| Allvarlighetsgrad | Tabell 2. Beskrivning av allvarlighetsgrad (i bokstavsordning) | |||||||||||||||
| Sannolikhet för upprepande | Katastrofal (4) | Betydande | Måttlig (2) | Mindre (1) | ||||||||||||
| -3 | Allvarlighetsgrad | |||||||||||||||
| Mycket stor (4) | 16 | 12 | 8 | 4 | Vem/Vad | Katastrofal | Betydande | Måttlig | Mindre | |||||||
| Stor | 12 | 9 | 6 | 3 | Besökare/Närstående | Dödsfall eller kvarstående skada | Bestående måttlig skada | Övergående skada | Obehag eller obetydlig skada | |||||||
| -3 | ||||||||||||||||
| Liten | 8 | 6 | 4 | 2 | Fastighet/försörjning (Kostnadsskada av t ex byggnader, elektricitet, gas, vatten) | Kostnadsskada | Kostnadsskada | Kostnadsskada | Kostnadsskada | |||||||
| -2 | > 1 000 000 kr | 500 000 – 1 000 000 kr | 50 000 – 500 000 kr | <50 000 kr | ||||||||||||
| Mycket liten (1) | 4 | 3 | 2 | 1 | Inventarier/teknik/ utrustning (Kostnadsskada av allmänservice transport. teknisk utrustning, system, skada på inventarier) | T ex sterilmaterial/osterilt | T ex tillfällig driftstörning avseende data, telefoni eller ström | T ex kortläsare på inpassering fungerar inte | T ex infoskyltar i entréerna är nedsläckta | |||||||
| Acceptabel nivå | Behöver inte åtgärdas | Stora driftstopp i telefoni, data eller strömförsörjning | Kostnadsskada | Kortläsare på buss fungerar inte | Kostnadsskada <50 000 kr | |||||||||||
| Övervakningsnivå | Analysteamet avgör om analysen ska gå vidare med åtgärd | 500 000 – 1 000 000 kr | ||||||||||||||
| Oacceptabel nivå | Åtgärd krävs | Kostnadsskada | Kostnadsskada | |||||||||||||
| > 1 000 000 kr | 50 000 - 500 000 kr | |||||||||||||||
| Medarbetare | Dödsfall | Längre sjukskrivning ≥90 dagar | Skada med kortare sjukskrivning <90 dagar | Obehag eller obetydlig skada eller påverkan av arbetsmiljö | ||||||||||||
| Tabell 1. Beskrivning av sannolikhet för upprepande | Svår skada med livslånga men | Bestående funktionsnedsättning | Övergående funktionsnedsättning | Skada utan sjukskrivning | ||||||||||||
| Sannolikhet för upprepande | Mycket stor (4) | Stor (3) | Liten (2) | Mycket liten | ||||||||||||
| (För alla nedanstående grupper) | Kan exempelvis | Kan exempelvis | Kan exempelvis | Kan exempelvis | ||||||||||||
| a) inträffa dagligen eller | a) inträffa varje vecka eller | a) inträffa 1-3 gånger/månad eller b) vid ett av 30 tillfällen | a) inträffa 1-11 gång/år eller | Uppenbar risk för svåra fysiska eller psykiska skador | Risk för fysiska, eller psykiska skador | Tillfälliga höga arbetsbelastningar pga t ex sjukdom, epidemi | Belastningar i arbetet där ingen riskerar att drabbas på kort eller lång sikt | |||||||||
| b) vid ett av tre tillfällen | b) vid ett av tio tillfällen | b) vid ett av 100 tillfällen | Avsaknad av skydd på maskin eller utrustning | Bristfälliga skydd på maskin eller utrustning | Byte av arbetsplats | |||||||||||
| Belastningar i arbetet de flesta riskerar att drabbas av belastningsbesvär på kort eller lång sikt | Bristande kunskaper om funktioner eller ofullständiga instruktioner | Belastningar i arbetet där flera riskerar att på kort eller lång sikt | ||||||||||||||
| Brister i den fysiska miljön | ||||||||||||||||
| Hög personalomsättning | ||||||||||||||||
| Organisationsförändring | ||||||||||||||||
| Miljö | Förändring som får följdverkningar för människa samt har påverkan på vatten, luft eller mark | Förändring: | Förändring: | Förändring: | ||||||||||||
| · som får följdverkningar för människa, vatten, luft eller mark | · som kan medföra följdverkningar för människa, vatten, luft eller mark | · som inte får följdverkningar för människa, vatten, luft eller mark | ||||||||||||||
| Bristande/ej fungerande rening som ger utsläpp till grundvatten eller påverkan på människors hälsa | · där resor och transporter avsevärt ökar | · där vatten/resurs-användningen avsevärt ökar | · där energi-användningen avsevärt ökar | |||||||||||||
| · där buller påverkar intilliggande verksamheter eller bostadsområden | · där avfallsmängden avsevärt ökar | |||||||||||||||
| Kemikalier eller dess hantering som påverkar patienters eller medarbetares liv eller hälsa | · där farligare kemikalier än tidigare kommer att införas | |||||||||||||||
| · där nytt farligt avfall kommer in i verksamheten | ||||||||||||||||
| · som medfört att lagkrav/lagstiftning inte uppfylls | ||||||||||||||||
| Patient/Kund | Dödsfall/suicid | Bestående måttlig funktionsnedsättning | Övergående funktionsnedsättning | Obehag eller obetydlig skada | ||||||||||||
| Bestående stor funktionsnedsättning | Förlängd vårdtid | Förlängd vårdtid | Väntetider som upplevs som långa men som inte påverkar patientens hälsa | |||||||||||||
| Ingrepp/åtgärd på förväxlad patient eller fel kroppsdel | Undvikbar slutenvård | Undvikbar upprepad vårdkontakt | ||||||||||||||
| Stor mängd patienter/kunder åsamkas allvarlig ekonomisk eller juridisk skada | Förhöjd vårdnivå | Förhöjd vårdnivå | ||||||||||||||
| Skyddade personuppgifter lämnas till obehöriga (systematiskt/ systemfel) | Kirurgiskt ingrepp krävs | Väntetider som upplevs långa men som inte påverkar patienters hälsa i nämnvärd utsträckning | ||||||||||||||
| Enstaka patient/kund åsamkas allvarlig ekonomisk eller juridisk skada | ||||||||||||||||
| Skyddade personuppgifter lämnas till obehöriga (enstaka) | ||||||||||||||||
| Studerande | Dödsfall | Bestående nedsatt funktionsnedsättning | Övergående funktionsnedsättning | Obehag eller obetydlig skada eller påverkan av arbetsmiljö | ||||||||||||
| Svår skada med livslånga men | Risk för fysiska eller psykiska skador eller tillbud | Belastningar i där flera riskerar att drabbas av belastningsbesvär på kort eller lång sikt | Belastningar i arbetet där ingen eller enstaka riskerar att drabbas av belastningsbesvär på kort eller lång sikt | |||||||||||||
| Uppenbar risk för svåra fysiska eller psykiska skador | Bristfälliga skydd på maskiner eller utrustning, | |||||||||||||||
| Avsaknad av skydd på maskin eller utrustning | Brister i den fysiska miljön, inneklimat - Stress som resulterar i sjukskrivning och oplanerad frånvaro | |||||||||||||||
| Belastningar i arbetet de flesta riskerar att drabbas av belastningsbesvär på kort eller lång sikt | ||||||||||||||||
| Vårdgivare/ organisation (Här ingår även t ex ekonomi och HR) | Skadat förtroende på nationell nivå | Verksamhetens förtroende internt och externt äventyras | Verksamhetens förtroende internt och externt äventyras något | Resultat blir inte inrapporterade i tid | ||||||||||||
| Titel på analysen: | Delegering av läkemedelshantering | ||||||||||||
| Uppdragsdatum: | 3/25/2022 | S:A timmar: | 86 | ||||||||||
| Uppdragsgivare: | Annette Trenge Jarlshammar | ||||||||||||
| Mötesdatum/Övrig admin (boka och förbereda möten, renskrivning, genomläsning) | |||||||||||||
| Profession | Roll | Namn | Admintid | 27-Apr | Admintid | 4-May | Admintid | 11-May | Slutrapport | Total tid | |||
| Verksamhetsutvecklare | Analysledare | Karin Hult | 5 | 2.5 | 1 | 2.5 | 1 | 2.5 | 4 | 18.5 | |||
| Verksamhetsutvecklare | Analysledare | Anne Tarnow | 5 | 2.5 | 2 | 2.5 | 1 | 2.5 | 8 | 23.5 | |||
| Apotekare | Verksamhetskunnig | Susanne Lilja | 2 | 2 | 2 | 3 | 1 | 10 | |||||
| Undersköterska | Analysteammedlem | Carolin Åkerberg | 2 | 1 | 3 | ||||||||
| Sjuksköterska | Analysteammedlem | Annika Jaktlund | 2 | 2 | 2 | 1 | 7 | ||||||
| Sjuksköterska | Analysteammedlem | Anton Edvardsson | 2 | 2 | 1 | 5 | |||||||
| Skyddsombud kommunal | Analysteammedlem | Monica Malmkvist | 2 | 2 | 2 | 1 | 7 | ||||||
| Skyddsombud kommunal | Analysteammedlem | Johan Törnberg | 2 | 2 | 1 | 5 | |||||||
| Skyddsombud vårdförbundet | Analysteammedlem | Fredrik Sörman | 2 | 2 | 2 | 1 | 7 | ||||||
| 0 | |||||||||||||
| 0 | |||||||||||||
| 12 | 17 | 3 | 17 | 2 | 16 | 0 | 0 | 0 | 19 | 86 | |||
| Titel på riskanalys: Delegering av läkemedelshantering | ||||||||||
| Beskriv delprocess eller aktivitet samt identifiera och beskriv risker | Riskbedömning och poäng | Identifiera orsaker och ge förslag på åtgärder och metod för uppföljning | ||||||||
| Delprocess eller aktivitet | Risk (möjlighet att en negativ händelse inträffar) (VAD kan gå fel?) | Allvarlighetsgrad x sannolikhet = poäng | Bakomliggande orsaker | Åtgärdsförslag | Förslag metod för uppföljning | |||||
| ID | Beskrivning | RiskID | Kategori | Beskrivning av risk | A | S | Total | |||
| 1 | Att identifiera arbetsuppgift som kan delegeras | R1 | Patient | Att man väljer ut arbetsuppgifter där en delegering påverkar patientsäkerheten negativt. | 3 | 2 | 6 | Det kan ske om de som väljer ut vilka arbetsuppgifter som ska delegeras inte har tillräcklig kunskap om det dagliga arbetet och saknar förståelse för hur delegeringen av arbetsuppgiften påverkar patientsäkerheten. | SkaS centralt ska underlätta för verksamheter som vill delegera läkemedelshantering att göra det patientsäkert. Förslagsvis bör det finnas en sida på intranätet med länkar till VGR:s och SkaS styrdokument, delegeringsmallar, information om utbildningar samt en kontaktperson som har övergripande kunskap om hur man arbetar med delegering av läkemedelshantering på SkaS. Inkludera en rekommendation i en SkaS-övergripande rutin, att varje verksamhet/enhet bör involvera medarbetare för att inhämta kunskap om vilka arbetsuppgifter/läkemedel som är lämpliga att delegera. Diskutera sedan risker med delegeringen med involverade medarbetare. Exempel där delegering är olämpligt är om undersköterskan förväntas ha kunskap om och hantera ett orimligt stort antal läkemedel, slutenvårdspåsar ses som en risk. Exempel som är lämpligt är när läkare och undersköterska arbetar i team på mottagning och det tydligt går att avgränsa arbetsmomentet och läkemedlen delegeringen rör. | Avstämning med analysteamet som får chans att ge feedback på sida på intranätet, SkaS-övergripande rutin samt utbildningsmaterial. Utvärdering där man efterhör med verksamheter/enheter som påbörjat delegering efter cirka ett halvår om de upplever att de fått tillräcklig information och stöttning från SkaS centralt och om SkaS-rutinen var tydlig. |
| Delegeringen sker av fel skäl, exempelvis på grund av tidsbrist, personalbrist och hög arbetsbelastning vilka är problem som har en annan rotorsak där sjukhuset behöver fortsätta arbetet med att behålla och rekrytera personal. delegering ska i första hand ske för att det ska gagna patienten som kan få snabbare vård som fortfarande är patientsäker och i andra hand för att underlätta för medarbetare. | Inkludera en sammanställning av de risker som identifierats i denna analys, inklusive denna risk, i SkaS-övergripande rutin. Det är mycket viktigt att verksamheterna är uppmärksamma på att de inte delegerar av fel orsak. Sjukhuset ska fortsätta arbetet med att behålla och rekrytera personal. | Se metod för uppföljning på risk 1 | ||||||||
| R2 | Patient | Att kompetens flyttas från patienten. Sjuksköterskor får mindre tid med patienten och därmed sämre möjlighet att följa patientens mående och reagera på försämringar. | 4 | 2 | 8 | När uppgifter delegeras till undersköterska kan det bli så att sjuksköterska förväntas utföra andra uppgifter så som mer administration, vilket gör att sjuksköterskan får mindre tid med patienten. | Inkludera en sammanställning av de risker som identifierats i denna analys, inklusive denna risk, i SkaS-övergripande rutin. Det är mycket viktigt att enheter noga tänker igenom vad man delegerar och vara medvetena om denna risk. | Se metod för uppföljning på risk 1 | ||
| När uppgifter delegeras till undersköterska kan det bli så att sjuksköterska förväntas ta hand om fler patienter, vilket också gör att sjuksköterskan får mindre tid per patient. | Inkludera en sammanställning av de risker som identifierats i denna analys, inklusive denna risk, i SkaS-övergripande rutin. Det är mycket viktigt att enheter noga tänker igenom vad man delegerar och vara medvetena om denna risk. | Se metod för uppföljning på risk 1 | ||||||||
| R3 | Medarbetare | Att undersköterskor får en stressig arbetsmiljö | 2 | 4 | 8 | Om undersköterskor endast får nya uppgifter utan att se över de ordinarie uppgifterna kan arbetsbelastningen bli för hög. | Inkludera en sammanställning av de risker som identifierats i denna analys, inklusive denna risk, i SkaS-övergripande rutin. Enheten måste vid införandet av delegeringen bedöma arbetsbelastningen. Krav och resurser ska gå ihop. Enheten måste ha ett sunt bemanningsmål så att det finns tillräckligt många undersköterskor på plats för att sköta de arbetsuppgifter som ligger på undersköterskan. Rekommendera i en SkaS-övergripande rutin att enheten tar fram riktlinjer för prioritering för undersköterskan. Det vill säga en guide som beskriver vad man ska prioritera och vad man ska välja bort om arbetsbelastningen är hög (det finns exempel på huset, ex kirurgen). | Se metod för uppföljning på risk 1 | ||
| 2 | Att identifiera personal som ska delegera och ta emot delegeringen | R4 | Medarbetare | Att man känner sig tvingad att ta emot delegering | 2 | 1 | 3 | En delegering ska tas emot frivilligt, men om man exempelvis behöver ha en delegering för att kunna ta vissa pass (ex jobba natt) kan det kännas som ett tvång. | Säkerställ att det är tydligt i SkaS utbildningsmaterial och SkaS rutin att delegering ska bygga på frivillighet. | Utvärdering där man pratar med några som fått en delegering om hur de upplever utbildningen och om det varit tydligt att det bygger på frivillighet. |
| Om delegeringen är ett låst steg i en kompetensstege och utvecklingsmöjligheterna tar stopp om man inte tar emot en delegering. Delegering kan vara en del i en kompetenstrappa men bara för att man inte vill ta emot en delegering ska man inte hindras från att ta andra "steg" i trappan. | Inkludera en sammanställning av de risker som identifierats i denna analys, inklusive denna risk, i SkaS-övergripande rutin. | Se metod för uppföljning på risk 1 | ||||||||
| R5 | Medarbetare/Patient | Att det inte finns någon medarbetare som vill ta emot delegeringen | 1 | 1 | 2 | Det kan vara så att det är många nya undersköterskor som inte känner sig trygga med att ta emot en delegering på en enhet, eller att sjuksköterskan som ska delegera inte känner sig trygg med att delegera om hen är ny och inte känner undersköterskorna. | Inkludera en sammanställning av de risker som identifierats i denna analys, inklusive denna risk, i SkaS-övergripande rutin. För att hantera denna risk bör enheten ha en blandning av personal med inte allt för många nyanställda (kompetensmix), vilket handlar om att behålla medarbetare. | Se metod för uppföljning på risk 1 | ||
| R6 | Patient | Att medarbetare som inte är lämpliga, exempelvis utan tillräcklig klinisk erfarenhet, får delegering | 3 | 2 | 6 | Om medarbetare vill visa framfötterna eller kunna ta fler pass (om delegering krävs eller ökar chansen att man ex får ta nattpass) kan fler vilja ha en delegering, men alla är kanske inte lämpliga då man inte har den kliniska erfarenheten. Det kan bli tufft för den som delegerar eller chef att säga att kollegan inte är redo. | Inkludera en sammanställning av de risker som identifierats i denna analys, inklusive denna risk, i SkaS-övergripande rutin. Viktigt att man är uppmärksam på att man inte delegerar av fel orsak och följer gällande lagar och förordningar. | Se metod för uppföljning på risk 1 | ||
| Sommarsituationen pressar fram delegeringar för att man ska klara bemanningen. | Inkludera en sammanställning av de risker som identifierats i denna analys, inklusive denna risk, i SkaS-övergripande rutin. Viktigt att man är uppmärksam på att man inte delegerar av fel orsak och följer gällande lagar och förordningar. | Se metod för uppföljning på risk 1 | ||||||||
| En individ kan få en delegering för att de jobbat så länge att de "borde" kunna, utan att man reflekterar över individens lämplighet. | Inkludera en sammanställning av de risker som identifierats i denna analys, inklusive denna risk, i SkaS-övergripande rutin. Viktigt att man är uppmärksam på att man inte delegerar av fel orsak och följer gällande lagar och förordningar. | Se metod för uppföljning på risk 1 | ||||||||
| R7 | Medarbetare | Att medarbetare med delegering utnyttjas | 2 | 2 | 4 | Medarbetaren som har delegeringen får minskad variation i arbetet och i allt för hög grad arbeta med uppgiften som delegerats, vilket i sin tur kan bero på att för få på enheten har en delegering. | Inkludera en rekommendation i den SkaS-övergripande rutinen att enheter tar fram en egen rutin för hur delegeringen utvärderas. Det är viktigt att man stämmer av om medarbetaren som fått delegeringen upplever ett utnyttjande vid utvärdering när delegeringen ska förnyas. Enheten måste ha ett sunt bemanningsmål så att det finns tillräckligt många undersköterskor på plats för att sköta de arbetsuppgifter som ligger på undersköterskan. | Se metod för uppföljning på risk 1 | ||
| Medarbetaren som har delegeringen schemaläggs på fler tunga pass eftersom den kan utföra fler arbetsuppgifter. | Inkludera en rekommendation i den SkaS-övergripande rutinen att enheter tar fram en egen rutin för hur delegeringen utvärderas. Det är viktigt att man stämmer av om medarbetaren som fått delegeringen upplever ett utnyttjande vid utvärdering när delegeringen ska förnyas. Enheten måste ha ett sunt bemanningsmål så att det finns tillräckligt många undersköterskor på plats för att sköta de arbetsuppgifter som ligger på undersköterskan. | Se metod för uppföljning på risk 1 | ||||||||
| R8 | Medarbetare/Patient | Att medarbetare som inte har delegering förväntas utföra arbetsuppgifter som kräver delegering | 2 | 2 | 4 | Det kan bli förvirrande om inte alla på enheten vet vilka man jobbar med som har som har delegering, vilket gör att man kan råka be en undersköterska som inte har delegering att utföra arbetsuppgifter som kräver delegering | Inkludera en rekommendation i den SkaS-övergripande rutinen att enheter bör säkerställa att det måste vara tydligt för alla på enheten vad delegering innebär och finnas tillgänglig information om vilka som har en delegering (antingen att man stämmer av vid arbetspassets början eller att det finns en lista). Enheter ska ta fram lokala rutiner för hur delegeringen ska hanteras (när, hur delegering får ske samt kunskap som den som mottar delegeringen ska ha). | Se metod för uppföljning på risk 1 | ||
| Under ett arbetspass kan det vara så att ingen har delegering, vilket kan leda till förvirring och merjobb för sjuksköterskan. | Inkludera en rekommendation i den SkaS-övergripande rutinen att enheter bör säkerställa att det måste vara tydligt för alla på enheten vad delegering innebär och finnas tillgänglig information om vilka som har en delegering (antingen att man stämmer av vid arbetspassets början eller att det finns en lista). Enheter ska ta fram lokala rutiner för hur delegeringen ska hanteras (när, hur delegering får ske samt kunskap som den som mottar delegeringen ska ha). | Se metod för uppföljning på risk 1 | ||||||||
| 3 | Att utbilda personal | |||||||||
| 3.1 | Att utbilda personal som ska delegera | R9 | Medarbetare | Att sjuksköterskan som ska utbilda och delegera inte känner sig redo att utbilda undersköterskan som ska ta emot delegeringen | 1 | 1 | 2 | Sjuksköterskan som ska delegera får inte tillräckligt stöd för att kunna ta till sig utbildningsmaterialet | Angående den teoretiska delen: Tänkt upplägg idag är att sjuksköterska som ska delegera får tillgång till färdigt utbildningsmaterial från verksamhetschef (framtaget av sjukvårdsapoteket). Sjuksköterskan ska sedan läsa in sig på materialet och utbilda den som tar emot delegeringen. Detta arbetssätt kan användas till en början, men riskanalysteamet föreslår att den teoretiska utbildningen ska bli mer centraliserad. Istället för att det ska ligga på den sjuksköterska som ska delegera att utbilda den som tar emot delegeringen i de teoretiska delarna om exempelvis lagar och Melior bör detta skötas från centralt håll. Förslagsvis en kombination av föreläsning från centralt håll och utbildning i lärportalen. Dessa utbildningar bör också den som ska delegera genomgå. Genom att ha den teoretiska delen centralt kan man säkerställa kvaliteten på utbildningen och under utbildningen stämma av med deltagarna vad som delegeras, för att få koll på hur delegeringen används på SkaS. Den praktiska utbildningen bör som föreslaget "ägas" av enheten. | Utvärdering där man pratar med några som fått en delegering samt några som delegerar om hur de upplever den utbildning de fått. |
| Sjuksköterska som ska delegera får inte tid till att sätta sig in i utbildningsmaterialet eller hålla utbildning för de som ska ta emot delegeringen | Detta är en organisatorisk fråga. Vill man börja med delegering måste man avsätta tid till utbildning. | Ej rel | ||||||||
| 3.2 | Att utbilda personal som ska ta emot delegering | R10 | Medarbetare | Att undersköterskan inte får tid till utbildning | 1 | 1 | 1 | Undersköterskan får inte möjlighet att bli frikopplad från verksamheten. Svårt för små enheter att ex utbilda fler på samma gång och effektivisera utbildningen. | Detta är en organisatorisk fråga. Vill man börja med delegering måste man avsätta tid till utbildning. | Ej rel |
| R11 | Medarbetare | Att medarbetaren som får delegeringen inte känner sig trygg med att ta över arbetsuppgiften efter utbildningen. | 1 | 2 | 2 | Den praktiska utbildningen för delegerat moment, som ska tas fram av enheten och täcka enhetens behov, inte är tillräckligt detaljerad och genomarbetad. | SkaS centralt bör ta fram en guide/några rekommendationer för praktisk utbildning och kunskapstest som kan hänvisas till i SkaS-övergripande rutin. Förslag till enheter på bra saker att ta med i en praktisk utbildning är patientfall och kunskap om de specifika läkemedel som delegeras. SkaS centralt bör även fundera över hur man kan göra så att enheter inte behöver uppfinna hjulet på nytt gällande den praktiska utbildningen, man bör underlätta för att enheter ska kunna ta hjälp av varandra och dela erfarenheter. | Utvärdering där man pratar med några som fått en delegering samt några som delegerar om hur de upplever den utbildning de fått, samt hur de upplevt att det var att ta fram en egen praktisk utbildning. | ||
| Sjuksköterska som ska delegera och utbilda inte har pedagogisk kompetens. | Detta är en organisatorisk fråga. | Ej rel | ||||||||
| Undersköterskan har inte kännedom om lagar och föreskrifter kring delegering och vilka motkrav/resurser hen kan kräva, eller ansvarsfördelningen mellan verksamheten, den som delegerar och sig själv. | Tydliggör i SkaS utbildningsmaterial när delegering inte bör ske för att undersköterskan ska kunna reagera om den delegerade arbetsuppgiften är olämplig. Förtydliga i utbildningen vilket ansvar man som undersköterska tar på sig vid delegering, och förtydliga att det baserar sig på frivillighet. | Se metod för uppföljning på risk 1 | ||||||||
| R12 | Medarbetare | Att medarbetaren som får delegeringen inte får hålla sig ajour med utvecklingen i de moment hen har fått delegerade | 1 | 1 | 1 | Undersköterskan får inte möjlighet att hålla sig uppdaterad på utveckling i delegerade moment efter att utbildningen är genomförd. | Detta är en organisatorisk fråga. Vill man börja med delegering måste man avsätta tid till utbildning. Uppdatering på delegerade moment måste ske löpande, får den som delegerar till sig att en förändring sker måste den informera dem som fått delegeringen. Enheter bör i sina lokala rutiner inkludera att när delegeringen ska förnyas ska undersköterskan få uppdatera sig på utbildningen som hen genomgått innan hen fick delegering, framförallt de praktiska momenten. Man bör även ta en avstämning med undersköterskan som fått delegeringen vid varje uppdatering av delegeringen. | Se metod för uppföljning på risk 1 | ||
| 3.3 | Att genomföra kunskapstest | R13 | Medarbetare | Att medarbetaren som kommit så pass långt att hen ska utföra kunskapstesten känner en stress och oro och vill backa ur delegeringen, men inte vill göra kollegor besvikna. | 1 | 1 | 1 | I detta skede har medarbetaren fått praktisk och teoretisk utbildning i arbetsuppgifterna som ska delegeras, och känner att ansvaret är för stort. Det kan samtidigt finns en förväntan från chef och kollegor att man snart ska kunna utföra de delegerade arbetsuppgifterna. I detta läge kan det vara svårt att säga stopp och att man inte längre är villig att ta emot delegeringen. | Går inte vidare med denna risk. | Ej rel |
| 3.4 | Att dokumentera delegeringsbeslut | R14 | ? | Att SkaS mallar används inte på korrekt sätt eller inte används. | 1 | 1 | 1 | Mallarna kan vara otydliga så att verksamheterna inte förstår hur de ska användas eller fyllas i, eller att det inte är känt var man hittar mallarna. | Länka mallar i styrdokument. Att de som utformar mallen utvärderar för att se om revidering behövs. Ha med kontaktuppgifter till innehållsansvarig så man kan ställa frågor om mallen. | Se metod för uppföljning på risk 1 |
| R15 | Medarbetare | Att den som delegerar och den som tar emot delegeringen känner en osäkerhet i vad de signerar | 1 | 1 | 1 | Mallarna är inte tillräckligt tydliga. | Att de som utformar mallen utvärderar för att se om revidering behövs, av mallar eller utbildning. Ha med kontaktuppgifter till innehållsansvarig så man kan ställa frågor om mallen. | Se metod för uppföljning på risk 1 | ||
| 4 | Att sköta läkemedelshantering | |||||||||
| 4.1 | Att administrera läkemedel | R16 | Patient | Att det blir fel i rimlighetsbedömningen när läkemedelet ska ges. När en patient får sitt läkemedel gör medarbetare med klinisk erfarenhet ofta per automatik en rimlighetskontroll om patienten bör få det ordinerade läkemedlet utifrån patientens aktuella status. Saknas förståelse för läkemedlets effekter eller patientens sjukdom kan patienten få läkemedel hen inte bör få eller fel dos av läkemedel. | 3 | 2 | 6 | Undersköterskan har inte fått tillräcklig utbildning i riskerna med de läkemedel hen hanterar | Se risker och åtgärder ang utbildning. | Ej rel |
| Momenten för delegeringen är inte tillräckligt avgränsade. För mycket ansvar läggs på medarbetaren med delegering. | Inkludera en sammanställning av de risker som identifierats i denna analys, inklusive denna risk, i SkaS-övergripande rutin. Verksamheten måste tydligt avgränsa momenten och läkemedlen som delegeras. | Se metod för uppföljning på risk 1 | ||||||||
| Ofullständig ordination där man skulle reagera om man hade erfarenhet/kunskap (gäller även ssk) | Inkludera en sammanställning av de risker som identifierats i denna analys, inklusive denna risk, i SkaS-övergripande rutin. Medarbetare måste kritiskt granska och göra en rimlighetsbedömning. | Se metod för uppföljning på risk 1 | ||||||||
| Miss i kommunikation mellan undersköterska och ssk/läkare (gäller även ssk) | Inkludera en sammanställning av de risker som identifierats i denna analys, inklusive denna risk, i SkaS-övergripande rutin. Medarbetare måste kritiskt granska och göra en rimlighetsbedömning. | Se metod för uppföljning på risk 1 | ||||||||
| R17 | Patient | Att undersköterskan inte har möjlighet att kontrollera att det iordningställda läkemedlet stämmer med ordinationen | 3 | 3 | 9 | Om man iordningställer läkemedel i förväg måste det vara tydligt uppmärkt så att den som ger det till patienten kan kontrollera. Ibland märks inte iordningställda läkemdel upp, eller så skriver man med penna som suddas ut och blir svårläsligt. | Rekommendera i SkaS-rutin att enhter bör använda etikettskrivare för att minimera risken att inte läkemedlen blir korrekt uppmärkta. | Se metod för uppföljning på risk 1 | ||
| Ibland plockar man ur läkemedel ur uppmärkt påse (ex slutenvårdspåse) och lägger i exempelvis en kopp där man kanske kompletterar med fler läkemedel. Man tappar då uppmärkningen från påsen. | Enheter måste utforma egna rutiner för att de läkemedel som iordningställs av en person och administreras/överlämnas av en annan är tydligt uppmärkta, det vill säga följer gällande föreskrifter. | Se metod för uppföljning på risk 1 | ||||||||
| R18 | Medarbetare | Att sjuksköterskan inte "släpper" arbetsuppgifter som har delegerats | 1 | 1 | 1 | Man vill inte släppa kontrollen, personer är olika. Detta kan bli ett arbetsmiljöproblem. | Inkludera en sammanställning av de risker som identifierats i denna analys, inklusive denna risk, i SkaS-övergripande rutin. Information till sjuksköterskor på enheten. Alla på enheten måste vara införstådda i delegeringen och dess syfte samt respektera den som har delegering att utföra den specifika arbetsuppgiften. | Se metod för uppföljning på risk 1 | ||
| Sjuksköterskan anser inte att uppgiften som delegerats är lämplig för delegering | Se risk ett, involvera medarbetare när man bestämmer vilka uppgifter som ska delegeras. | Ej rel | ||||||||
| 4.2 | Att överlämna läkemedel | R19 | Patient | Att det blir fel i rimlighetsbedömningen när läkemedelet ska ges. När en patient får sitt läkemedel gör medarbetare med klinisk erfarenhet ofta per automatik en rimlighetskontroll om patienten bör få det ordinerade läkemedlet utifrån patientens aktuella status. Saknas förståelse för läkemedlets effekter eller patientens sjukdom kan patienten få läkemedel hen inte bör få eller fel dos av läkemedel. | 3 | 2 | 6 | Undersköterskan har inte fått tillräcklig utbildning i riskerna med de läkemedel hen hanterar | Se risker och åtgärder ang utbildning. Rekommendera i en SkaS-övergripande rutin att enheter måste vara noga med att registrera avvikelser när patient får fel läkemedel och följer upp detta. | Följa upp avvikelser relaterade till läkemedelshantering för att se om detta ökar efter att fler verksamheter arbetar med delegering av läkemedelshantering. |
| Momenten för delegeringen är inte tillräckligt avgränsade. För mycket ansvar läggs på medarbetaren med delegering. | Inkludera en sammanställning av de risker som identifierats i denna analys, inklusive denna risk, i SkaS-övergripande rutin. Verksamheten måste tydligt avgränsa momenten och läkemedlen som delegeras. | Se metod för uppföljning på risk 1 | ||||||||
| Ofullständig ordination där man skulle reagera om man hade erfarenhet/kunskap (gäller även ssk) | Inkludera en sammanställning av de risker som identifierats i denna analys, inklusive denna risk, i SkaS-övergripande rutin. Medarbetare måste kritiskt granska och göra en rimlighetsbedömning. | Se metod för uppföljning på risk 1 | ||||||||
| Miss i kommunikation mellan undersköterska och ssk/läkare (gäller även ssk) | Inkludera en sammanställning av de risker som identifierats i denna analys, inklusive denna risk, i SkaS-övergripande rutin. Medarbetare måste kritiskt granska och göra en rimlighetsbedömning. | Se metod för uppföljning på risk 1 | ||||||||
| 4.3 | Att dokumentera givet läkemedel | R20 | Patient | Att man dokumenterar fel och tappar spårbarheten | 3 | 1 | 3 | Saknar kunskap om funktionerna i Melior (vad man ska signera, när och hur). | Säkerställ att utbildningsmaterialet är tydligt. OBS - SkaS centralt måste sprida kunskap på hela SkaS om den nya funktionaliteten bland sjuksköterskor. Detta verkar ha brustit när funktionaliteten kom och är inte känt. | Se metod för uppföljning på risk 1 samt utvärdera utbildningen med några som använt utbildningsmaterialet/genomgått utbildning. |
| 5 | Att årligen ompröva delegeringsbeslutet | R21 | Patient/medarbetare | Att man inte medvetet omprövar beslutet utan låter delegeringen fortskrida utan reflektion | 2 | 1 | 2 | Befäster ett arbetssätt där man bara jobbar på som vanligt utan att utvärdera om delegeringen fungerar. | Rekommendera att enhetens lokala rutin bör inkludera att man ser över delegeringen vid förlägning eller förändring av arbetssätt. | Se metod för uppföljning på risk 1 |
| R22 | Medarbetare | Att man utför arbetsuppgifter där delegeringen inte längre är aktuell | 3 | 2 | 6 | Om ssk som delegerar slutar behöver man göra om delegering. | Enhetens lokala rutin måste inkludera arbetssätt som säkerställer att man har kontroll på sina delegeringar och dokument. | Se metod för uppföljning på risk 1 | ||
| Om två enheter slås ihop slutar delegeringen att gälla eftersom man är på en ny enhet (OBS detta är analysteamet inte säkra på). | Enhetens lokala rutin måste inkludera arbetssätt som säkerställer att man har kontroll på sina delegeringar och dokument. | Se metod för uppföljning på risk 1 | ||||||||
| Verksamheten har inte koll på sina dokument och håller inte delegeringen uppdaterad. | Enhetens lokala rutin måste inkludera arbetssätt som säkerställer att man har kontroll på sina delegeringar och dokument. | Se metod för uppföljning på risk 1 | ||||||||
| R23 | Patient | Att en olämplig delegering får fortskrida för länge | 3 | 1 | 3 | Om en olämplig individ fått en delegering eller utbildningen varit otillräcklig är ett år länge att låta en delegering fortskrida. | Första gången en individ fått en delegering bör delegeringsbeslutet vara på sex månader, alternativt att delegeringen är ett år och att man har tätare avstämningar. | Se metod för uppföljning på risk 1 | ||
| Handlingsplan för åtgärder efter riskanalys | ||||||||
| Rubrik på riskanalys: | Delegering av läkemedelshantering | Diarienummer: | ||||||
| Uppdragsgivare: | Annette Trenge Jarlshammar | |||||||
| Verksamhetsområde: | Chefläkare | |||||||
| Namn och titel | ||||||||
| Åtgärdsförslagen nedan är en sammanfattning av de åtgärder som beskrivs på flik "Riskbeskrivning". För att få en förståelse för åtgärdsförslagen ska flik "Riskbeskrivning" läsas först. Där beskrivs åtgärderna mer i detalj. | ||||||||
| Åtgärder att vidta | Effekt av åtgärder | |||||||
| Åtgärdsförslag | Genomföra åtgärds-förslag? | Ansvarig för beslut | Ansvarig för att vidta åtgärd | Tidplan för genomförande (implementerat i verksamheten) | Hur kommer åtgärdens effekt att följas upp? (se förslag på flik "Riskbeskrivning") | Tidplan för uppfölj- ning av åtgärdens effekt | Ansvarig för uppfölj- ning av åtgärdens effekt | |
| Ja/Nej | ||||||||
| Nr | Vad? | |||||||
| 1 | Skapa en samlingssida för delegation av läkemedel på intranätet Insidan för att underlätta för verksamheter att hitta rätt information för att kunna delegera läkemedelshantering patientsäkert. | Ja | Annette Trenge Jarlshammar (ATJ) | Sjukvårdsapotek VGR SkaS | Första version mitten juni, komplett till hösten | Låta analysteamet komma med feedback. Intervjuer med berörda verksamheter | Dec-22 | Sjukvårdsapotek VGR SkaS och ATJ |
| 2 | Vid upprättande av SkaS rutin för delegation av läkemedelshantering ska de rekommendationer som föreslås i denna analys inkluderas (exempelvis medarbetarinvolvering i tidigt skede samt tips på upplägg på praktisk utbildning) | Ja | ATJ | Susanne Lilja (SL) och Kristina Andersson (KA) | Arbete påbörjat, klart juni | Se ovan | Dec-22 | Sjukvårdsapotek VGR SkaS och ATJ |
| 3 | Vid upprättande av SkaS rutin för delegation av läkemedel ska en sammanställning av de risker som identifierats i denna analys ingå, för att öka kunskapen om dem. | Ja, bilagor till rutinen | ATJ | SL och KA | Arbete påbörjat, klart juni | Se ovan | Dec-22 | Sjukvårdsapotek VGR SkaS och ATJ |
| 4 | Vid upprättande av SkaS rutin för delegation av läkemedel ska det ingå riktlinjer kring hur enheter ska upprätta sina egna rutiner som ska inkludera de exempel som tagits fram i denna analys, exempelvis struktur för utvärdering av delegationen och prioriteringsordning av arbetsuppgifter om arbetsbelastningen blir för hög för undersköterska, samt hur man säkerställer att iordningställt läkemedel går att kontrollera mot ordination. | Ja, mall för lokal rutin länkas | ATJ | SL och KA | Arbete påbörjat, klart juni | Se ovan | Dec-22 | Sjukvårdsapotek VGR SkaS och ATJ |
| 5 | Gör vissa justeringar i SkaS utbildningsmaterial som nämns i de detaljerade åtgärsförslagen i denna analys, exempelvis tydliggörande om att delegering bygger på frivillighet. | Ja | ATJ | SL och KA | Arbete påbörjat, klart juni | Se ovan | Dec-22 | Sjukvårdsapotek VGR SkaS och ATJ |
| 6 | Angående den teoretiska utbildningen. Det arbetssätt som nu ligger som förslag, där verksamheterna ansvarar, kan användas till en början, men riskanalysteamet föreslår att den teoretiska utbildningen ska centraliseras. Förslagsvis en kombination av en föreläsning som hålls centralt samt en utbildning i lärportalen och kunskapstest. På detta sätt säkerställs kvaliteten i utbildningen och man får en kontrollfunktion kring hur delegation av läkemedel används på SkaS. | Nej, viktigt att den som ger delegeringen även håller i utbildningen för att själv ta del av innehållet | ATJ | |||||
| 7 | Utvärdera att man förstår mallarna när de börjar användas för att säkerställa att de är tydliga. | Ja | ATJ | SL och KA | Se ovan | Dec-22 | Sjukvårdsapotek VGR SkaS och ATJ | |
| 8 | SkaS centralt måste sprida kunskap på hela SkaS om den nya funktionaliteten i Melior (där olika personer kan signera olika steg) bland sjuksköterskor. Detta verkar ha brustit när funktionaliteten kom och är inte känt. | Ja | ATJ | Meliorförvaltningen läkemedel, förslagsvis på omvårdnadsråd och möten med läkemedelsansvariga sjuksköterskor | Se ovan | Dec-22 | Meliorförvaltningen, Sjuvkårdsapotek VGR SkaS och ATJ | |
| 9 | Fortsätta arbetet med att behålla och rekrytera medarbetare, för att säkerställa att delegering inte sker av fel orsak så som personalbrist. | Ja | Sjukhusledningen | Sjukhusledningen | Fortlöpande | |||