Overview

Skriftlig rutin finns för introduktion, t.ex. i form av en checklista eller information från hygienombudet. Utbildningen utformas på ett sådant sätt att personal kan omsätta kunskapen i det praktiska arbetet.

1:2 Får all personal fortlöpande undervisning/ information om BHK?

Det finns en struktur för utbildning och uppdatering av basala hygienrutiner och klädregler som hygienombud ansvarar för. Skriftlig rutin finns för återkommande utbildning, förslagsvis årligen. Utbildningen utformas på ett sådant sätt att personal kan omsätta kunskapen i det praktiska arbetet.

1:3 Har all personal genomgått lärportalens hygienkörkort om BHK?

All personal genomför hygienkörkortet regelbundet, minst en gång/år.

1:4 Finns det utrymme att regelbundet ta upp vårdhygieniska frågor på APT?

Möjlighet finns att ta upp vårdhygieniska frågor i samband med exempelvis APT.

1:5 Omplaceras personal från patientnära vård vid pågående infektion eller annan tillfällig skada för att förhindra smittspridning?

Personal med pågående infektion eller annan tillfällig skada på händer eller underarmar (t.ex. infekterat sår på hand eller bandage på hand eller underarm) omplaceras tillfälligt från patientnära vård.

1:6 Finns kännedom om lokal rutin för åtgärd vid stick och skärskada?

Rutinen är känd och följs av alla medarbetare och checklistan finns tillgänglig på arbetsplatsen.

Stick- och skärskada samt exponering med risk för blodburen smitta

Checklista

1:7 Arbetar enheten med förbättringsarbete för att upprätthålla god hygienisk standard?

För att upprätthålla en god hygienisk standard på enheten används Vårdhygienisk egenkontroll som stöd för det fortlöpande förbättringsarbetet .

1:8 Screenas all personal samt studerande för MRSA efter vård och/eller vårdarbete utomlands de senaste 12 månaderna?

All personal screenas för MRSA efter vård och/eller vårdarbete utomlands de senaste 12 månaderna. Se dokumentet: Multiresistenta bakterier (MRB) - screenodling

1:9 Tillämpas rutinen att vara hemma efter genomgången gastroenterit(tex. Calici) enligt SkaS riktlinjer? (24 timmars symtomfrihet)?

Personal med symtom skall omedelbart gå hem från arbetet och inte återgå i tjänst förrän efter 24 timmars symtomfrihet.

1:10 Hänvisas personal med eksem eller andra hudproblem på händer och underamar att ta kontakt med läkare, företagshälsovård och/eller hudmottagning.

Personal med eksem och andra hudproblem på händer och underamar hänvisas till läkare, företagshälsovård och/eller hudmottagning eftersom det innebär en ökad risk för smittspridning, både till patienter och sig själv.

2. Lokaler/utrustning

2:1 Kan fast och lös inredning som används patientnära på operationssal rengöras och desinfekteras vid behov?

Inredning ska vara lätt att rengöra/desinfektera och vara av sprickfritt och icke absorberande material.

Inredningen ska vara fri från exempelvis tejp och rost.

Inredningen ska tåla upphandlade rengöringsmedel och desinfektionsmedel.

2:2 Åtgärdas skadad ytbeläggning(via anmälan till Fastighet, stöd och service ) på väggar, golv, tak, inventarier, utrustning?

Anmälan sker alltid till Fastighet, stöd och service. Då skadad ytbeläggning försvårar eller omöjliggör rengöring och desinfektion.

2:3 Följs styrdokumentet Om- och nybyggnation, samverkan mellan tekniker, hantverkare och sjukvård? Alternativt Byggnation mindre arbeten - Förebygga spridning av byggdamm i samband med mindre byggen? samt BOV vid renovering, ny- och ombyggnation?

Ovanstående dokument ska användas för att säkerställa patient säkerheten samt personalens arbetsmiljö. Vissa patienter är mycket infektionskänsliga. Sporer av svampsläktet Aspergillus kan t.ex. orsaka livshotande sjukdom hos en infektionskänslig patient. Vid byggnads- och rivningsarbete bildas alltid damm. Damm innehåller ofta höga halter av mögelsporer, t.ex. Aspergillus. Därför är det viktigt att avskärma en byggarbetsplats för att förhindra att detta damm når patienterna. Byggdamm kan också förorena material och förstöra apparatur.

Välplanerad vårdlokal ger förutsättningar för ett säkert arbetssätt som minskar risk för smittspridning.

2:4 Finns tydliga städrutiner på enheten för tex. sterilförråd, opsal för att upprätthålla hygienklass tre?

Tydliga städrutiner finns som är kända av all berörd personal.

2:5 Finns det avtorkningsbara tangentbord på enheten?

Avtorkningsbara tangentord finns för att förhindrar kontaktsmitta.

2:6 Finns det avtorkningsbara skärmar på enheten?

Avtorkningsbara skärmar finns för att förhindrar kontaktsmitta.

2:7 Finns det utrustning på enheten för att lättåtkomligt sköta basala hygienrutiner korrekt?

För att kunna utföra basala hygienrutiner ska material finnas lätt tillgängligt.

Exempelvis tvättställ, tvåldispenser, pappershanddukar, handdesinfektionsmedel, handskar, plastförkläde, visir/skyddsglasögon och ytdesinfektion där direkt och indirekt vårdarbete förekommer.

2:8 Tas kontakt med vårdhygien inför om, till-, och nybyggnad av vårdlokaler?

Kontakt tas med Vårdhygien inför om-, till- och nybyggnation av vårdlokaler. Vårdhygien ska ses som en del i byggplanering då utformning av vårdlokaler har betydelse för en god hygienisk standard.

2:9 Finns rutin för hantering och förvaring av sterilt material vid för hög luftfuktighet?

Handling och åtgärdsplan finns vid hög luftfuktighet. Varma sommardagar kan ge hög luftfuktighet och risk för kondensbildning på ytor och föremål vilket kan påverka förvaringen samt steriliteten av sterila produkter.

2:10 Följs spolrutin,enligt styrdokument för att förebygga tillväxt av Legionella?

Spolrutin följs. Vattensystem i stora byggnadskomplex är ofta koloniserade med legionellabakterier. För att undvika legionellatillväxt är det viktigt med ett bra flöde och rätt temperatur i vattensystemets alla delar.

2:11 Finns rutin för hantering av telefoner/mobiler för att förhindra kontaktsmitta?

Mobiltelefoner som används i operationsrummet kontamineras av mikroorganismer och kan utgöra en risk för korskontamination av bakterier mellan personal och patient. Riktlinjer
angående hantering av mobiltelefoner på operationsavdelning kan därför anses nödvändiga.

3. Följsamhet

3:1 Följer all personal Basalahygienrutiner och klädregler?

Basala hygienrutiner ska tillämpas av all vård- och omsorgspersonal där vård bedrivs. Detta oberoende av vårdgivare och vårdform och om vårdtagaren bär på en känd smitta eller inte (SOSFS 2015:10, AFS 2018:4).

Vårdgivare ska se till att arbetstagare har kunskap om och tillämpar basala hygienrutiner samt ges regelbunden kompetensutveckling inom vårdhygien (HSL 2017:30, SFS 1985:125, AFS 2018:4, SOSFS 2011:9).

3:2 Bär all vårdpersonal kortärmade arbetskläder i patientnära arbete?

Långärmade plagg förhindrar möjligheten till korrekt handhygien. Textila material förorenas snabbt och långa ärmar riskerar att förorenas i samband med vård- eller omsorgsmoment.

3:3 Följer all personal kravet på dagliga byten av arbetskläder samt vid behov?

Arbetskläder byts dagligen samt alltid om den har blivit våt eller förorenad (SOSFS 2015:10)

3:4 Finns förutsättning för dagliga klädbyten?

Det ska finnas tillräckligt sortiment avseende mängd och storlekar.

3:5 Används operationsmössa/operationshjälm med dok efter de lokala regler som finns?

Operationsmössa/operationshjälm med dok ska användas av all personal vid vistelse inom operationsavdelningen. Hår och skägg ska vara täckt för att hindra hårstrånoch hudflagor från att falla ned i operationssåret, på sterildraperingen, instrument och instrumentbord. Om specialarbetsdräkt används ska operationshjälm med dok användas som stoppas ned i halslinningen.

3:6 Används operationshjälm med dok av all sterilklädd personal?

Operationshjälm/huva med dok ska användas av all sterilklädd personal. Operationshjälm/huva med dok ska vara nedstoppad i halslinningen
och användas av all personal på operationssalen vid infektionskänslig kirurgi.

3:7 Följs reglerna om att händer och underarmar ska vara fria från smycken/klocka/aktivitetsarmband /stödskenor/ förband på händer armar i patientnära arbete?

För att det ska vara möjligt att genomföra korrekt handhygien måste händer och underarmar vara fria från främmande material, dvs. armbandsur, aktivitetsarmband, smycken, bandage, stödskenor eller liknande.

3:8 Använder all personal handsprit före och efter alla vårdmoment samt före rent och efter orent arbete?

Händerna skall desinfekteras med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, eller annat medel med motsvarande effekt, för att avdöda mikroorganismer och bryta smittvägar. Det skall finnas lätt tillgängligt.

Händerna desinfekteras: direkt före och direkt efter patientnära kontakt, före och efter arbete där produkters renhetsgrad ska bibehållas, vid till exempel kateterisering och sårvård, vid hantering av mat, vid hantering av läkemedel och sterilt material, före och efter användning av handskar, efter smutsigt arbete och efter handtvätt.

3:9 Använder all personal handskar och engångsplastförkläde vid risk för kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material?

Skyddshandskar tas på före arbetsmoment som innebär risk för att händerna förorenas av kroppsvätskor. Handskarna kan också ge ett visst skydd om en stickskada skulle inträffa. Det är viktigt att inte bära handskar längre än nödvändigt då detta riskerar att ge hudproblem.

Plastförkläde ska användas utanpå arbetskläderna vid de vård- och omsorgsmoment där det finns risk för att arbetskläderna kan förorenas genom direktkontakt med en person, dennes kroppsvätskor eller annat biologiskt material (t.ex. hud och hudfragment). Om plastförkläden eller andra skyddskläder används rätt kan arbetskläderna användas ett helt arbetspass utan att smittämnen sprids vidare.

3:10 Använder all personal stänkskydd (ex visir) vid risk för stänk mot ansiktet?

Visir ska finnas tydligt tillgängligt så att det blir lätt att använda när det behövs.

3:11 Täcks arbetsdräkten med en rock när personalen lämnar enheten?

Arbetsdräkten ska skyddas från kontamination vid ärenden utanför operationsavdelningen.

3:12 Följs klädsel för tillfälliga besökare tex. tekniker, anhöriga mfl vid kortare besök?

Vid kortare besök tillåts civil klädsel med tillägg av ren knäppt besöksrock för att beträda operationsenhet. Mössa/hjälm ska användas och allt hår ska täckas. Skor används med skoöverdrag, alternativt byte av skor. Handdesinfektion utförs efter på-/avtagande av skoöverdrag.

4. Hygienombud

4:1 Finns det vid enheten medarbetare med ansvarområde vårdhygien, hygienombud?

Det ska finnas av ansvarig chef utsedd lämplig person med formellt och definerat uppdrag. Uppdrag och mandat är tydligt, med skriftlig uppdragsbeskrivning.
Finns ingen utsedd person faller detta uppdrag på enhetschef.

4:2 Är det känt på enheten vem som har ansvarsområdet Vårdhygien?

Det är känt på enheten vilka som har ansvarsområdet Vårdhygien

4:3 Har hygienombudet genomgått SkaS grundutbildning för hygienombud?

Hygienombudet har genomgått grundutbildningen som skapar en god förutsättning för att kunna arbeta effektivt med vårdhygieniska frågor. Hygienombudet ansvarar att hålla sig uppdaterad inom ämnet vårdhygien.

4:4 Kan hygienombudet gå på de återkommande fortbildnings tillfällena?

Tid ges för att hygienombudet ska kunna fördjupa sina kunskaper genom utbildningar/träffar för att kunna förmedla kunskaperna vidare till övriga medarbetare på sin enhet.

4:5 Arbetar hygienombudet aktivt med att sprida vårdhygienisk kunskap?

Regelbunden kunskapsspridning för att höja kompetens och säkra samsyn i vårdhygieniska frågor.

4:6 Får hygienombud tid för sitt ansvarsområde.

Hygienombudet ska regelbundet få avsatt tid för sitt uppdrag.

5. Patient

5:1 Använder alla gående patienter/anhöriga tossor?

Alla gående patienter/anhöriga använder tossor.

5:2 Görs det riskbedömningar utifrån ett ”smittperspektiv”av alla patienter med riskfaktorer, ex infekterade sår, rikliga sekretioner, stora blödningar osv?

Riskbedömningar för att identifiera riskfaktorer görs kontinuerligt på alla patienter.

6. Rengöring, desinfektion och städ

6:1 Finns det skilda sidor/ytor för rent och smutsigt gods i sköljrummet?

Rena och orena ytor ska vara åtskilda.

6:2 Finns rutin för rengöring och desinfektion av hjälpmedel samt medicinteknisk utrustning och följs den?

Rutin finns. Hjälpmedel och medicinteknisk utrustning som används av flera personer rengörs och desinfekteras efter varje användning. Hjälpmedel och medicinsk utrustning sköts och underhålls enligt tillverkarens anvisning.

Handdesinfektion finns uppsatt och utförs innan all hantering av produkterna och material.

6:3 Utförs desinfektion av tagytor vid mellanstäd samt slutstäd?

Desinfektion av tagytor vid mellanstäd samt slutstäd utförs.

6:4 Blir patienttoaletter städade dagligen?

Städning av patienttoalett utförs dagligen.

6:5 Informeras lokalvårdare om smitta vid städning?

Lokalvårdare informeras om smitta.

6:6 Utförs dagliga kontroller av spol- och diskdesinfektorer?

Kvalitetskontroll utförs dagligen av enhetens personal, då maskinerna används, enligt styrdokument Spoldesinfektor och diskdesinfektor – kvalitetssäkring.

6:7 Finns det en loggbok till spol- och diskdesinfektorerna?

Kontroller dokumenteras och sparas i loggbok. Enhetschef har ansvar för att kvalitetskontroller utförs.

6:8 Görs det en årlig funktionskontroll av spol- och diskdesinfektorerna?

Utrustningen genomgår validering vid installation, och därefter årligen förebyggande underhåll och upprepad processkontroll (UPQ) av behörig tekniker.

7. Tvätt och avfall

7:1 Tillämpas rutinen att ta hand om kraftigt förorenade textilier enligt lokal anvisning?

Tvätthantering - Vårdhandboken (https://www.vardhandboken.se/Uppsala-lan/vardhygien-infektioner-och-smittspridning/stadning-och-rengoring/tvatthantering/)Tvätteriet Alingsås, Regionservice servicewebb (https://service.vgregion.se/RNS/prodnarservice/tvatt/)

7:2 Tillämpas rutinen att ta hand om smittförande/stickande/ skärande/biologiskt och läkemedels avfall enligt lokal anvisning?

Länk till regiongemensamma regler om transport av farligt gods/avfall i Västra Götalandsregionen 2023-2024.

8. Medicintekniska produkter

8:1 Finns det skriftliga svenskspråkiga instruktioner och rengöringsanvisningar till enhetens medicintekniska produkter?

För att uppnå en säker hantering av verksamhetens medicintekniska produkter ska det finnas instruktion hur produkten ska rengöras och desinfekteras. Företaget som levererat produkten ska förse verksamheten med instruktioner.

8:2 Följs alltid tillverkarens anvisningar för rengöring och ev. desinfektion av flergångprodukter?

Tillverkarens anvisningar följs för rengöring och ev. desinfektion av flergångprodukter för att minimera risken för kontaminering

9. Förvaring

9:1 Förvaras produkter med specificerad renhetsgrad (sterila resp. höggradigt rena) alltid i avsedda och för resp. renhetsgrad stängda skåp?

Material förvaras åtskilt i stängt skåp alternativt låda (inte öppet på en vagn). För endoskop följs Vårdhandbokens rekommendationer. Sterila produkter och produkter med krav på renhet förvaras och hanteras så att renhetsgraden bibehålls. Material med olika krav på renhet förvaras åtskilda. Sterila produkter och produkter med krav på renhet exempelvis förbandsmaterial och
flergångsinstrument (värmedesinfekterat gods) förvaras rent, torrt och dammfritt i stängt utrymme. Renhetsgraden bevaras fram till dess att materialet
används påpatient. Produkterna hanteras med desinfekterade händer.

9:2 Följs SIS-TR 57:2020 (Handbok för grundläggande rekommendationer för lagerhållning, hantering och transport av sterila medicintekniska produkter inom hälso- och sjukvård, tandvård och djursjukvård) på enheten?

Enheten följer rekommendationen SIS-TR 57:2020.

Finns handesinfektion uppsatt i anslutning till förrådet?

Handdesinfektion finns uppsatt och utförs innan all hantering av produkterna och material

9:3 Öppnas transportförpackning utanför avdelningen eller i speciellt utrymme för avemballering?

Transportförpackning öppnas utanför avdelningen eller i speciellt utrymme för avemballering.

9:4 Förvaras sängtextilier samt patienttextilier separat och ej på sal?

Sängtextilier samt patienttextilier förvaras separat och ej på sal.

9:5 Städas närförråd (skåp) regelbundet?

Rengöring och städning av förråd och närförråd utförs regelbundet.

10. Klinikspecifika frågor

10:1 Följs SFVH riktlinjer för låneinstrument?

SFVH riktlinjer för låneinstrument följs.

10:2 Utförs egenkontroll minst 1ggr/år av enhetschef samt hygienombud på enheten?

Vårdhygienisk egenkontroll genomförs 1ggr /år på enhetenav enhetschef samt hygienombud på enheten. Ansvar för genomförandet ligger på
verksamhetschefen.

10:3 Har medarbetare kunskap om hur dörröppning påverkar ventilationen i operationssalen?

För ja: arbetet planeras och utförs så att antalet dörröppningar unde pågående operation minimeras.

10:5 Utförs CFU-mätning vid om- och nybyggnation?

CFU-mätning genomförs efter om- och nybyggnation.

10:6 Utförs CFU-mätning vid ökad förekomst eller anhopning av postoperativa infektioner?

CFU-mätning genomförs vid ökad förekomst eller anhopning av postoperativa infektioner.

10:6 Utförs CFU-mätning årligen på operationssalar med infektionskänslig kirurgi?

CFU-mätning genomförs årligen på operationssalar med infektionskänslig kirurgi.

11. Enhetschefer

11:1 Ges hygienombuden tid att uppfylla sitt uppdrag?

Tid ges för att hygienombuden ska kunna uppfylla sitt uppdrag.

11:2 Har hygienombuden utsetts med skriftligt uppdrag?

Skriftligt uppdrag finns för utsett hygienombud.

11:3 Har all personal undertecknat hygienkontraktet?

All personal har undertecknat hygienkontraktet.

11:4 Följs gällande vårdhygieniska rutiner och riktlinjer av all personal?

All personal på enheten följer gällande vårdhygieniska rutiner och riktlinjer.

11:5 Är området hygien en punkt i medarbetarsamtalet?

En öppen fråga som påvisar ledningens ansvar gällande området.

11:6 Genomförs årlig egenkontroll och åtgärder i Vårdhygienisk standard?

Årlig Vårdhygiensk egenkontroll genomförs. Handlingsplan upprättas utifrån egenkontrollen, åtgärder fullföljs.

11:7 Ges introduktion i basala hygienrutiner och klädregler (BHK) vid nyanställning?

Introduktion ges i basala hygien- och klädregler vid nyanställning.

11:8 Genomförs följsamhetsmätningar för basala hygien-och klädregler 1 gång/månad?

Följsamhetsmätningar genomförs av basalahygien - och klädregler 1 gång/månad.