ägnade att stärka den enskildes ställning. De flesta av lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Då giltighetstiden för riktlinjen är 2026–2028 kan dessa regler påverka riktlinjen.	Borås stad
Samordningsråd kvinnosjukdomar och förlossning	Samordningsråd kvinnosjukdomar och förlossning har inga synpunkter på riktlinjen.			omhändertas	I inledningen står att riktlinjen ”riktar sig till alla medarbetare i berörda verksamheter” och att den ”ska var ett stöd för medarbetare i det dagliga arbetet och i mötet med den enskilde”. Utifrån det tycker jag att man ska se över språket för att riktlinjen ska bli så lätt som möjligt för medarbetare att förstå, trots att den tar upp ett komplicerat ämne. Gärna kortare meningar, färre ord och enklare svenska.	Göteborgs stad
SOR hud-och könssjukvård				Vi uppfattar att dett ahandlar om handläggning utöver det som riktlinjen tar upp och ska omfatta	Marks kommun vill uppmärksamma att riktlinjen behandlar vårdnadshavare men inte individer som enbart är förmyndare. En person kan vara förmyndare utan att vara vårdnadshavare och vice versa. Det kan därför finnas behov av att förtydliga hur riktlinjen ska tillämpas i sådana situationer. Marks kommun vill framföra att den föreslagna riktlinjen för informationsdelning mellan myndigheter behöver kompletteras med en uttrycklig och tydlig beskrivning av den sekretessbrytande bestämmelse som trädde i kraft den 1 december 2025 i Offentlighets- och sekretesslagen (OSL), 10 kap. 15 a §. Bestämmelsen innebär att sekretess till skydd för enskild inte hindrar utlämnande av uppgifter mellan myndigheter när detta behövs för särskilt angivna syften, såsom att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda brott, felaktiga utbetalningar och regelöverträdelser. Riktlinjen behöver därför tydligt redogöra för när och hur sekretess kan brytas, vilka förutsättningar som gäller och hur den obligatoriska intresseavvägningen ska göras inför ett utlämnande. Utöver detta vill Marks kommun framhålla att tjänstepersoners ansvar att dela information inte enbart följer av sekretessbrytande lagrum, utan också av det grundläggande myndighetsuppdraget att agera sakligt, effektivt och med individens bästa i fokus. När en individs trygghet, stöd eller rättssäkra handläggning är beroende av att information delas inom ramen för gällande regelverk, har tjänstepersoner inte bara möjlighet utan också skyldighet att dela relevant information. Underlåten informationsdelning kan leda till bristande samordning, felaktiga bedömningar eller att den enskildes rättigheter och behov inte tillgodoses. Det är därför avgörande att riktlinjen tydligt klargör att informationsdelning – när den är laglig, nödvändig och proportionerlig – ingår som en självklar del av myndigheternas ansvar för att säkerställa en sammanhållen, rättssäker och professionell hantering av ärenden. Mot denna bakgrund föreslår Marks kommun att riktlinjen kompletteras med förtydligande gällande: * sekretessbrytande bestämmelse 10 kap. 15 a § OSL, dess syfte och tillämpning, * tjänstepersoners uppdrag och ansvar att dela information för individens bästa, när detta krävs för att myndigheten ska kunna fullgöra sitt uppdrag på ett korrekt och rättssäkert sätt.	Mark
					Socialnämnden i Ale kommun tillstyrker förslaget och avstår från att lämna synpunkter. Beslut fattat och justerat 2026-04-30	Ale
						Götene kommun
					Vi har inga synpunkter på materialet	Orust kommun
						Vänersborgs Kommun
					Inga kommentarer.	Tidaholms kommun/Social- och omvårdnadsförvaltningen/Skaraborg
					Inga synpunkter	Hjo kommun
					Inga synpunkter på innehållet	Skara
					Inga synpunkter	Kungälvs
					Inga synpunkter. Tydligt och lättläst dokument.	Åmål
						Öckerö
						Bollebygd
					Inga synpunkter	Härryda
					Inga kommentarer	Stenungsund
						Tanum