| Egenkontroll kateterbehandling |
| Verktyg för strukturerat ledningsarbete |
| Att förebygga vårdrelaterade infektioner och smittspridning i vård och omsorg är en viktig del i kvalitets- och säkerhetsarbetet. Linjechefen ansvarar för kontroll och uppföljning. Checklistan för egenkontroll är ett hjälpmedel för strukturerad genomgång av verksamheten. Egenkontrollen omfattar checklista och handlingsplan och kan användas som en del i ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). I förbättringsarbete ska relevanta personalkategorier vara delaktiga |
|
|
| 1 | Behandlingstiden ska vara så kort som möjligt. I slutenvård ska ställningstagande till fortsatt behandling med KAD göras dagligen av läkare. Undantag kan göras om det finns en tydlig ordination om längre behandlingstid. |
| 2 | Urinkateter ska sättas aseptiskt, dvs att produktens renhetsgrad bevaras. Katetern behålls steril vid införandet vilket kan åstadkommas genom att använda steril handske, steril pincett eller genom att föra in katetern med hjälp av dess innerförpackning. Ett slutet system med kateterventil eller tömbar urinuppsamlingspåse ska användas. |
| 3 | Stöd patienten i att vara vaksam på symtom och komplikationer i samband med kateterbehandling. Exempelvis mekanisk retning av slemhinnan. Ge förslag på åtgärder! Exempelvis annan lösning för fixering, byta till annat katetermaterial. Ge skriftlig information som broschyren ”Information och råd till dig som fått kvarliggande kateter i urinblåsan. Se rutin Blåsscanning, blåstappning och KAD. |
| 4 | P.g.a. risk för tryckskador i urinröret ska KAD-slangen ligga upp mot buken och fixeras med kalsong/nätbyxa på män. Vid uppegående patient ska urinpåsen fästas på benet med en särskild fixeringsanordning. Vid sängläge ska urinpåsen hängas upp, dock aldrig över urinblåsans nivå för att underlätta avrinning. Urinuppsamlingspåsen får aldrig placeras på golvet. |
| 5 | Till kvinnor väljs i första hand KAD i storlek 12 CH och till män storlek 14 CH. |
| 6 | Blåsscanning, blåstappning och KAD. |
| 7 | Kateterisering av urinblåsa - Vårdhandboken (vardhandboken.se) |
| 8 | Att mallen används är nödvändigt för att få en ständigt uppdaterad rapport på alla enheter. Personal ser alla patienter med katetrar och hur länge katetern legat. Det är av stor vikt att katetern sitter så kort tid som möjligt. Infektionsverktyget får sin data för KAD ur Meliormallen in/ut. |
| 9 | Vid behandling med KAD pga. långa operationer bör KAD sättas på operation och tas bort på post-op. |
| 10 | Läckage av urin bredvid katetern och trängningar kan ha många orsaker som stopp i katetern, att katetern är för grov eller att kateterballongen trycker och irriterar mot blåsbotten eller urinröret. Kontrollera ballongens storlek. Andra orsaker till urinläckage och trängningar kan finnas i urinblåsan som urinvägsinfektion, blåsstenar, slemhinneatrofi (vilket är särskilt vanligt hos kvinnor efter menopaus), att urinblåsan har minskat i storlek på grund av långvarig kateterbehandling eller en överaktiv blåsa som kan orsaka ofrivilliga sammandragningar i blåsmuskulaturen. Besvären kan också bero på förstoppning eller för litet vätskeintag. Vid kateterbehandling rekommenderas ett större vätskeintag än vad kroppen normalt behöver såvida det inte finns kontraindikationer för detta. Ett större vätskeintag kan "skölja" bort bakterier samt minska risken för infektionssymtom och stenbildning. |
| 11 | Kartlägg och diagnostisera urinvägssymtom omsorgsfullt i samband med kateterbehandling eftersom inte alla symtom beror på infektion. På så sätt kan riktade åtgärder vidtas och onödig antibiotikabehandling undvikas. Vid lindriga symtom utan feber kan KAD byte ibland vara den enda nödvändiga åtgärden vid urinvägsinfektion. Rekommendation om hur en urinodling ska tas vid KAD behandling finns beskrivet i Vårdhandboken liksom i Unilabs provtagningsanvisning. |
| 12 | Beakta att det finns asymtomatisk bakteriell kolonisation och att detta inte alltid ska behandlas med antibiotika. I vissa fall ska ABU behandlas, tex om patienten ska genomgå ett ingrepp i urinvägarna eller har kraftigt nedsatt immunförsvar. Gravida ska i de flesta fall behandlas. Vid osäkerhet konsultera infektionsläkare. |
| 13 | Urinodling ska tas så att rätt antibiotika används. Katetern bör bytas samtidigt som antibiotikabehandling påbörjas eller efter något dygn i samråd med läkare. Rekommendation om hur en urinodling ska tas vid KAD behandling finns beskrivet i Vårdhandboken liksom i Unilabs provtagningsanvisning. |
| 14 | Vid kateterrelaterad urinvägsinfektion som antibiotikabeandlas ska urinkatetern bytas i början av antibiotikabehandlingen då bakterier på katetern bildar biofilm och är svåra att komma åt med antibiotika. Ibland kan också KAD-byte vara enda åtgärden (dvs ej antibiotika) vid lindriga symptom utan feber. |
| 15 | Om urinflödet från KAD plötsligt minskar eller upphör bör man i första hand misstänka att något hindrar flödet och katetern skall då spolas med NaCl-lösning. Ger inte detta resultat bör man utföra blåsscanning och överväga KAD-byte. |
| 16 | Vid synlig blödning ska katetern hållas öppen till urinuppsamlingspåse och läkare kontaktas. |
| 17 | Förstoppning liksom diarré ökar risken för symtomgivande urinvägsinfektion. Förstoppning kan också orsaka smärta, trängningar och urinläckage vid kateterbehandling, samt göra det svårt att föra in katetern. Det är därför viktigt att följa upp tarmfunktionen när patienten har kateter. |
| 18 | VRI-SMARt® är en utbildning där du lär dig att förebygga vårdrelaterade infektioner. Vad gäller urinvägsinfektioner är följande delar relevanta. Fakta --> Fakta om VRI--> Vad är en VRI?. Fakta-->Vanliga typer av VRI--> Urinvägar Allmänt, Riskpatienter för vårdrelaterade UVI och Förebygg vårdrelaterade UVI. Samtlig personal ska genomgå ovanstående delar av utbildningen. |
| 19 | Samtlig personal som hanterar patienter med urinvägsproblematik/KAD ska ha genomgått SkaS utbildning. (Teori och ev. praktik). |
| 20 | Enligt rutin ska epikris skickas till vårdcentral, patienten ska få skriftlig information, fortsatt förskrivning sker via distrikssköterska, materil ska skickas med patienten och vid behov ska SAMSA meddelande skickas. När det inte är aktuellt med SAMSA-meddelande ska dokumentet ”Meddelande vid behandling med kvarvarande kateter i urinblåsan” fyllas i. |
| 21 | Här fyller enheten själv i lokala tillägg. |
| Egenkontroll gällande urinkateterbehandling |
|
| Verktyget är ett hjälpmedel för strukturerad genomgång av verksamheten och stöd till systematiskt förbättringsarbete. Det ingår i sjukhusets kvalitet- och säkerhetsarbete. |
| Syftet är att erbjuda en säker urinkateterbehandling, förebygga antibiotikaresistens liksom förebygga smittspridning och vårdrelaterade infektioner. |
|
| Verktyget omfattar: |
| · checklista för egenkontroll gällande urinkateterbehandling |
| · vägledning till checklistan |
| · mall till handlingsplan |
| · presentation av egenkontrollen |
|
| För att säkerställa en god kvalitet rekommenderas minst årlig genomgång av verktyget. |
|
| Linjechef ansvarar för genomförandet förslagsvis tillsammans med läkare, omvårdnadspersonal och sjuksköterska eller annan person med lämplig kompetens i verksamheten, till exempel hygienombud eller patientsäkerhetsombud. |
| |
| Vid genomförandet används avsedd checklista och tillhörande vägledning, som förtydligar vad som ska vara uppfyllt för att svara ja på respektive påstående. Då det förekommer flera påståenden i samma punkt ska alla kriterier i vägledningen vara uppfyllda. |
| Utifrån de nej-svar som framkommer vid genomgång av checklistan upprättas en handlingsplan. |
|
| Uppföljning. Linjechef tillsammans med verksamhet prioriterar arbetet med upprättad handlingsplan. |
| I förbättringsarbetet ska relevanta personalkategorier vara delaktiga. |
| Genom att använda handlingsplanen som tillhör verktyget kan förbättringsarbetet följas upp, utvärderas och återkopplas regelbundet såväl till medarbetare som till ansvarig för verksamheten. |
