| Instruktion för att fylla i mallen |
| Dokumentet "Vägledning klimatsamordning och klimatberäkning i projekt" beskriver processen för hur klimatberäkningar ska genomföras i projekt. I detta dokument följer en kortfattad beskrivning över vilka rutor som ska fyllas i. |
| Under projektering fyller projektör/projekterande ramavtalad entreprenör eller miljösamordnare i de projekterade mängderna av de prioriterade produkterna i de grönmarkerade rutorna i fliken "Projekterade mängder". |
| Mängderna ska fyllas i i enheten kg och vägledning för att räkna om finns i fliken "Klimatberäkning - guide" |
| Det är valfritt att fylla i fler mängder än för de prioriterade produktgrupperna. |
| Innan slutbesiktning ska entreprenör fylla i de inbyggda mängderna i fliken "Inbyggda mängder" för motsvarande de prioriterade produkterna som angavs under projekteringen. I detta skede ska även ett värde från en produktspecifik EPD anges samt referensen till denna bifogas. |
| Används en återbrukad produkt ska emissionfaktorn sättas till 0. |
| Resultatet syns i fliken "Resultat" och det tillsammans med den fullt ifyllda mallen med EPD referenser eller bilagor ska ingå i projektets hållbarhetsredovsning. |
| I resultatsfliken fylls även projektets namn, projektnummer och annan bakgrundsinformation i de grönmarkerade rutorna, resultatssidan tillsammans med beräkningsunderlaget fungerar sedan som projektets slutrapport. |
| För de prioriterade produkterna finns det framtagna material som är specifika för varje produktkategori, där emissionsvärdena har beräknats utifrån EPD:er (Environmental Product Declarations). I fliken "Guide klimatberäknade produkter" visas alla dessa produktspecifika beräkningar. Material som har en högre klimatpåverkan än Boverkets riktvärden markeras med röd färg. Övriga material på listan har en lägre klimatpåverkan än Boverkets värden. Produkter som uppvisar en klimatreducering på 50 % eller mer jämfört med Boverkets värden är grönmarkerade i listan samt redovisas även i fliken "Guide klimatsmarta produkter". Både fliken "Guide klimatberäknade produkter" samt "Guide klimatsmarta produkter" kan användas som ett stöd för hitta bra ersättningsprodukter med lägre klimatpåverkan. Notera att respektive projekt ansvarar för att respektive produkt erhåller korrekt funktions- och kvalitetskrav. |
| Klimatberäkning - guide |
| Denna instruktion beskriver steg för steg hur en klimatberäkning genomförs för material i ett projekt. Syftet är att få fram klimatpåverkan i enheten kgCO₂e/kg baserat på data från materialets Environmental Product Declarations (EPD) som hittas på databaser som EPD international eller EPD Norge. |
| Steg 1: Hämta rätt GWP-värde från EPD Börja med att öppna EPD-dokumentet för det aktuella materialet. I tabellen "Environmental Impact" finns information om klimatpåverkan. Leta upp värdet för GWP-GHG (Global Warming Potential – växthusgaser) och säkerställ att du endast använder data från A1–A3, vilket omfattar råvaruutvinning, transport och tillverkning. Om GWP-GHG (A1–A3) inte finns angivet i EPD:n, ska biogent kol exkluderas från GWP-total (A1–A3) för att möjliggöra en korrekt jämförelse med Boverkets klimatdatabas. |
| Steg 2: Kontrollera vilken enhet GWP-värdet anges i För att klimatberäkningen ska vara genomförbar måste värdet anges i kgCO₂e/kg. I EPD-tabellen anges GWP- värdet med en deklarerad enhet, och denna kan variera mellan olika material. Om enheten redan är i kg, kan du använda värdet direkt. Om enheten däremot är i m², m³ eller någon annan enhet, behöver den först omvandlas till rätt format. |
| Steg 3: Omvandla GWP-värdet till kgCO₂e/kg om det behövs Om GWP-fossil-värdet inte är angivet i kgCO₂e/kg, måste det räknas om. Detta görs genom att använda materialets vikt i förhållande till enheten som finns angiven i EPD-dokumentet, vanligtvis under teknisk data. Ett exempel på detta är Norgips Eco Board, där GWP-fossil för A1-A3 är angivet som 0.61 kgCO₂e/m². Eftersom den deklarerade enheten är m², behöver vi räkna om till kg. I den tekniska databeskrivningen för materialet anges att vikten är 8.8 kg/m². För att få rätt enhet används följande beräkning: (0.61 kgCO₂e /m² ) / (8.8 kg/m²) ≈ 0.0693 kgCO₂e/kg Efter omvandlingen blir det slutliga GWP-fossil-värdet för Norgips Eco Board: 0.0693 kgCO₂e/kg. |
| Steg 4: Beräkna klimatpåverkan genom att multiplicera emissionsfaktorn med mängden material När emissionsfaktorn är omvandlad till kgCO₂e/kg, ska den multipliceras med den faktiska mängden material i projektet för att få den totala klimatpåverkan. Om vi använder vårt tidigare exempel med Norgips Eco Board, där emissionsfaktorn beräknades till 0.0693 kgCO₂e/kg, och vi har en materialmängd på 100 kg, gör vi följande beräkning: 100 kg × 0.0693 kgCO₂e/kg = 6.93 kgCO₂e Det innebär att den totala klimatpåverkan för 100 kg Norgips Eco Board blir 6.93 kgCO₂e. Denna beräkning upprepas för varje material i projektet och sammanställs sedan i klimatberäkningsmallen för att få den totala klimatpåverkan för hela projektet. |
| Resultat klimatberäkning ombyggnation | ||
| Projektets namn | ||
| Projektnummer | ||
| Projektledare | ||
| Entreprenör | ||
| Summa projektering | 0 | kg CO2 ekv |
| Summa inbyggt | 0 | kg CO2 ekv |
| Minskning | 0% | |
| Bakgrundsinformation | ||
| Kort beskrivning av projektet, vad har byggts om? | ||
| Vilka produktgrupper ingår i beräkningen? | ||
| ResursId | Produktnamn | Kategori | Projekterad mängd kg | Emissionsfaktor | Kg CO2 ekv | ||
| 6000000000 | Spånskiva | Byggskivor | Err:507 | 0 | |||
| 6000000001 | Glasull, skivor och rullar | Isolering | Err:507 | 0 | |||
| 6000000002 | Glasull, fasadskivor | Isolering | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000003 | Glasull, lösull, väggar | Isolering | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000004 | Glasull, lösull, bjälklag | Isolering | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000005 | Glasull, lösull, vindsbjälklag | Isolering | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000006 | Glasull, ljudisolering | Isolering | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000007 | Sågat virke, u 16 %, barrträ | Trävaror | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000015 | Gipsskiva, vindskiva | Byggskivor | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000016 | Gipsskiva, brandskiva | Byggskivor | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000018 | Gipsskiva, våtrumskiva | Byggskivor | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000019 | Gipsskiva, golvskiva | Byggskivor | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000020 | Gipsskiva, standardskiva | Byggskivor | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000021 | Gipsskiva, hårdskiva | Byggskivor | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000022 | Fibergipsskiva med cellulosafiber | Byggskivor | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000023 | Plywood | Byggskivor | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000024 | OSB | Byggskivor | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000026 | Fabriksbetong, husbyggnad C20/25 | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000027 | Fabriksbetong, husbyggnad klimatförbättrad C20/25 | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000028 | Fabriksbetong, husbyggnad klimatförbättrad C25/30 | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000029 | Fabriksbetong, husbyggnad C25/30 | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000030 | Fabriksbetong, husbyggnad C28/35 | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000031 | Fabriksbetong, husbyggnad klimatförbättrad C28/35 | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000032 | Fabriksbetong, husbyggnad C30/37 | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000033 | Fabriksbetong, husbyggnad klimatförbättrad C30/37 | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000034 | Fabriksbetong, husbyggnad klimatförbättrad C32/40 | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000035 | Fabriksbetong, husbyggnad C32/40 | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000036 | Fabriksbetong, husbyggnad C35/45 | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000037 | Fabriksbetong, husbyggnad klimatförbättrad C35/45 | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000039 | Fabriksbetong, husbyggnad C40/50 | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000040 | Fabriksbetong, husbyggnad klimatförbättrad C40/50 | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000041 | Fabriksbetong, husbyggnad klimatförbättrad C45/55 | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000042 | Fabriksbetong, husbyggnad C45/55 | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000043 | Fabriksbetong, husbyggnad C50/60 | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000044 | Fabriksbetong, husbyggnad klimatförbättrad C50/60 | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000045 | Fabriksbetong, husbyggnad klimatförbättrad C55/67 | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000046 | Fabriksbetong, husbyggnad C55/67 | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000047 | Fabriksbetong, husbyggnad C60/75 | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000048 | Fabriksbetong, husbyggnad klimatförbättrad C60/75 | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000049 | TT-plattor, TT,TT/F och STT/F | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000050 | TT-plattor, TT,TT/F och STT/F, klimatförbättrad | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000051 | Vägg/Ytterskiva | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000052 | Vägg/Ytterskiva, klimatförbättrad | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000053 | Innervägg, V, klimatförbättrad | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000054 | Innervägg, V | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000055 | Halvsandwichväggar, VI | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000056 | Halvsandwichväggar, VI, klimatförbättrad | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000057 | Sandwichväggar, W, klimatförbättrad | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000058 | Sandwichväggar, W | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000059 | Hålbjälklag, HD/F | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000060 | Hålbjälklag, HD/F, klimatförbättrad | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000061 | Massivplattor, RD, RD/F | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000062 | Massivplattor RD, RD/F, klimatförbättrad | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000063 | Plattbärlag, PLE | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000064 | Plattbärlag, PLE, klimatförbättrad | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000065 | Skalvägg, VS | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000066 | Skalvägg, VS, klimatförbättrad | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000067 | Pelare RP, OP | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000068 | Pelare RP, OP, klimatförbättrad | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000069 | Balkar B, slakarmerad | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000070 | Balkar B, slakarmerad, klimatförbättrad | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000071 | Balkar B, förspänd | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000072 | Balkar B, förspänd, klimatförbättrad | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000073 | Balkonger och trappor, klimatförbättrad | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000074 | Balkonger och trappor | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000075 | Loftgångsplatta | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000076 | Loftgångsplatta, klimatförbättrad | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000077 | Prefabricerad armerat betongelement, övrigt | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000078 | Prefabricerad armerat betongelement övrigt, klimatförbättrad | Betong | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000079 | Betongtakpannor | Murblock och tegel | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000080 | Betongtakpannor, klimatförbättrad | Murblock och tegel | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000081 | Tegeltakpannor | Murblock och tegel | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000082 | Tegelsten | Murblock och tegel | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000083 | Tegelsten, hårdbränd | Murblock och tegel | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000084 | Kalksandsten | Murblock och tegel | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000085 | Lättklinkerblock, <10 % cement (650-700 kg/m³) | Murblock och tegel | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000086 | Lättklinkerblock, 10-14 % cement (700-770 kg/m³) | Murblock och tegel | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000087 | Lättklinkerblock, 15-17 % cement (700-770 kg/m³) | Murblock och tegel | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000088 | Lättklinkerblock, 18-24 % cement (700-770 kg/m³) | Murblock och tegel | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000089 | Lättklinkerkulor | Murblock och tegel | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000090 | Murbruk A (CS IV) | Bruk och bindemedel | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000091 | Mur- och putsbruk B (CS III) | Bruk och bindemedel | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000092 | Mur- och putsbruk C (CS II) | Bruk och bindemedel | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000093 | Putsbruk C (CS II), pumpbar | Bruk och bindemedel | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000094 | Kalkbruk D (CS I) | Bruk och bindemedel | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000095 | Putsbruk B (CS III), fiberförstärkt tvåskiktsbehandling | Bruk och bindemedel | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000096 | Gasbetongblock | Murblock och tegel | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000097 | Gasbetongelement, 5 % armering | Murblock och tegel | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000098 | Avjämningsmassor < 17 % cement | Bruk och bindemedel | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000099 | Fiberförstärkta avjämningsmassor < 22 % cement | Bruk och bindemedel | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000100 | Avjämningsmassor < 30 % cement | Bruk och bindemedel | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000101 | Avjämningsmassor < 22 % cement | Bruk och bindemedel | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000102 | Snabba avjämningsmassor < 60 % cement | Bruk och bindemedel | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000103 | Fönster, trä/aluminium, sidhängt, 3-glas | Fönster, dörrar och glas | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000104 | Fönster, trä, sidhängt, 3-glas | Fönster, dörrar och glas | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000105 | Fönster, trä, inåtgående, 3-glas | Fönster, dörrar och glas | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000106 | Fönster, trä/aluminium, inåtgående, 3-glas | Fönster, dörrar och glas | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000107 | Fönster, trä, vridfönster, 3-glas | Fönster, dörrar och glas | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000108 | Fönster, trä/aluminium, vridfönster, 3-glas | Fönster, dörrar och glas | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000109 | Fönster, trä, fast, 3-glas | Fönster, dörrar och glas | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000110 | Fönster, trä/aluminium, fast, 3-glas | Fönster, dörrar och glas | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000111 | Fönsterdörr, trä, halvglasad, 3-glas | Fönster, dörrar och glas | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000112 | Fönsterdörr, trä/aluminium, halvglasad, 3-glas | Fönster, dörrar och glas | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000113 | Fönsterdörr, trä, helglasad, 3-glas | Fönster, dörrar och glas | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000114 | Fönsterdörr, trä/aluminium, helglasad, 3-glas | Fönster, dörrar och glas | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000115 | Ytterdörr, stål, massiv | Fönster, dörrar och glas | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000116 | Ytterdörr utan glas, rostfritt stål | Fönster, dörrar och glas | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000117 | Innerdörr utan glas, stål | Fönster, dörrar och glas | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000118 | Ytterdörr utan glas, trä | Fönster, dörrar och glas | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000119 | Tamburdörr utan glas, trä | Fönster, dörrar och glas | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000120 | Innerdörr ej glas, laminerat trä massiv, ljud & brandklassad | Fönster, dörrar och glas | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000121 | Innerdörr utan glas, slät eller spegeldörr, oklassad | Fönster, dörrar och glas | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000122 | Planglas | Fönster, dörrar och glas | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000123 | Stenull, skivor och rullar | Isolering | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000124 | Stenull, putsskiva | Isolering | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000125 | Stenull, fasadskiva | Isolering | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000126 | Stenull, markskiva | Isolering | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000127 | Stenull, takskiva | Isolering | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000128 | Stenull, lösull, vindsbjälklag | Isolering | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000129 | Stenull, lösull, golvbjälklag | Isolering | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000130 | Stenull, lösull, vägg | Isolering | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000131 | EPS, expanderad polystyren | Isolering | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000132 | XPS, extruderad polystyren | Isolering | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000133 | Fenolbaserad isolering | Isolering | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000134 | Cellulosafiber, primär råvara, lösull | Isolering | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000135 | Träfiber, primär råvara, lösull | Isolering | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000136 | Träfiber, primär råvara, skivor | Isolering | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000137 | Cellulosafiber, oanvänt papper, lösull | Isolering | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000138 | Cellulosafiber, återvunnet papper, lösull | Isolering | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000139 | Ytpapp | Tätskikt | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000140 | Underlagspapp | Tätskikt | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000141 | Takspapp, enskiktstätning | Tätskikt | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000142 | Takshingle | Tätskikt | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000144 | Utomhusfärg, vattenburen akryl | Färg och fog | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000145 | Silikatfärg | Färg och fog | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000147 | Slamfärg | Färg och fog | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000148 | Fogmassa, silikon | Färg och fog | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000149 | Fogmassa, övrigt | Färg och fog | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000150 | Konstruktionsstål, alla sorter, primär råvara | Stål och andra metaller | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000151 | Konstruktionsstål, 100 % skrotbaserad exkl. legeringsämnen | Stål och andra metaller | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000152 | Lättreglar av stål, primär | Stål och andra metaller | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000153 | Tunnplåt för beklädnad, primär | Stål och andra metaller | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000154 | Armeringsstål, obearbetad, 100 % skrotbaserad exkl legering | Stål och andra metaller | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000155 | Spännarmering, stål, skrotbaserad | Stål och andra metaller | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000156 | Rostfri stålarmering, 72 % skrotbaserad | Stål och andra metaller | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000157 | Rostfria vattenrör, 86 % skrotbaserad | Stål och andra metaller | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000158 | Rostfri plåt, 65 % skrotbaserad | Stål och andra metaller | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000159 | Aluminiumprofiler, primär | Stål och andra metaller | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000160 | Aluminiumprofiler, skrotbaserad | Stål och andra metaller | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000161 | Aluminiumplåt, primär | Stål och andra metaller | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000162 | Kopparplåt, 51 % skrotbaserad | Stål och andra metaller | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000163 | Kopparplåt, 97 % skrotbaserad | Stål och andra metaller | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000164 | Kopparrör, 51 % skrotbaserad | Stål och andra metaller | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000165 | Kopparrör, 100 % skrotbaserad | Stål och andra metaller | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000166 | Kopparwire, primär | Stål och andra metaller | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000167 | Korslimmat trä, u 12 %, barrträ | Trävaror | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000168 | Limträ, u 12 %, gran | Trävaror | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000169 | Formskiva | Byggskivor | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000170 | Tegelsten, dubbelbränd | Murblock och tegel | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000173 | Cellulosafiber, oanvänt papper, skivor | Isolering | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000174 | Återanvänd byggprodukt | Färg och fog | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000175 | Isolerruta, dubbelglas (4-16-4) | Fönster, dörrar och glas | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000176 | Isolerruta, treglas (4-14-4-14-4) | Fönster, dörrar och glas | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000177 | Laminerat säkerhetsglas | Fönster, dörrar och glas | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000178 | Härdat säkerhetsglas | Fönster, dörrar och glas | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000179 | Brandglas, 5/5 E30 - EW30 - EI30 | Fönster, dörrar och glas | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000180 | Fibercementskivor, byggskiva, ≤ 60 vikt-% cement, | Byggskivor | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000182 | Fibercementskivor, fasadskiva, ≤ 85 vikt-% cement, | Byggskivor | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000183 | Stenkompositfasadskiva, 12-17 % w/w polyesterbindemedel | Byggskivor | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000184 | Stenkompositfasadskiva, 18-20 % w/w polyesterbindemedel | Byggskivor | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000185 | Fanerträ (LVL) | Trävaror | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000186 | Lättbalk av trä | Trävaror | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000187 | Ytterdörr, aluminium, helglasad | Fönster, dörrar och glas | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000188 | Putsbärarskiva av glasgranulat | Byggskivor | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000191 | Skruvar, spikar, fästdon och beslag, primär stål | Stål och andra metaller | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000192 | Hyvlat virke, u 16 %, barrträ | Trävaror | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000193 | Cement, typ CEM II/A-LL 42,5 R | Bruk och bindemedel | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000194 | Torrbruk, finbetong K30 (C32/40) | Bruk och bindemedel | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000195 | Torrbruk, grovbetong K25 (C28/35) | Bruk och bindemedel | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000196 | Tegelbalk | Murblock och tegel | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000197 | Tegelbalk, dubbelbränd | Murblock och tegel | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000198 | Plastfolie, ångspärr | Tätskikt | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000199 | Vindspärr fasader, spunnet polyetylen och polypropylen | Murblock och tegel | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000200 | Plastfolie, varialbel ångspärr | Tätskikt | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000201 | Hampaisolering, skivor, 8 % polylaktid (PLA) som bindemedel | Isolering | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000202 | Hampaisolering, skivor, 8 % polyester eller polyolefin | Isolering | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000203 | Solcell, mono-Si | Murblock och tegel | Err:507 | Err:507 | Skrivs i m2 | ||
| 6000000204 | Solcell, multi-Si | Murblock och tegel | Err:507 | Err:507 | Skrivs i m2 | ||
| 6000000205 | Solcell, CI(G)S | Murblock och tegel | Err:507 | Err:507 | Skrivs i m2 | ||
| 6000000206 | Solcell, CdTe | Murblock och tegel | Err:507 | Err:507 | Skrivs i m2 | ||
| 6000000207 | Solcell, OPV | Murblock och tegel | Err:507 | Err:507 | Skrivs i m2 | ||
| 6000000208 | Hampabetongblock | Isolering | Err:507 | Err:507 | |||
| 6000000209 | Fibercementskivor, inomhusskiva, ≤ 35 vikt-% cement, | Byggskivor | Err:507 | Err:507 | |||
| 6100000000 | Gasol | Energi och bränsle | Err:507 | Err:507 | |||
| 6100000001 | Träpellets | Energi och bränsle | Err:507 | Err:507 | |||
| 6100000002 | E85 etanol | Energi och bränsle | Err:507 | Err:507 | |||
| 6100000003 | Fordonsgas | Energi och bränsle | Err:507 | Err:507 | |||
| 6100000004 | Eldningsolja 1 | Energi och bränsle | Err:507 | Err:507 | |||
| 6100000005 | Eldningsolja 2-5 | Energi och bränsle | Err:507 | Err:507 | |||
| 6100000006 | FAME100 | Energi och bränsle | Err:507 | Err:507 | |||
| 6100000007 | ED95 | Energi och bränsle | Err:507 | Err:507 | |||
| 0 |
| ResursId | Produktnamn | Kategori | Inbyggd mängd kg | Emissionsfaktor EPD om det finns sätt 0 om återbrukat | Kg CO2 ekv | Hänvisning till produktspecifik EPD | Kommentar |
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | 0 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | 0 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | 0 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | 0 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | 0 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | 0 | Skrivs i m2 | ||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Skrivs i m2 | ||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Skrivs i m2 | ||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Skrivs i m2 | ||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Skrivs i m2 | ||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | Err:507 | |||
| 0 |
| ResursId | Produktnamn | Kategori | Version | Uppdaterad | A1-A3 resursens klimatpåverkan, konservativt värde | A4 transporters klimatpåverkan GWP-GHG | A5 byggspills klimatpåverkan GWP-GHG, konservativt värde | Enhet för klimatpåverkan | A1-A3 byggproduktens klimatpåverkan GWP-GHG, typiskt värde | Energislagets klimatpåverkan GWP-GHG, typiskt värde | A1-A3 faktor för konservativa värden | A5 faktor för byggspill | Teknisk livslängd | Omräkningsfaktor | Enhet för omräkningsfaktor | Produktstandard | Komponentkod enligt BK04 | Komponentnamn enligt BK04 | Produktens användningsområde | Användning av klimatdata | Bakgrund till värdet A1-A3 resursens klimatpåverkan | Teknisk beskrivning | Bakgrund till värdet A4 transport | Konsumtion på svenska marknaden | Kommentar till teknisk livslängd |
| 6000000000 | Spånskiva | Byggskivor | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.488 | 0.0495 | 0.0537 | kg CO₂e/kg | 0.39 | 1.25 | 1.1 | >50 år | 700 | kg/m³ | EN 312:2010 | 01208 | Spånskivor | Standard spånskiva används vanligtvis som ytmaterial i en skyddad miljö, dvs. vanligtvis inomhus | Data är representativa för en spånskivan för byggnadamål utan särskilda behandlings- eller tillsatsmaterial. Om ett sådan variant av skivan används kan en EPD användas om sådan finns eller så kan dessa data användas som proxy. | GWP-GHG (A1-A3) för standardspånskivor varierar vanligtvis mellan 0,35-0,45 kg CO₂e/kg baserat på nordiska och mellan-europeiska EPD. Genomsnittliga datavärden är baserade på EPD från följande länder (i ordning efter antagen marknadsandel): Sverige, Norge och Finland | Spånskivor är gjorda av träspån och lim som pressats samman. Mängden lim är mindre än 10 %. Biprodukter från tillverkning av sågat virke används vid tillverkning av spånskivor. Densiteter varierar mellan 650 och 750 kg/m³. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 600 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemska producenter, men betydande import sker från (i relativ ordning): Norge, Finland och Europa. | Livslängden för produkten är normalt lika med livslängden för den konstruktion den är en del av | |
| 6000000001 | Glasull, skivor och rullar | Isolering | 02.04.000 | 2022-12-21 | 1.11 | 0.0345 | 0.0803 | kg CO₂e/kg | 0.89 | 1.25 | 1.07 | >50 år | 19 | kg/m³ | EN 13162 | 01301 | Mineralull | Glasull används som värmeisolering och ibland också som ljudisolering eller som en kombinerad funktion. Glasull är avsedd för användning används i en skyddad miljö. | Data är representativa för produkttypen glasull, av skivor och rullar. Dessa regelskivor omfattar alla typer som inte innehåller någon ytbeläggning etc. Om ytbeläggning ingår bör ett mer exakt data väljas och sådana produkter har normalt en något högre miljöpåverkan per kg. | GWP-GHG (A1-A3) gäller för icke-belagd glasull, skivor och rullar. GWP kan variera mellan 0,7-1,6 kg CO₂e/kg baserat på tillverkare. De genomsnittliga datavärdena är baserade på EPD från följande länder (i ordning efter antagen marknadsandel): Sverige, Tyskland och Polen | Glasull produceras i en elektrisk ugn och processen inkluderar också ytterligare energivaror som tillsammans med primär råvara som används bidrar till GWP. Mängden återvunnet glas som råvara varierar mellan 40 och 80 %. Mängden bindemedel är cirka 5 till 10 %. Det är en mindre variation av densiteten för samma lambda-värde mellan olika tillverkare, men värdena på densitet som anges här och lambda-värdet är representativa för de produkter som används på den svenska marknaden. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av en nationell producent, men betydande import sker från i relativ ordning): Tyskland, Polen och Europa | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av | |
| 6000000002 | Glasull, fasadskivor | Isolering | 02.04.000 | 2022-12-21 | 1.08 | 0.0345 | 0.0777 | kg CO₂e/kg | 0.86 | 1.25 | 1.07 | >50 år | 55 | kg/m³ | EN 13162 | 01301 | Mineralull | Glasull används som värmeisolering och ibland också som ljudisolering eller som en kombinerad funktion. Glasull är avsedd för användning används i en skyddad miljö. | Data är representativa för produkttypen fasadskivor av glasull, som inte innehåller någon ytbeläggning etc. Om ytbeläggning ingår bör ett mer exakt och exakt data väljas och sådana produkter har normalt en något högre inverkan per kg | GWP-GHG (A1-A3) gäller för icke-belagd glasull, skivor och rullar. GWP kan variera mellan 0,7-1,6 kg CO₂e/kg baserat på tillverkare. De genomsnittliga datavärdena är baserade på EPD från följande länder (i ordning efter antagen marknadsandel): Sverige, Tyskland och Polen. | Glasull produceras i en elektrisk ugn och processen inkluderar också ytterligare energivaror som tillsammans med primär råvara som används bidrar till GWP. Mängden återvunnet glas som råvara varierar mellan 40 och 80 %. Mängden bindemedel är cirka 5 till 10 %. Det är en mindre variation av densiteten för samma lambda-värde mellan olika tillverkare, men värdena på densitet som anges här och lambda-värdet är representativa för de produkter som används på den svenska marknaden. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av en nationell producent, men betydande import sker från i relativ ordning): Tyskland, Polen och Europa | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av | |
| 6000000003 | Glasull, lösull, väggar | Isolering | 02.04.000 | 2022-12-21 | 1.2 | 0.0345 | 0.0123 | kg CO₂e/kg | 0.96 | 1.25 | 1.01 | >50 år | 30 | kg/m³ | EN 13162 | 01301 | Mineralull | Glasull används som värmeisolering och ibland också som ljudisolering eller som en kombinerad funktion. Glasull är avsedd för användning används i en skyddad miljö | Data är representativa för produkttypen lösull av glasull som används i väggar. | GWP-GHG (A1-A3) gäller för lösull. GWP kan generellt sett variera mellan 0,7-1,6 kg CO₂e/kg baserat på tillverkare. De genomsnittliga datavärdena är baserade på EPD från följande länder (i ordning efter antagen marknadsandel): Sverige, Tyskland och Polen | Glasull produceras i en elektrisk ugn och processen inkluderar också ytterligare energivaror som tillsammans med primär råvara som används bidrar till GWP. Mängden återvunnet glas som råvara varierar mellan 40 och 80 %. Mängden bindemedel är cirka 5 till 10 %. Det är en mindre variation av densiteten för samma lambda-värde mellan olika tillverkare, men värdena på densitet som anges här och lambda-värdet är representativa för de produkter som används på den svenska marknaden. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av en nationell producent, men betydande import sker från i relativ ordning): Tyskland, Polen och Europa | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av | |
| 6000000004 | Glasull, lösull, bjälklag | Isolering | 02.04.000 | 2022-12-21 | 1.13 | 0.0345 | 0.0116 | kg CO₂e/kg | 0.9 | 1.25 | 1.01 | >50 år | 26 | kg/m³ | EN 13162 | 01301 | Mineralull | Glasull används som värmeisolering och ibland också som ljudisolering eller som en kombinerad funktion. Glasull är avsedd för användning används i en skyddad miljö. | Data är representativa för produkttypen lösull av glasull som används i golvbjälklag. | GWP-GHG (A1-A3) gäller för lösull. GWP kan generellt sett variera mellan 0,7-1,6 kg CO₂e/kg baserat på tillverkare. De genomsnittliga datavärdena är baserade på EPD från följande länder (i ordning efter antagen marknadsandel): Sverige, Tyskland och Polen | Glasull produceras i en elektrisk ugn och processen inkluderar också ytterligare energivaror som tillsammans med primär råvara som används bidrar till GWP. Mängden återvunnet glas som råvara varierar mellan 40 och 80 %. Mängden bindemedel är cirka 5 till 10 %. Det är en mindre variation av densiteten för samma lambda-värde mellan olika tillverkare, men värdena på densitet som anges här och lambda-värdet är representativa för de produkter som används på den svenska marknaden. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av en nationell producent, men betydande import sker från i relativ ordning): Tyskland, Polen och Europa | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av | |
| 6000000005 | Glasull, lösull, vindsbjälklag | Isolering | 02.04.000 | 2022-12-21 | 1.13 | 0.0345 | 0.0116 | kg CO₂e/kg | 0.9 | 1.25 | 1.01 | >50 år | 15 | kg/m³ | EN 13162 | 01301 | Mineralull | Glasull används som värmeisolering och ibland också som ljudisolering eller som en kombinerad funktion. Glasull är avsedd för användning används i en skyddad miljö. | Data är representativa för produkttypen lösull av glasull som används på vindsbjälklag. | GWP-GHG (A1-A3) gäller för lösull. GWP kan generellt sett variera mellan 0,7-1,6 kg CO₂e/kg baserat på tillverkare. De genomsnittliga datavärdena är baserade på EPD från följande länder (i ordning efter antagen marknadsandel): Sverige, Tyskland och Polen | Glasull produceras i en elektrisk ugn och processen inkluderar också ytterligare energivaror som tillsammans med primär råvara som används bidrar till GWP. Mängden återvunnet glas som råvara varierar mellan 40 och 80 %. Mängden bindemedel är cirka 5 till 10 %. Det är en mindre variation av densiteten för samma lambda-värde mellan olika tillverkare, men värdena på densitet som anges här och lambda-värdet är representativa för de produkter som används på den svenska marknaden. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av en nationell producent, men betydande import sker från i relativ ordning): Tyskland, Polen och Europa | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av | |
| 6000000006 | Glasull, ljudisolering | Isolering | 02.04.000 | 2022-12-21 | 1.49 | 0.0345 | 0.107 | kg CO₂e/kg | 1.19 | 1.25 | 1.07 | >50 år | 14 | kg/m³ | EN 13162 | 01301 | Mineralull | Glasull används normalt som värmeisolering, men denna produkttyp används främst som ljudisolering. Glasull är avsedd för användning används i en skyddad miljö. | Data är representativa för ljudisolering av glasull som skivor och rullar. | GWP-GHG (A1-A3) gäller för ljudisolering. GWP kan generellt sett variera mellan 0,7-1,6 kg CO₂e/kg baserat på tillverkare. De genomsnittliga datavärdena är baserade på EPD från följande länder (i ordning efter antagen marknadsandel): Sverige, Tyskland och Polen | Glasull produceras i en elektrisk ugn och processen inkluderar också ytterligare energivaror som tillsammans med primär råvara som används bidrar till GWP. Mängden återvunnet glas som råvara varierar mellan 40 och 80 %. Mängden bindemedel är cirka 5 till 10 %. Det är en mindre variation av densiteten för samma lambda-värde mellan olika tillverkare, men värdena på densitet som anges här och lambda-värdet är representativa för de produkter som används på den svenska marknaden. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av en nationell producent, men betydande import sker från i relativ ordning): Tyskland, Polen och Europa | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av | |
| 6000000007 | Sågat virke, u 16 %, barrträ | Trävaror | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.08 | 0.0158 | 0.00958 | kg CO₂e/kg | 0.064 | 1.25 | 1.1 | >50 år | 455 | kg/m³ | EN 14915:2013+A2:2020 | 02001 | Sågat virke | Sågat virke kan användas direkt som det är och används som råvara till impregnerat virke eller när det hyvlats som råvara för andra träbaserade produkter. Sågade trävaror används i byggnadsverk till formvirke och konstruktionsvirke till så kallat beklädnadsvirke för paneler, samt som hyvlat till golvträ eller snickerivirke till fönster, dörrar och inredningar osv. Virket förädlas vanligtvis genom hyvling, profilering, limning, fingerskarvning eller impregnering beroende på hur det ska användas till. | Data är representativa för sågat torkade virke och kan användas som det är, men används främst som råvara vid hyvlat träproduktion. | Inventeringen omfattar 44 sågverk och täcker produktionen av 10 190 000 m³ sågat torkat virke. Data för att producera sågat virke har samlats in från ett representativt urval av sågverk i Sverige och har sedan viktas till ett produktionsbaserat genomsnitt. Sågat torkat virke som produceras i Sverige baserat nästan uteslutande på inhemska vedråvara. GWP-GHG (A1-A3) för sågad vara varierar mellan 24-37 kg CO₂e/m³ bland de företag som bidragit med data (baserat på den inventeringsmetodik samt inventeringsdata som använts). | Miljöpåverkan är baserad på en sektor EPD som täcker 58 % av det totala sågade virket i Sverige. Torkat sågat virke har en genomsnittlig densitet på 455 kg/m³ och en fukthalt på 16 %. Sågat torkat gran har en genomsnittlig densitet på 470 kg/m³ och 440 kg / m³ för tall. Fuktinnehållet för det torkade virket är cirka 12-18%. Biogent kol bundet i den sågade varan är 715 kg CO₂/m³. | Miljöpåverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 150 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av nationella producent varför de underlagsdata som används från svenska sågverk kan anses representativa för denna konsumtion. | Livslängden för trä inomhus är normalt lika med konstruktionen den är en del av. Trä i i utomhusmiljöer behöver normalt underhåll under dessa 50 års livsläng. | |
| 6000000008 | Elektricitet, svensk elmix | Energi och bränsle | 02.04.000 | 2022-12-21 | kg CO₂e/kWh | 0.037 | kWh | EN 15804 A1 | 195 | Elektricitet | El köps från elnätet för flera olika ändamål. | Data är svensk elmix med hänsyn taget till export och import. | GWP-GHG är ett medelvärde från 2015 till 2017 och baseras på årliga statistiken som publiceras av Entso-E . Elmixens klimatpåverkan har beräknats med den metodik som använd i bränslekvalitetsdirektivet 98/70/EC och med hänsyn till förtydligande i ett kompletterande direktiv (EC) 2015/652 som hanterar om fastställande av beräkningsmetoder och rapporteringskrav för bränslen, samt förnybarhetsdirektivet (EU) 2018/2001. Beräkningarna följer därmed både EN 15804 och på det sätt Energimyndigheten anser att man ska redovisa miljöpåverkan från elproduktion och användning av olika bränslen och andra energibärare. Se IVL rapport nr C433 för mer information. | Beräkningarna är utförda i LCA-verktyget Gabi och uppströms LCA-data för el, baserat på processer som är representativa för de anläggningar som finns i Sverige. Miljöpåverkan beräknas som årlig produktion med hänsyn taget till import och export. Det gör att utsläppen skiljer sig mellan åren, varför det är vanligt att rekommendera ett flytande tre års medelvärde för denna typ av processer. | Inte relevant | Inte relevant | Inte relevant | ||||||||
| 6000000010 | Diesel, reduktionsplikt (2021) | Energi och bränsle | 02.04.000 | 2022-12-21 | kg CO₂e/MJ | 0.073 | 35 | MJ/Liter | EN 15804 A1 | 19201 | Bränsle | Diesel köps och förbränns i olika maskiner och fordon, dvs omfattar WtW (Well to Wheel) | Miljödata är representativa för den diesel som köps i Sverige. Dieselns klimatpåverkan styrs av reduktionsplikten och ökat inslag biobränsle som bestäms av riksdagen. Energimyndigheten har tagit fram en ny föreskrift STEMFS (2018:02) om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen. | Klimatpåverkan från Diesel MK1 var 73 g CO₂e/MJ, energiandelen förnybart var 25,7 procent år 2021 (ER2022:08). | Vid beräkningen av växthusgasutsläpp enligt reduktionsplikten utgår man ifrån de standardvärden för de fossila drivmedlen som fastställts i ett tilläggsdirektiv till bränslekvalitetsdirektivet 2015/652/EU och en inblandning av förnybart. Dessa värden är: • Bensin 93,3 g CO₂e/MJ • Diesel 95,1 g CO₂e/MJ • HVO 6,2 g CO₂e/MJ som biokomponent för reduktionspliktiga drivmedel år 2021 (ER2022:08) • FAME 22,9 g CO₂e/MJ som biokomponent för reduktionspliktiga drivmedel år 2021 (ER2022:08) | Inte relevant | Uppgifterna är representativa för diesel som köps i Sverige. Om HVO100 eller importerad diesel används ska andra uppgifter användas. | Inte relevant | |||||||
| 6000000011 | Diesel, fossil | Energi och bränsle | 02.04.000 | 2022-12-21 | kg CO₂e/MJ | 0.0951 | 35 | MJ/Liter | EN 15804 A1 | 19201 | Bränsle | Diesel köps och förbränns i olika maskiner och fordon, dvs omfattar WtW (Well to Wheel). | Miljödata är representativa för fossil diesel som kan användas för utländska transporter eller transporter som gjorts i Sverige av utländska fordon. | Fossil diesel har en påverkan på 95,1 g CO₂e /MJ enligt ett tilläggsdirektiv till bränslekvalitetsdirektivet 2015/652/EU. | Vid beräkningen av växthusgasutsläpp enligt reduktionsplikten utgår man ifrån de standardvärden för de fossila drivmedlen som fastställts i ett tilläggsdirektiv till bränslekvalitetsdirektivet 2015/652/EU och en inblandning av biodiesel. Dessa värden är: • Bensin 93,3 g CO₂e/MJ • Diesel 95,1 g CO₂e/MJ | Inte relevant | Uppgifterna är representativa för 100 % fossil diesel. Om annan diesel används ska andra uppgifter användas. | Inte relevant | |||||||
| 6000000012 | Bensin, reduktionsplikt (2021) | Energi och bränsle | 02.04.000 | 2022-12-21 | kg CO₂e/MJ | 0.0885 | 32 | MJ/Liter | EN 15804 A1 | 19201 | Bränsle | Diesel köps och förbränns i olika maskiner och fordon, dvs omfattar WtW (Well to Wheel). | Miljödata är representativa för den bensin som köps i Sverige. Bensinens klimatpåverkan styrs av reduktionsplikten och ökat inslag biobränsle som bestäms av riksdagen. Energimyndigheten har tagit fram en ny föreskrift STEMFS (2018:02) om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen. | Klimatpåverkan från Bensin MK1 var 88,5 g CO₂e/MJ, energiandelen förnybart var 5,7 procent år 2021 (ER2022:08). | Vid beräkningen av växthusgasutsläpp enligt reduktionsplikten utgår man ifrån de standardvärden för de fossila drivmedlen som fastställts i ett tilläggsdirektiv till bränslekvalitetsdirektivet 2015/652/EU och en inblandning av förnybart. Dessa värden är: • Bensin 93,3 g CO₂e/MJ • Diesel 95,1 g CO₂e/MJ • Etanol 9,9 g CO₂e/MJ som biokomponent för reduktionspliktiga drivmedel år 2021 (ER2022:08) | Inte relevant | Uppgifterna är representativa för bensin som köps Sverige. Om annan bensin används ska andra uppgifter användas. | Inte relevant | |||||||
| 6000000013 | Bensin, fossil | Energi och bränsle | 02.04.000 | 2022-12-21 | kg CO₂e/MJ | 0.0933 | 35 | MJ/Liter | EN 15804 A1 | 19201 | Bränsle | Bensin köps och förbränns i olika maskiner och fordon, dvs omfattar WtW (Well to Wheel) | Miljödata är representativa för fossil bensin som kan användas för utländska transporter eller transporter som gjorts i Sverige av utländska fordon. | Fossil bensin har en klimatpåverkan på 93,3 g CO₂e/MJ enligt ett tilläggsdirektiv till bränslekvalitetsdirektivet 2015/652/EU. | Vid beräkningen av växthusgasutsläpp enligt reduktionsplikten utgår man ifrån de standardvärden för de fossila drivmedlen som fastställts i ett tilläggsdirektiv till bränslekvalitetsdirektivet 2015/652/EU och en inblandning av biodiesel. Dessa värden är: • Bensin 93,3 g CO₂e/MJ • Diesel 95,1 g CO₂e/MJ | Inte relevant | Uppgifterna är representativa för 100 % fossil bensin. Om annan bensin används ska andra uppgifter användas. | Inte relevant | |||||||
| 6000000014 | Fjärrvärme, svenskt medelvärde | Energi och bränsle | 02.04.000 | 2022-12-21 | kg CO₂e/kWh | 0.056 | kWh | EN 15804 | 196 | Fjärrvärme | Fjärrvärme köps från ett lokalt nät för flera ändamål | Data är ett representativt medelvärde för svensk fjärrvärme. | Värdet på klimatpåverkan är hämtat från Naturvårdsverkets beräkningar för ett svenskt medelvärde. | Inte relevant | Inte relevant | Inte relevant | |||||||||
| 6000000015 | Gipsskiva, vindskiva | Byggskivor | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.333 | 0.0232 | 0.0427 | kg CO₂e/kg | 0.266 | 1.25 | 1.12 | >50 år | 760 | kg/m³ | EN 14190:2014 | 01212 | Gipsskivor vägg | Gipsskivor används vanligtvis som ytmaterial i en skyddad miljö från väderpåverkan. | Data är representativa för en gipsskivan som används som vindskiva. | GWP-GHG (A1-A3) för gipsskivor varierar vanligtvis mellan olika tillverkare inom +/- 0,3 kg CO₂e/kg. De genomsnittliga datavärdena är baserade på EPD och marknadsandel för sålda produkter. Produkterna tillverkas i följande länder (i ordning efter marknadsandel); Sverige, Norge, Danmark och Finland. | Gipsskivor är baserade på en blandning på jungfruligt, avfallsgips och återvunnet gips. Densiteten mellan olika tillverkare varierar +/-2 %. Kartongbeläggning har ett typiskt värde på 360 g/m². | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 250 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemska producenter, men betydande import sker från (i relativ ordning): Norge, Finland och Europa. | Livslängden för produkten är normalt lika med livslängden för den konstruktion den är en del av. | |
| 6000000016 | Gipsskiva, brandskiva | Byggskivor | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.32 | 0.0232 | 0.0412 | kg CO₂e/kg | 0.256 | 1.25 | 1.12 | >50 år | 830 | kg/m³ | EN 14190:2014 | 01212 | Gipsskivor vägg | Gipsskivor används vanligtvis som ytmaterial i en skyddad miljö från väderpåverkan eller inomhus. Gipsskivan inkluderar glasfiber och ytterligare tillsatser för förbättrade brandskyddsegenskaperna och ofta med en färgad kartong för enkel igenkänning | Data är representativa för en gipsskiva som används som brandskiva. | GWP-GHG (A1-A3) för gipsskivor varierar vanligtvis mellan olika tillverkare inom +/- 0,3 kg CO₂e/kg. De genomsnittliga datavärdena är baserade på EPD och marknadsandel för sålda produkter. Produkterna tillverkas i följande länder (i ordning efter marknadsandel); Sverige, Norge, Danmark och Finland. | Gipsskivor är baserade på en blandning på jungfruligt, avfallsgips och återvunnet gips. Densiteten mellan olika tillverkare varierar +/-2 %. Kartongbeläggning har ett typiskt värde på 360 g/m². | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 250 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemska producenter, men betydande import sker från (i relativ ordning): Norge, Finland och Europa. | Livslängden för produkten är normalt lika med livslängden för den konstruktion den är en del av. | |
| 6000000017 | HVO100 | Energi och bränsle | 02.04.000 | 2023-01-16 | kg CO₂e/MJ | 0.0153 | 34 | MJ/Liter | EN 15804 A1 | 19201 | Bränsle | HVO100 köps och förbränns i olika maskiner och fordon, dvs omfattar WtW (Well to Wheel). | Miljödata är representativt för HVO100 som köps i Sverige. | Klimatpåverkan från HVO är 15,3 g CO₂e/MJ, andelen förnybart är 100 procent (ER 2022:08). | Vid beräkningen av växthusgasutsläpp enligt reduktionsplikten utgår man ifrån de standardvärden för de fossila drivmedlen som fastställts i ett tilläggsdirektiv till bränslekvalitetsdirektivet 2015/652/EU och en inblandning av biodiesel. Dessa värden är: • Bensin 93,3 g CO₂e/MJ • Diesel 95,1 g CO₂e/MJ • HVO 6,2 g CO₂e/MJ som biokomponent för reduktionspliktiga drivmedel år 2021 (ER2022:08) | Inte relevant | Uppgifterna är representativa för HVO100 som köps i Sverige. Om importerad HVO100 används ska andra uppgifter användas. | Inte relevant | |||||||
| 6000000018 | Gipsskiva, våtrumskiva | Byggskivor | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.325 | 0.0232 | 0.0418 | kg CO₂e/kg | 0.26 | 1.25 | 1.12 | >50 år | 760 | kg/m³ | EN 14190:2014 | 01212 | Gipsskivor vägg | Gipsskivor används vanligtvis som ytmaterial och på denna slags skiva appliceras olika system för att uppnå en tillräcklig fuktsäker konstruktion anpassad för våtrum. | Gipsskivan avser en produkt som används som våtrumsskiva. Våtrumsskivan innehåller olika tillsatser och levereras med antingen avsmalnande kant eller fyrkantig kant. | GWP-GHG (A1-A3) för gipsskivor varierar vanligtvis mellan olika tillverkare inom +/- 0,3 kg CO₂e/kg. De genomsnittliga datavärdena är baserade på EPD och marknadsandel för sålda produkter. Produkterna tillverkas i följande länder (i ordning efter marknadsandel); Sverige, Norge, Danmark och Finland. | Gipsskivor är baserade på en blandning på jungfruligt, avfallsgips och återvunnet gips. Densiteten mellan olika tillverkare varierar +/-2 %. Kartongbeläggning har ett typiskt värde på 360 g/m². | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 250 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemska producenter, men betydande import sker från (i relativ ordning): Norge, Finland och Europa. | Livslängden för produkten är normalt lika med livslängden för den konstruktion den är en del av. | |
| 6000000019 | Gipsskiva, golvskiva | Byggskivor | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.296 | 0.0232 | 0.0383 | kg CO₂e/kg | 0.237 | 1.25 | 1.12 | >50 år | 1120 | kg/m³ | EN 14190:2014 | 01212 | Gipsskivor vägg | Denna typ av gipsskivor används vanligtvis som ytmaterial i en fuktskyddad miljö inomhus. Skivorna ger också en brandbeständighet. Skivan kan dock inte användas för att stoppa fukt och fukt, men lämpar sig för t.ex. för använd som undergolv under keramiska plattor under torra förhållanden. | Data är representativa för en gipsskivan som används som golvskiva . Golvskivan ger ökad akustisk prestanda på grund av dess massa. | GWP-GHG (A1-A3) för gipsskivor varierar vanligtvis mellan olika tillverkare inom +/- 0,3 kg CO₂e/kg. De genomsnittliga datavärdena är baserade på EPD och marknadsandel för sålda produkter. Produkterna tillverkas i följande länder (i ordning efter marknadsandel); Sverige, Norge, Danmark och Finland. | Gipsskivor är baserade på en blandning på jungfruligt, avfallsgips och återvunnet gips. Densiteten varierar mellan 650 och 675 kg/m³. Kartongbeläggning har ett typiskt värde på 360 g/m². | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 250 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemska producenter, men betydande import sker från (i relativ ordning): Norge, Finland och Europa. | Livslängden för produkten är normalt lika med livslängden för den konstruktion den är en del av. | |
| 6000000020 | Gipsskiva, standardskiva | Byggskivor | 02.04.000 | 2023-01-16 | 0.284 | 0.0232 | 0.0368 | kg CO₂e/kg | 0.227 | 1.25 | 1.12 | >50 år | 710 | kg/m³ | EN 520 | 01212 | Gipsskivor vägg | Produkten är särskilt lämplig för beklädnad av innerväggar, tak och skiljeväggar i alla typer av byggnader. Gipsskivor används vanligtvis som ytmaterial i en skyddad miljö från väderpåverkan eller inomhus. | Data är representativa för en standardgipsskiva som används som generellt inomhus. | GWP-GHG (A1-A3) för gipsskivor varierar vanligtvis mellan olika tillverkare inom +/- 0,3 kg CO₂e/kg. De genomsnittliga datavärdena är baserade på EPD och marknadsandel för sålda produkter. Produkterna tillverkas i följande länder (i ordning efter marknadsandel); Sverige, Norge, Danmark och Finland. | Gipsskivor är baserade på en blandning på jungfruligt, avfallsgips och återvunnet gips. Densiteten mellan olika tillverkare varierar +/-2 %. Kartongbeläggning har ett typiskt värde på 360 g/m². | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 250 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemska producenter, men betydande import sker från (i relativ ordning): Norge, Finland och Europa. | Livslängden för produkten är normalt lika med livslängden för den konstruktion den är en del av. | |
| 6000000021 | Gipsskiva, hårdskiva | Byggskivor | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.278 | 0.0232 | 0.0361 | kg CO₂e/kg | 0.222 | 1.25 | 1.12 | >50 år | 930 | kg/m³ | EN 14190:2014 | 01212 | Gipsskivor vägg | Denna typ av gipsskivor används vanligtvis i skolor, dagis mm, dvs ytrymme som kräver ökad slagmotståndskrav. | Data är representativ för en hård gipsskiva för krävande applikationer där högre hållfasthet, högre ythårdhet och högre slaghållfasthet krävs. | GWP-GHG (A1-A3) för gipsskivor varierar vanligtvis mellan olika tillverkare inom +/- 0,3 kg CO₂e/kg. De genomsnittliga datavärdena är baserade på EPD och marknadsandel för sålda produkter. Produkterna tillverkas i följande länder (i ordning efter marknadsandel); Sverige, Norge, Danmark och Finland. GWP-GHG (A1-A3) för gipsskivor varierar vanligtvis mellan olika tillverkare inom +/- 0,3 kg CO₂e/kg. De genomsnittliga datavärdena baseras på EPDer och marknadsandelar från följande länder (i ordning efter marknadsandel); Sverige, Norge och Finland | Gipsskivor är baserade på en blandning på jungfruligt, avfallsgips och återvunnet gips. Densiteten mellan olika tillverkare varierar +/-2 %. Kartongbeläggning har ett typiskt värde på 360 g / m². | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 250 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemska producenter, men betydande import sker från (i relativ ordning): Norge, Finland och Europa. | Livslängden för produkten är normalt lika med livslängden för den konstruktion den är en del av. | |
| 6000000022 | Fibergipsskiva med cellulosafiber | Byggskivor | 02.04.000 | 2023-01-16 | 0.495 | 0.0795 | 0.0689 | kg CO₂e/kg | 0.396 | 1.25 | 1.12 | >50 år | 1180 | kg/m³ | EN 15283-2 | 01212 | Gipsskivor vägg | Denna typ av skiva är en multifunktionell gipsfiberskiva som används som ytmaterial i, ytterväggar och allmänt för invändig beklädnad och i ytterväggar och tak. Skivan har egenskaper som hårdgipsskiva och brandmotstånd liknande en brandgipsskiva. Skivan har inget ytmaterial. | Data är representativa för en fibergipsskivan typ hård gipsskiva för krävande applikationer där högre hållfasthet, högre ythårdhet och högre slaghållfasthet krävs. | LCA-data A1-3 från de specifika producenternas miljödeklarationer (EPD) har använts som källa och omberäkningar har gjorts för att beräkna GWP-GHG när den rapporterade GWP inkluderar biogent kol som lagras i produkten eller när användningen av produktionsavfall/biprodukter är satt till noll. De genomsnittliga datavärdena är baserade på EPD och marknadsandel för sålda produkter. Produkterna tillverkas i följande länder (i ordning efter marknadsandel); Tyskland (och Spanien). | Gipsskivor är baserade på en blandning på jungfruligt, avfallsgips och återvunnet gips. Densiteten mellan olika tillverkare varierar +/-2 %. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 1000 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige sker genom import från främst Tyskland. | Livslängden för produkten är normalt lika med livslängden för den konstruktion den är en del av. | |
| 6000000023 | Plywood | Byggskivor | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.448 | 0.042 | 0.049 | kg CO₂e/kg | 0.358 | 1.25 | 1.1 | >50 år | 460 | kg/m³ | EN 636:2012+A1:2015 | 01206 | Byggplywood | Plywood används vanligtvis som ytmaterial i en skyddad miljö från väderexponering eller inomhus. Plywood förekommer som oklassad byggplywood och som klassad konstruktionsplywood. Kostruktionsplywood används exempelvis bakom gipsskivor i vanliga regelväggar för att man ska kunna skruva upp tyngre saker på den färdiga väggen. Konstruktionsplywood tillverkas i två olika klasser 15/50 och 20/70 (böjhållfasthet i MPa/e-modul i MPa). | Data är representativa för en plywood som består av tunna fanerar av trä vilka lagts i kors och limmats samt värmebehandlat och pressats under högt tryck. Detta ger en formstabil och hållfast skiva. | GWP (A1-A3) för träbaserade skivor kan variera stort mellan olika producenter. För att uppnå ett jämförbart resultat dras det biogena kol av som lagras i produkten, så att klimatpåverkan redovisas som GWP-GHG. Även efter detta kan det vara betydande skillander mellan tillverkarre som utan tillgång till underliggande LCA- rapport är svår att förklara. En skillnad kan vara vilken miljöpåverkan som allokerats på träråvaran. För plywood har på så sätt klimatpåverkan korrigerats för en producent (dvs minskats). Skillnaden mellan olika tillverkare är mindre än 10 % efter justeringar som gjorts här. | Data gäller för plywood av gran och lim med <10%. Densiteten mellan olika tillverkare varierar +/-5 %. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige täcks delvis av inhemsk produktion, men betydande import sker från främst Finland och övriga närliggande länder. | Livslängden för produkten är normalt lika med livslängden för den konstruktion den är en del av. | |
| 6000000024 | OSB | Byggskivor | 02.04.000 | 2022-10-26 | 0.448 | 0.0645 | 0.0512 | kg CO₂e/kg | 0.358 | 1.25 | 1.1 | >50 år | 607 | kg/m³ | EN 300:2006 | 01209 | OSB skivor | OSB används vanligtvis som ytmaterial i en skyddad miljö från väderexponering eller inomhus. | OSB (Oriented Strand Board) kan till sin struktur sägas vara ett mellanting mellan spånskiva och plywood. De tekniska egenskaperna är dock närmast jämförbara med plywood. Skivorna framställs genom sammanlimning av långa platta träspån under tryck och värme. | GWP (A1-A3) för träbaserade skivor kan variera stort mellan olika producenter. För att uppnå ett jämförbart resultat dras det biogena kol av som lagras i produkten, så att klimatpåverkan redovisas som GWP-GHG. Även efter detta kan det vara betydande skillander mellan tillverkarre som utan tillgång till underliggande LCA- rapport är svår att förklara. En skillnad kan vara vilken miljöpåverkan som allokerats på träråvaran. | Data gäller för OSB av barrträ och lim, <10 %. Densiteten mellan olika tillverkare varierar +/-5 %. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 800 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige baserat uteslutande på import. | Livslängden för produkten är normalt lika med livslängden för den konstruktion den är en del av. | |
| 6000000026 | Fabriksbetong, husbyggnad C20/25 | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.122 | 0.0039 | 0.00378 | kg CO₂e/kg | 0.0977 | 1.25 | 1.03 | >50 år | 2350 | kg/m³ | EN 206 | 01002 | Bruksbindemedel | Husbyggnadsbetong används framförallt till byggnadens bärande delar. Betongreceptet styrs utöver av tryckhållfasthet av exponeringsklass, men också av andra egenskaper, t.ex. konsistens, tid för härdning och uttorkning. | Hållfasthetsklasserna avser en husbyggnadsbetong baserad på ett för svenska marknaden representativt betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för en betong måste uppgifter från en leverantör användas. Normalt armeras betong. Armering hanteras som en egen resurs i denna databas. För provning av tryckhållfasthet hänvisar EN 206 till följande standard: EN 12390-3, Testing hardened concrete — Part 3: Compressive strength of test specimens. I tabell 12 i EN 206 anger ”Klasser för tryckhållfasthet för normal betong och tung betong”. Denna kompletteras i SS 137003 med ”Tabell 1 — Mellanliggande klasser för tryckhållfasthet”. | Betong tillverkas av berg, grus och cement där huvudråvaran är kalksten. I klimatförbättrad betong ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata för de cement som använts är baserade på EPDer för vanligt använda cementsorter på svensk marknad. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 35 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongfabrikerna är spridda över hela landet och miljödata kan anses som representativa då använda betongrecept samt bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare, samt baseras på ett flertal EPDer. | Betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Husbyggnadsbetong kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000027 | Fabriksbetong, husbyggnad klimatförbättrad C20/25 | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.0913 | 0.0039 | 0.00285 | kg CO₂e/kg | 0.073 | 1.25 | 1.03 | >50 år | 2350 | kg/m³ | EN 206 | 01002 | Bruksbindemedel | Husbyggnadsbetong används framförallt till byggnadens bärande delar. Betongreceptet styrs utöver av tryckhållfasthet av exponeringsklass, men också av andra egenskaper, t.ex. konsistens, tid för härdning och uttorkning. | Hållfasthetsklasserna avser en husbyggnadsbetong baserad på ett för svenska marknaden representativt betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för en betong måste uppgifter från en leverantör användas. Normalt armeras betong. Armering hanteras som en egen resurs i denna databas. För provning av tryckhållfasthet hänvisar EN 206 till följande standard: EN 12390-3, Testing hardened concrete — Part 3: Compressive strength of test specimens. I tabell 12 i EN 206 anger ”Klasser för tryckhållfasthet för normal betong och tung betong”. Denna kompletteras i SS 137003 med ”Tabell 1 — Mellanliggande klasser för tryckhållfasthet”. | Betong tillverkas av berg, grus och cement där huvudråvaran är kalksten. I klimatförbättrad betong ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata för de cement som använts är baserade på EPDer för vanligt använda cementsorter på svensk marknad. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 35 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongfabrikerna är spridda över hela landet och miljödata kan anses som representativa då använda betongrecept samt bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare, samt baseras på ett flertal EPDer. | Betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Husbyggnadsbetong kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000028 | Fabriksbetong, husbyggnad klimatförbättrad C25/30 | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.0963 | 0.0039 | 0.003 | kg CO₂e/kg | 0.077 | 1.25 | 1.03 | >50 år | 2350 | kg/m³ | EN 206 | 01002 | Bruksbindemedel | Husbyggnadsbetong används framförallt till byggnadens bärande delar. Betongreceptet styrs utöver av tryckhållfasthet av exponeringsklass, men också av andra egenskaper, t.ex. konsistens, tid för härdning och uttorkning. | Hållfasthetsklasserna avser en husbyggnadsbetong baserad på ett för svenska marknaden representativt betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för en betong måste uppgifter från en leverantör användas. Normalt armeras betong. Armering hanteras som en egen resurs i denna databas. För provning av tryckhållfasthet hänvisar EN 206 till följande standard: EN 12390-3, Testing hardened concrete — Part 3: Compressive strength of test specimens. I tabell 12 i EN 206 anger ”Klasser för tryckhållfasthet för normal betong och tung betong”. Denna kompletteras i SS 137003 med ”Tabell 1 — Mellanliggande klasser för tryckhållfasthet”. | Betong tillverkas av berg, grus och cement där huvudråvaran är kalksten. I klimatförbättrad betong ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata för de cement som använts är baserade på EPDer för vanligt använda cementsorter på svensk marknad. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 35 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongfabrikerna är spridda över hela landet och miljödata kan anses som representativa då använda betongrecept samt bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare, samt baseras på ett flertal EPDer. | Betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Husbyggnadsbetong kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000029 | Fabriksbetong, husbyggnad C25/30 | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.129 | 0.0039 | 0.00398 | kg CO₂e/kg | 0.103 | 1.25 | 1.03 | >50 år | 2350 | kg/m³ | EN 206 | 01002 | Bruksbindemedel | Husbyggnadsbetong används framförallt till byggnadens bärande delar. Betongreceptet styrs utöver av tryckhållfasthet av exponeringsklass, men också av andra egenskaper, t.ex. konsistens, tid för härdning och uttorkning. | Hållfasthetsklasserna avser en husbyggnadsbetong baserad på ett för svenska marknaden representativt betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för en betong måste uppgifter från en leverantör användas. Normalt armeras betong. Armering hanteras som en egen resurs i denna databas. För provning av tryckhållfasthet hänvisar EN 206 till följande standard: EN 12390-3, Testing hardened concrete — Part 3: Compressive strength of test specimens. I tabell 12 i EN 206 anger ”Klasser för tryckhållfasthet för normal betong och tung betong”. Denna kompletteras i SS 137003 med ”Tabell 1 — Mellanliggande klasser för tryckhållfasthet”. | Betong tillverkas av berg, grus och cement där huvudråvaran är kalksten. I klimatförbättrad betong ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata för de cement som använts är baserade på EPDer för vanligt använda cementsorter på svensk marknad. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 35 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongfabrikerna är spridda över hela landet och miljödata kan anses som representativa då använda betongrecept samt bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare, samt baseras på ett flertal EPDer. | Betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Husbyggnadsbetong kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000030 | Fabriksbetong, husbyggnad C28/35 | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.136 | 0.0039 | 0.0042 | kg CO₂e/kg | 0.109 | 1.25 | 1.03 | >50 år | 2350 | kg/m³ | EN 206 | 01002 | Bruksbindemedel | Husbyggnadsbetong används framförallt till byggnadens bärande delar. Betongreceptet styrs utöver av tryckhållfasthet av exponeringsklass, men också av andra egenskaper, t.ex. konsistens, tid för härdning och uttorkning. | Hållfasthetsklasserna avser en husbyggnadsbetong baserad på ett för svenska marknaden representativt betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för en betong måste uppgifter från en leverantör användas. Normalt armeras betong. Armering hanteras som en egen resurs i denna databas. För provning av tryckhållfasthet hänvisar EN 206 till följande standard: EN 12390-3, Testing hardened concrete — Part 3: Compressive strength of test specimens. I tabell 12 i EN 206 anger ”Klasser för tryckhållfasthet för normal betong och tung betong”. Denna kompletteras i SS 137003 med ”Tabell 1 — Mellanliggande klasser för tryckhållfasthet”. | Betong tillverkas av berg, grus och cement där huvudråvaran är kalksten. I klimatförbättrad betong ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata för de cement som använts är baserade på EPDer för vanligt använda cementsorter på svensk marknad. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 35 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongfabrikerna är spridda över hela landet och miljödata kan anses som representativa då använda betongrecept samt bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare, samt baseras på ett flertal EPDer. | Betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Husbyggnadsbetong kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000031 | Fabriksbetong, husbyggnad klimatförbättrad C28/35 | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.102 | 0.0039 | 0.00319 | kg CO₂e/kg | 0.0819 | 1.25 | 1.03 | >50 år | 2350 | kg/m³ | EN 206 | 01002 | Bruksbindemedel | Husbyggnadsbetong används framförallt till byggnadens bärande delar. Betongreceptet styrs utöver av tryckhållfasthet av exponeringsklass, men också av andra egenskaper, t.ex. konsistens, tid för härdning och uttorkning. | Hållfasthetsklasserna avser en husbyggnadsbetong baserad på ett för svenska marknaden representativt betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för en betong måste uppgifter från en leverantör användas. Normalt armeras betong. Armering hanteras som en egen resurs i denna databas. För provning av tryckhållfasthet hänvisar EN 206 till följande standard: EN 12390-3, Testing hardened concrete — Part 3: Compressive strength of test specimens. I tabell 12 i EN 206 anger ”Klasser för tryckhållfasthet för normal betong och tung betong”. Denna kompletteras i SS 137003 med ”Tabell 1 — Mellanliggande klasser för tryckhållfasthet”. | Betong tillverkas av berg, grus och cement där huvudråvaran är kalksten. I klimatförbättrad betong ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata för de cement som använts är baserade på EPDer för vanligt använda cementsorter på svensk marknad. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 35 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongfabrikerna är spridda över hela landet och miljödata kan anses som representativa då använda betongrecept samt bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare, samt baseras på ett flertal EPDer. | Betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Husbyggnadsbetong kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000032 | Fabriksbetong, husbyggnad C30/37 | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.145 | 0.0039 | 0.00447 | kg CO₂e/kg | 0.116 | 1.25 | 1.03 | >50 år | 2350 | kg/m³ | EN 206 | 01002 | Bruksbindemedel | Husbyggnadsbetong används framförallt till byggnadens bärande delar. Betongreceptet styrs utöver av tryckhållfasthet av exponeringsklass, men också av andra egenskaper, t.ex. konsistens, tid för härdning och uttorkning. | Hållfasthetsklasserna avser en husbyggnadsbetong baserad på ett för svenska marknaden representativt betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för en betong måste uppgifter från en leverantör användas. Normalt armeras betong. Armering hanteras som en egen resurs i denna databas. För provning av tryckhållfasthet hänvisar EN 206 till följande standard: EN 12390-3, Testing hardened concrete — Part 3: Compressive strength of test specimens. I tabell 12 i EN 206 anger ”Klasser för tryckhållfasthet för normal betong och tung betong”. Denna kompletteras i SS 137003 med ”Tabell 1 — Mellanliggande klasser för tryckhållfasthet”. | Betong tillverkas av berg, grus och cement där huvudråvaran är kalksten. I klimatförbättrad betong ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata för de cement som använts är baserade på EPDer för vanligt använda cementsorter på svensk marknad. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 35 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongfabrikerna är spridda över hela landet och miljödata kan anses som representativa då använda betongrecept samt bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare, samt baseras på ett flertal EPDer. | Betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Husbyggnadsbetong kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000033 | Fabriksbetong, husbyggnad klimatförbättrad C30/37 | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.108 | 0.0039 | 0.00337 | kg CO₂e/kg | 0.0867 | 1.25 | 1.03 | >50 år | 2350 | kg/m³ | EN 206 | 01002 | Bruksbindemedel | Husbyggnadsbetong används framförallt till byggnadens bärande delar. Betongreceptet styrs utöver av tryckhållfasthet av exponeringsklass, men också av andra egenskaper, t.ex. konsistens, tid för härdning och uttorkning. | Hållfasthetsklasserna avser en husbyggnadsbetong baserad på ett för svenska marknaden representativt betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för en betong måste uppgifter från en leverantör användas. Normalt armeras betong. Armering hanteras som en egen resurs i denna databas. För provning av tryckhållfasthet hänvisar EN 206 till följande standard: EN 12390-3, Testing hardened concrete — Part 3: Compressive strength of test specimens. I tabell 12 i EN 206 anger ”Klasser för tryckhållfasthet för normal betong och tung betong”. Denna kompletteras i SS 137003 med ”Tabell 1 — Mellanliggande klasser för tryckhållfasthet”. | Betong tillverkas av berg, grus och cement där huvudråvaran är kalksten. I klimatförbättrad betong ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata för de cement som använts är baserade på EPDer för vanligt använda cementsorter på svensk marknad. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 35 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongfabrikerna är spridda över hela landet och miljödata kan anses som representativa då använda betongrecept samt bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare, samt baseras på ett flertal EPDer. | Betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Husbyggnadsbetong kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000034 | Fabriksbetong, husbyggnad klimatförbättrad C32/40 | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.111 | 0.0039 | 0.00344 | kg CO₂e/kg | 0.0886 | 1.25 | 1.03 | >50 år | 2350 | kg/m³ | EN 206 | 01002 | Bruksbindemedel | Husbyggnadsbetong används framförallt till byggnadens bärande delar. Betongreceptet styrs utöver av tryckhållfasthet av exponeringsklass, men också av andra egenskaper, t.ex. konsistens, tid för härdning och uttorkning. | Hållfasthetsklasserna avser en husbyggnadsbetong baserad på ett för svenska marknaden representativt betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för en betong måste uppgifter från en leverantör användas. Normalt armeras betong. Armering hanteras som en egen resurs i denna databas.c För provning av tryckhållfasthet hänvisar EN 206 till följande standard: EN 12390-3, Testing hardened concrete — Part 3: Compressive strength of test specimens. I tabell 12 i EN 206 anger ”Klasser för tryckhållfasthet för normal betong och tung betong”. Denna kompletteras i SS 137003 med ”Tabell 1 — Mellanliggande klasser för tryckhållfasthet”. | Betong tillverkas av berg, grus och cement där huvudråvaran är kalksten. I klimatförbättrad betong ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata för de cement som använts är baserade på EPDer för vanligt använda cementsorter på svensk marknad. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 35 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongfabrikerna är spridda över hela landet och miljödata kan anses som representativa då använda betongrecept samt bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare, samt baseras på ett flertal EPDer. | Betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Husbyggnadsbetong kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000035 | Fabriksbetong, husbyggnad C32/40 | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.148 | 0.0039 | 0.00454 | kg CO₂e/kg | 0.118 | 1.25 | 1.03 | >50 år | 2350 | kg/m³ | EN 206 | 01002 | Bruksbindemedel | Husbyggnadsbetong används framförallt till byggnadens bärande delar. Betongreceptet styrs utöver av tryckhållfasthet av exponeringsklass, men också av andra egenskaper, t.ex. konsistens, tid för härdning och uttorkning. | Hållfasthetsklasserna avser en husbyggnadsbetong baserad på ett för svenska marknaden representativt betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för en betong måste uppgifter från en leverantör användas. Normalt armeras betong. Armering hanteras som en egen resurs i denna databas. För provning av tryckhållfasthet hänvisar EN 206 till följande standard: EN 12390-3, Testing hardened concrete — Part 3: Compressive strength of test specimens. I tabell 12 i EN 206 anger ”Klasser för tryckhållfasthet för normal betong och tung betong”. Denna kompletteras i SS 137003 med ”Tabell 1 — Mellanliggande klasser för tryckhållfasthet”. | Betong tillverkas av berg, grus och cement där huvudråvaran är kalksten. I klimatförbättrad betong ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata för de cement som använts är baserade på EPDer för vanligt använda cementsorter på svensk marknad. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 35 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongfabrikerna är spridda över hela landet och miljödata kan anses som representativa då använda betongrecept samt bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare, samt baseras på ett flertal EPDer. | Betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Husbyggnadsbetong kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000036 | Fabriksbetong, husbyggnad C35/45 | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.163 | 0.0039 | 0.00499 | kg CO₂e/kg | 0.13 | 1.25 | 1.03 | >50 år | 2350 | kg/m³ | EN 206 | 01002 | Bruksbindemedel | Husbyggnadsbetong används framförallt till byggnadens bärande delar. Betongreceptet styrs utöver av tryckhållfasthet av exponeringsklass, men också av andra egenskaper, t.ex. konsistens, tid för härdning och uttorkning. | Hållfasthetsklasserna avser en husbyggnadsbetong baserad på ett för svenska marknaden representativt betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för en betong måste uppgifter från en leverantör användas. Normalt armeras betong. Armering hanteras som en egen resurs i denna databas.För provning av tryckhållfasthet hänvisar EN 206 till följande standard: EN 12390-3, Testing hardened concrete — Part 3: Compressive strength of test specimens. I tabell 12 i EN 206 anger ”Klasser för tryckhållfasthet för normal betong och tung betong”. Denna kompletteras i SS 137003 med ”Tabell 1 — Mellanliggande klasser för tryckhållfasthet”. | Betong tillverkas av berg, grus och cement där huvudråvaran är kalksten. I klimatförbättrad betong ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata för de cement som använts är baserade på EPDer för vanligt använda cementsorter på svensk marknad. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 35 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongfabrikerna är spridda över hela landet och miljödata kan anses som representativa då använda betongrecept samt bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare, samt baseras på ett flertal EPDer. | Betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Husbyggnadsbetong kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000037 | Fabriksbetong, husbyggnad klimatförbättrad C35/45 | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.122 | 0.0039 | 0.00378 | kg CO₂e/kg | 0.0978 | 1.25 | 1.03 | >50 år | 2350 | kg/m³ | EN 206 | 01002 | Bruksbindemedel | Husbyggnadsbetong används framförallt till byggnadens bärande delar. Betongreceptet styrs utöver av tryckhållfasthet av exponeringsklass, men också av andra egenskaper, t.ex. konsistens, tid för härdning och uttorkning. | Hållfasthetsklasserna avser en husbyggnadsbetong baserad på ett för svenska marknaden representativt betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för en betong måste uppgifter från en leverantör användas. Normalt armeras betong. Armering hanteras som en egen resurs i denna databas. För provning av tryckhållfasthet hänvisar EN 206 till följande standard: EN 12390-3, Testing hardened concrete — Part 3: Compressive strength of test specimens. I tabell 12 i EN 206 anger ”Klasser för tryckhållfasthet för normal betong och tung betong”. Denna kompletteras i SS 137003 med ”Tabell 1 — Mellanliggande klasser för tryckhållfasthet”. | Betong tillverkas av berg, grus och cement där huvudråvaran är kalksten. I klimatförbättrad betong ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata för de cement som använts är baserade på EPDer för vanligt använda cementsorter på svensk marknad. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 35 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongfabrikerna är spridda över hela landet och miljödata kan anses som representativa då använda betongrecept samt bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare, samt baseras på ett flertal EPDer. | Betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Husbyggnadsbetong kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000039 | Fabriksbetong, husbyggnad C40/50 | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.175 | 0.0039 | 0.00537 | kg CO₂e/kg | 0.14 | 1.25 | 1.03 | >50 år | 2350 | kg/m³ | EN 206 | 01002 | Bruksbindemedel | Husbyggnadsbetong används framförallt till byggnadens bärande delar. Betongreceptet styrs utöver av tryckhållfasthet av exponeringsklass, men också av andra egenskaper, t.ex. konsistens, tid för härdning och uttorkning. | Hållfasthetsklasserna avser en husbyggnadsbetong baserad på ett för svenska marknaden representativt betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för en betong måste uppgifter från en leverantör användas. Normalt armeras betong. Armering hanteras som en egen resurs i denna databas. För provning av tryckhållfasthet hänvisar EN 206 till följande standard: EN 12390-3, Testing hardened concrete — Part 3: Compressive strength of test specimens. I tabell 12 i EN 206 anger ”Klasser för tryckhållfasthet för normal betong och tung betong”. Denna kompletteras i SS 137003 med ”Tabell 1 — Mellanliggande klasser för tryckhållfasthet”. | Betong tillverkas av berg, grus och cement där huvudråvaran är kalksten. I klimatförbättrad betong ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata för de cement som använts är baserade på EPDer för vanligt använda cementsorter på svensk marknad. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 35 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongfabrikerna är spridda över hela landet och miljödata kan anses som representativa då använda betongrecept samt bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare, samt baseras på ett flertal EPDer. | Betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Husbyggnadsbetong kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000040 | Fabriksbetong, husbyggnad klimatförbättrad C40/50 | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.131 | 0.0039 | 0.00405 | kg CO₂e/kg | 0.105 | 1.25 | 1.03 | >50 år | 2350 | kg/m³ | EN 206 | 01002 | Bruksbindemedel | Husbyggnadsbetong används framförallt till byggnadens bärande delar. Betongreceptet styrs utöver av tryckhållfasthet av exponeringsklass, men också av andra egenskaper, t.ex. konsistens, tid för härdning och uttorkning. | Hållfasthetsklasserna avser en husbyggnadsbetong baserad på ett för svenska marknaden representativt betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för en betong måste uppgifter från en leverantör användas. Normalt armeras betong. Armering hanteras som en egen resurs i denna databas. För provning av tryckhållfasthet hänvisar EN 206 till följande standard: EN 12390-3, Testing hardened concrete — Part 3: Compressive strength of test specimens. I tabell 12 i EN 206 anger ”Klasser för tryckhållfasthet för normal betong och tung betong”. Denna kompletteras i SS 137003 med ”Tabell 1 — Mellanliggande klasser för tryckhållfasthet”. | Betong tillverkas av berg, grus och cement där huvudråvaran är kalksten. I klimatförbättrad betong ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata för de cement som använts är baserade på EPDer för vanligt använda cementsorter på svensk marknad. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 35 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongfabrikerna är spridda över hela landet och miljödata kan anses som representativa då använda betongrecept samt bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare, samt baseras på ett flertal EPDer. | Betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Husbyggnadsbetong kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000041 | Fabriksbetong, husbyggnad klimatförbättrad C45/55 | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.143 | 0.0039 | 0.00439 | kg CO₂e/kg | 0.114 | 1.25 | 1.03 | >50 år | 2350 | kg/m³ | EN 206 | 01002 | Bruksbindemedel | Husbyggnadsbetong används framförallt till byggnadens bärande delar. Betongreceptet styrs utöver av tryckhållfasthet av exponeringsklass, men också av andra egenskaper, t.ex. konsistens, tid för härdning och uttorkning. | Hållfasthetsklasserna avser en husbyggnadsbetong baserad på ett för svenska marknaden representativt betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för en betong måste uppgifter från en leverantör användas. Normalt armeras betong. Armering hanteras som en egen resurs i denna databas. För provning av tryckhållfasthet hänvisar EN 206 till följande standard: EN 12390-3, Testing hardened concrete — Part 3: Compressive strength of test specimens. I tabell 12 i EN 206 anger ”Klasser för tryckhållfasthet för normal betong och tung betong”. Denna kompletteras i SS 137003 med ”Tabell 1 — Mellanliggande klasser för tryckhållfasthet”. | Betong tillverkas av berg, grus och cement där huvudråvaran är kalksten. I klimatförbättrad betong ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata för de cement som använts är baserade på EPDer för vanligt använda cementsorter på svensk marknad. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 35 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongfabrikerna är spridda över hela landet och miljödata kan anses som representativa då använda betongrecept samt bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare, samt baseras på ett flertal EPDer. | Betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Husbyggnadsbetong kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000042 | Fabriksbetong, husbyggnad C45/55 | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.189 | 0.0039 | 0.00578 | kg CO₂e/kg | 0.151 | 1.25 | 1.03 | >50 år | 2350 | kg/m³ | EN 206 | 01002 | Bruksbindemedel | Husbyggnadsbetong används framförallt till byggnadens bärande delar. Betongreceptet styrs utöver av tryckhållfasthet av exponeringsklass, men också av andra egenskaper, t.ex. konsistens, tid för härdning och uttorkning. | Hållfasthetsklasserna avser en husbyggnadsbetong baserad på ett för svenska marknaden representativt betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för en betong måste uppgifter från en leverantör användas. Normalt armeras betong. Armering hanteras som en egen resurs i denna databas. För provning av tryckhållfasthet hänvisar EN 206 till följande standard: EN 12390-3, Testing hardened concrete — Part 3: Compressive strength of test specimens. I tabell 12 i EN 206 anger ”Klasser för tryckhållfasthet för normal betong och tung betong”. Denna kompletteras i SS 137003 med ”Tabell 1 — Mellanliggande klasser för tryckhållfasthet”. | Betong tillverkas av berg, grus och cement där huvudråvaran är kalksten. I klimatförbättrad betong ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata för de cement som använts är baserade på EPDer för vanligt använda cementsorter på svensk marknad. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 35 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongfabrikerna är spridda över hela landet och miljödata kan anses som representativa då använda betongrecept samt bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare, samt baseras på ett flertal EPDer. | Betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Husbyggnadsbetong kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000043 | Fabriksbetong, husbyggnad C50/60 | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.204 | 0.0039 | 0.00623 | kg CO₂e/kg | 0.163 | 1.25 | 1.03 | >50 år | 2350 | kg/m³ | EN 206 | 01002 | Bruksbindemedel | Husbyggnadsbetong används framförallt till byggnadens bärande delar. Betongreceptet styrs utöver av tryckhållfasthet av exponeringsklass, men också av andra egenskaper, t.ex. konsistens, tid för härdning och uttorkning. | Hållfasthetsklasserna avser en husbyggnadsbetong baserad på ett för svenska marknaden representativt betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för en betong måste uppgifter från en leverantör användas. Normalt armeras betong. Armering hanteras som en egen resurs i denna databas. För provning av tryckhållfasthet hänvisar EN 206 till följande standard: EN 12390-3, Testing hardened concrete — Part 3: Compressive strength of test specimens. I tabell 12 i EN 206 anger ”Klasser för tryckhållfasthet för normal betong och tung betong”. Denna kompletteras i SS 137003 med ”Tabell 1 — Mellanliggande klasser för tryckhållfasthet”. | Betong tillverkas av berg, grus och cement där huvudråvaran är kalksten. I klimatförbättrad betong ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata för de cement som använts är baserade på EPDer för vanligt använda cementsorter på svensk marknad. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 35 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongfabrikerna är spridda över hela landet och miljödata kan anses som representativa då använda betongrecept samt bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare, samt baseras på ett flertal EPDer. | Betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Husbyggnadsbetong kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000044 | Fabriksbetong, husbyggnad klimatförbättrad C50/60 | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.153 | 0.0039 | 0.00469 | kg CO₂e/kg | 0.122 | 1.25 | 1.03 | >50 år | 2350 | kg/m³ | EN 206 | 01002 | Bruksbindemedel | Husbyggnadsbetong används framförallt till byggnadens bärande delar. Betongreceptet styrs utöver av tryckhållfasthet av exponeringsklass, men också av andra egenskaper, t.ex. konsistens, tid för härdning och uttorkning. | Hållfasthetsklasserna avser en husbyggnadsbetong baserad på ett för svenska marknaden representativt betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för en betong måste uppgifter från en leverantör användas. Normalt armeras betong. Armering hanteras som en egen resurs i denna databas. För provning av tryckhållfasthet hänvisar EN 206 till följande standard: EN 12390-3, Testing hardened concrete — Part 3: Compressive strength of test specimens. I tabell 12 i EN 206 anger ”Klasser för tryckhållfasthet för normal betong och tung betong”. Denna kompletteras i SS 137003 med ”Tabell 1 — Mellanliggande klasser för tryckhållfasthet”. | Betong tillverkas av berg, grus och cement där huvudråvaran är kalksten. I klimatförbättrad betong ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata för de cement som använts är baserade på EPDer för vanligt använda cementsorter på svensk marknad. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 35 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongfabrikerna är spridda över hela landet och miljödata kan anses som representativa då använda betongrecept samt bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare, samt baseras på ett flertal EPDer. | Betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Husbyggnadsbetong kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000045 | Fabriksbetong, husbyggnad klimatförbättrad C55/67 | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.165 | 0.0039 | 0.00507 | kg CO₂e/kg | 0.132 | 1.25 | 1.03 | >50 år | 2350 | kg/m³ | EN 206 | 01002 | Bruksbindemedel | Husbyggnadsbetong används framförallt till byggnadens bärande delar. Betongreceptet styrs utöver av tryckhållfasthet av exponeringsklass, men också av andra egenskaper, t.ex. konsistens, tid för härdning och uttorkning. | Hållfasthetsklasserna avser en husbyggnadsbetong baserad på ett för svenska marknaden representativt betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för en betong måste uppgifter från en leverantör användas. Normalt armeras betong. Armering hanteras som en egen resurs i denna databas. | Betong tillverkas av berg, grus och cement där huvudråvaran är kalksten. I klimatförbättrad betong ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata för de cement som använts är baserade på EPDer för vanligt använda cementsorter på svensk marknad. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 35 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongfabrikerna är spridda över hela landet och miljödata kan anses som representativa då använda betongrecept samt bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare, samt baseras på ett flertal EPDer. | Betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Husbyggnadsbetong kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000046 | Fabriksbetong, husbyggnad C55/67 | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.22 | 0.0039 | 0.00672 | kg CO₂e/kg | 0.176 | 1.25 | 1.03 | >50 år | 2350 | kg/m³ | EN 206 | 01002 | Bruksbindemedel | Husbyggnadsbetong används framförallt till byggnadens bärande delar. Betongreceptet styrs utöver av tryckhållfasthet av exponeringsklass, men också av andra egenskaper, t.ex. konsistens, tid för härdning och uttorkning. | Hållfasthetsklasserna avser en husbyggnadsbetong baserad på ett för svenska marknaden representativt betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för en betong måste uppgifter från en leverantör användas. Normalt armeras betong. Armering hanteras som en egen resurs i denna databas. För provning av tryckhållfasthet hänvisar EN 206 till följande standard: EN 12390-3, Testing hardened concrete — Part 3: Compressive strength of test specimens. I tabell 12 i EN 206 anger ”Klasser för tryckhållfasthet för normal betong och tung betong”. Denna kompletteras i SS 137003 med ”Tabell 1 — Mellanliggande klasser för tryckhållfasthet”. | Betong tillverkas av berg, grus och cement där huvudråvaran är kalksten. I klimatförbättrad betong ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata för de cement som använts är baserade på EPDer för vanligt använda cementsorter på svensk marknad. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 35 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongfabrikerna är spridda över hela landet och miljödata kan anses som representativa då använda betongrecept samt bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare, samt baseras på ett flertal EPDer. | Betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Husbyggnadsbetong kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000047 | Fabriksbetong, husbyggnad C60/75 | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.23 | 0.0039 | 0.00702 | kg CO₂e/kg | 0.184 | 1.25 | 1.03 | >50 år | 2350 | kg/m³ | EN 206 | 01002 | Bruksbindemedel | Husbyggnadsbetong används framförallt till byggnadens bärande delar. Betongreceptet styrs utöver av tryckhållfasthet av exponeringsklass, men också av andra egenskaper, t.ex. konsistens, tid för härdning och uttorkning. | Hållfasthetsklasserna avser en husbyggnadsbetong baserad på ett för svenska marknaden representativt betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för en betong måste uppgifter från en leverantör användas. Normalt armeras betong. Armering hanteras som en egen resurs i denna databas. För provning av tryckhållfasthet hänvisar EN 206 till följande standard: EN 12390-3, Testing hardened concrete — Part 3: Compressive strength of test specimens. I tabell 12 i EN 206 anger ”Klasser för tryckhållfasthet för normal betong och tung betong”. Denna kompletteras i SS 137003 med ”Tabell 1 — Mellanliggande klasser för tryckhållfasthet”. | Betong tillverkas av berg, grus och cement där huvudråvaran är kalksten. I klimatförbättrad betong ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata för de cement som använts är baserade på EPDer för vanligt använda cementsorter på svensk marknad. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 35 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongfabrikerna är spridda över hela landet och miljödata kan anses som representativa då använda betongrecept samt bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare, samt baseras på ett flertal EPDer. | Betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Husbyggnadsbetong kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000048 | Fabriksbetong, husbyggnad klimatförbättrad C60/75 | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.173 | 0.0039 | 0.00529 | kg CO₂e/kg | 0.138 | 1.25 | 1.03 | >50 år | 2350 | kg/m³ | EN 206 | 01002 | Bruksbindemedel | Husbyggnadsbetong används framförallt till byggnadens bärande delar. Betongreceptet styrs utöver av tryckhållfasthet av exponeringsklass, men också av andra egenskaper, t.ex. konsistens, tid för härdning och uttorkning. | Hållfasthetsklasserna avser en husbyggnadsbetong baserad på ett för svenska marknaden representativt betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för en betong måste uppgifter från en leverantör användas. Normalt armeras betong. Armering hanteras som en egen resurs i denna databas. För provning av tryckhållfasthet hänvisar EN 206 till följande standard: EN 12390-3, Testing hardened concrete — Part 3: Compressive strength of test specimens. I tabell 12 i EN 206 anger ”Klasser för tryckhållfasthet för normal betong och tung betong”. Denna kompletteras i SS 137003 med ”Tabell 1 — Mellanliggande klasser för tryckhållfasthet”. | Betong tillverkas av berg, grus och cement där huvudråvaran är kalksten. I klimatförbättrad betong ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata för de cement som använts är baserade på EPDer för vanligt använda cementsorter på svensk marknad. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 35 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongfabrikerna är spridda över hela landet och miljödata kan anses som representativa då använda betongrecept samt bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare, samt baseras på ett flertal EPDer. | Betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Husbyggnadsbetong kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000049 | TT-plattor, TT,TT/F och STT/F | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.274 | 0.045 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.219 | 1.25 | 1 | >50 år | 2400 | kg/m³ | EN 15037-1:2008 | 10001 | Bjälklagselement | TT-plattor har en tunn plattdel som när den används i mellanbjälklag av statiska skäl kräver en armerad pågjutning av 50-100 mm betong. Pågjutningen förbättrar också bjälklagets brand- och ljudegenskaper. TT-plattor kan också ha en tjockare plattdel, 80 – 90 mm, som då är avsedd för endast en avjämnande pågjutning (ca 10-30 mm). STT/F- plattan, sadeltaksformad TT-platta som utförs utan pågjutning. | Data är representativa för TT-plattor, TT,TT/F och STT/F som används på svenska marknaden med en representativ armeringsmängd, -typ, betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för betongelementen måste uppgifter från en leverantör användas. | Betongelementen gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. Prefabricerade betongelement innehåller armering, men även andra insatsvaror kan förekomma. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 400 km långdistans med lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongelementfabrikerna är spridda över hela landet och import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Armerad betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabriverade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000050 | TT-plattor, TT,TT/F och STT/F, klimatförbättrad | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.206 | 0.045 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.165 | 1.25 | 1 | >50 år | 2400 | kg/m³ | EN 15037-1:2008 | 10001 | Bjälklagselement | TT-plattor har en tunn plattdel som när den används i mellanbjälklag av statiska skäl kräver en armerad pågjutning av 50-100 mm betong. Pågjutningen förbättrar också bjälklagets brand- och ljudegenskaper. TT-plattor kan också ha en tjockare plattdel, 80 – 90 mm, som då är avsedd för endast en avjämnande pågjutning (ca 10-30 mm). STT/F- plattan, sadeltaksformad TT-platta som utförs utan pågjutning. | Data är representativa för TT-plattor, TT,TT/F och STT/F som används på svenska marknaden med en representativ armeringsmängd, -typ, betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för betongelementen måste uppgifter från en leverantör användas. | Betongelementen gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. Prefabricerade betongelement innehåller armering, men även andra insatsvaror kan förekomma. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 400 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongelementfabrikerna är spridda över hela landet och import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Armerad betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabricerade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000051 | Vägg/Ytterskiva | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.229 | 0.045 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.183 | 1.25 | 1 | >50 år | 2400 | kg/m³ | EN 14992:2007+A1:2012 | 10005 | Väggelement | Ytterskiva är element som består av en betongskiva. De kan användas bärande och del av en yttervägg. Bärande väggar utnyttjas för byggnadens stabilitet och kan användas både som skivor och flaggor. | Data är representativa för väggelement eller ytterskiva som används på svenska marknaden med en representativ armeringsmängd, -typ, betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för betongelementen måste uppgifter från en leverantör användas. | Betongelementen gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. Prefabricerade betongelement innehåller armering, men även andra insatsvaror kan förekomma. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 400 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongelementfabrikerna är spridda över hela landet och import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Armerad betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabricerade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000052 | Vägg/Ytterskiva, klimatförbättrad | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.171 | 0.0324 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.137 | 1.25 | 1 | >50 år | 2400 | kg/m³ | EN 14992:2007+A1:2012 | 10005 | Väggelement | Ytterskiva är element som består av en betongskiva. De kan användas bärande och del av en yttervägg. Bärande väggar utnyttjas för byggnadens stabilitet och kan användas både som skivor och flaggor. | Data är representativa för väggelement eller ytterskiva som används på svenska marknaden med en representativ armeringsmängd, -typ, betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för betongelementen måste uppgifter från en leverantör användas. | Betongelementen gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. Prefabricerade betongelement innehåller armering, men även andra insatsvaror kan förekomma. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 400 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongelementfabrikerna är spridda över hela landet och import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Armerad betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabricerade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000053 | Innervägg, V, klimatförbättrad | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.146 | 0.045 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.117 | 1.25 | 1 | >50 år | 2400 | kg/m³ | EN 14992:2007+A1:2012 | 10005 | Väggelement | Ytterskiva är element som består av en betongskiva. De kan användas bärande och del av en yttervägg. Bärande väggar utnyttjas för byggnadens stabilitet och kan användas både som skivor och flaggor. | Data är representativa för väggeller ytterskiva som används på svenska marknaden med en representativ armeringsmängd, -typ, betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för betongelementen måste uppgifter från en leverantör användas. | Betongelementen gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. Prefabricerade betongelement innehåller armering, men även andra insatsvaror kan förekomma. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 400 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongelementfabrikerna är spridda över hela landet och import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Armerad betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabricerade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000054 | Innervägg, V | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.195 | 0.045 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.156 | 1.25 | 1 | >50 år | 2400 | kg/m³ | EN 14992:2007+A1:2012 | 10005 | Väggelement | Ytterskiva är element som består av en betongskiva. De kan användas bärande och del av en yttervägg. Bärande väggar utnyttjas för byggnadens stabilitet och kan användas både som skivor och flaggor. | Data är representativa för väggeller ytterskiva som används på svenska marknaden med en representativ armeringsmängd, -typ, betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för betongelementen måste uppgifter från en leverantör användas. | Betongelementen gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. Prefabricerade betongelement innehåller armering, men även andra insatsvaror kan förekomma. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 400 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongelementfabrikerna är spridda över hela landet och import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Armerad betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabricerade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000055 | Halvsandwichväggar, VI | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.256 | 0.045 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.205 | 1.25 | 1 | >50 år | 1300 | kg/m³ | EN 14992:2007+A1:2012 | 10005 | Väggelement | Halvsandwichväggar används som ytterväggar i bostäder och lokaler. De är uppbyggda av två huvudskikt med en inre bärande skiva och ett isoleringsskikt. Bärande väggar utnyttjas för byggnadens stabilitet och kan användas både som skivor och flaggor. Halvsandwichvägg kan även bestå av ytterskiva med isolering, t ex för att fungera som sockel mot en platsgjutning. | Data är representativa för halvsandwichväggar som används på svenska marknaden med en representativ armeringsmängd, -typ, betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för betongelementen måste uppgifter från en leverantör användas. | Betongelementen gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. Prefabricerade betongelement innehåller armering, men även andra insatsvaror kan förekomma. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med 400 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongelementfabrikerna är spridda över hela landet och import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Armerad betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabricerade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000056 | Halvsandwichväggar, VI, klimatförbättrad | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.238 | 0.045 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.19 | 1.25 | 1 | >50 år | 1300 | kg/m³ | EN 14992:2007+A1:2012 | 10005 | Väggelement | Halvsandwichväggar används som ytterväggar i bostäder och lokaler. De är uppbyggda av två huvudskikt med en inre bärande skiva och ett isoleringsskikt. Bärande väggar utnyttjas för byggnadens stabilitet och kan användas både som skivor och flaggor. Halvsandwichvägg kan även bestå av ytterskiva med isolering, t ex för att fungera som sockel mot en platsgjutning. | Data är representativa för halvsandwichväggar som används på svenska marknaden med en representativ armeringsmängd, -typ, betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för betongelementen måste uppgifter från en leverantör användas. | Betongelementen gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. Prefabricerade betongelement innehåller armering, men även andra insatsvaror kan förekomma. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 400 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongelementfabrikerna är spridda över hela landet och import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Armerad betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabricerade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000057 | Sandwichväggar, W, klimatförbättrad | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.219 | 0.045 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.175 | 1.25 | 1 | >50 år | 1360 | kg/m³ | EN 14992:2007+A1:2012 | 10005 | Väggelement | Sandwichväggar används nästan uteslutande som ytterväggar. De är uppbyggda av tre huvudskikt med en inre bärande skiva, ett isoleringsskikt och en yttre skiva av betong alternativt lättklinkerbetong. Bärande väggar utnyttjas för byggnadens stabilitet och kan användas både som skivor och flaggor. | Data är representativa för sandwichväggar som används på svenska marknaden med en representativ armeringsmängd, -typ, betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för betongelementen måste uppgifter från en leverantör användas. | Betongelementen gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. Prefabricerade betongelement innehåller armering, men även andra insatsvaror kan förekomma. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 400 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongelementfabrikerna är spridda över hela landet och import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Armerad betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabricerade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000058 | Sandwichväggar, W | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.291 | 0.045 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.233 | 1.25 | 1 | >50 år | 1360 | kg/m³ | EN 14992:2007+A1:2012 | 10005 | Väggelement | Sandwichväggar används nästan uteslutande som ytterväggar. De är uppbyggda av tre huvudskikt med en inre bärande skiva, ett isoleringsskikt och en yttre skiva av betong alternativt lättklinkerbetong. Bärande väggar utnyttjas för byggnadens stabilitet och kan användas både som skivor och flaggor. | Data är representativa för sandwichväggar som används på svenska marknaden med en representativ armeringsmängd, -typ, betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för betongelementen måste uppgifter från en leverantör användas. | Betongelementen gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. Prefabricerade betongelement innehåller armering, men även andra insatsvaror kan förekomma. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongelementfabrikerna är spridda över hela landet och import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Armerad betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabricerade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000059 | Hålbjälklag, HD/F | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.188 | 0.045 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.15 | 1.25 | 1 | >50 år | 1350 | kg/m³ | EN 1168:2005+A3:2011 | 10001 | Bjälklagselement | HDF-platttor spännarmeras i underkant med modulbredden 1,2 m. Elementens undersida är gjuten mot stålform medan översidan har en grövre struktur avpassad för pågjutning, spackling eller ett uppreglat golv. Pågjutning eller avjämning, vanligen 20 – 50 mm, görs dels för att få ett slätt undergolv för t.ex. mattläggning och dels för att uppfylla ljudkrav. | Data är representativa för hålbjälklag som används på svenska marknaden med en representativ armeringsmängd, -typ, betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för betongelementen måste uppgifter från en leverantör användas. | Betongelementen gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. Prefabricerade betongelement innehåller armering, men även andra insatsvaror kan förekomma. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 400 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongelementfabrikerna är spridda över hela landet och import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Armerad betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabricerade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000060 | Hålbjälklag, HD/F, klimatförbättrad | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.128 | 0.0324 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.102 | 1.25 | 1 | >50 år | 1350 | kg/m³ | EN 1168:2005+A3:2011 | 10001 | Bjälklagselement | HDF-platttor spännarmeras i underkant med modulbredden 1,2 m. Elementens undersida är gjuten mot stålform medan översidan har en grövre struktur avpassad för pågjutning, spackling eller ett uppreglat golv. Pågjutning eller avjämning, vanligen 20 – 50 mm, görs dels för att få ett slätt undergolv för t.ex. mattläggning och dels för att uppfylla ljudkrav. | Data är representativa för hålbjälklag som används på svenska marknaden med en representativ armeringsmängd, -typ, betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för betongelementen måste uppgifter från en leverantör användas. | Betongelementen gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. Prefabricerade betongelement innehåller armering, men även andra insatsvaror kan förekomma. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongelementfabrikerna är spridda över hela landet och import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Armerad betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabricerade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000061 | Massivplattor, RD, RD/F | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.229 | 0.045 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.183 | 1.25 | 1 | >50 år | 2400 | kg/m³ | EN 13747:2005+A2:2010 | 10001 | Bjälklagselement | Massivbjälklagsplattor är antingen slaka eller spännarmerade vanligen med en bredd upp till 3100 mm. Elementens undersida är gjuten mot slät stålform medan översidan har en grövre struktur anpassad för pågjutning eller för spackling. Pågjutning eller avjämning, vanligen 20 – 40 mm, görs för att få ett slätt undergolv för t.ex. mattläggning. | Data är representativa för massivplattor som används på svenska marknaden med en representativ armeringsmängd, -typ, betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för betongelementen måste uppgifter från en leverantör användas. | Betongelementen gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. Prefabricerade betongelement innehåller armering, men ävan andra insatsvaror kan förekomma. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 400 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongelementfabrikerna är spridda över hela landet och import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Armerad betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabriverade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000062 | Massivplattor RD, RD/F, klimatförbättrad | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.171 | 0.045 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.137 | 1.25 | 1 | >50 år | 2400 | kg/m³ | EN 13747:2005+A2:2010 | 10001 | Bjälklagselement | Massivbjälklagsplattor är antingen slaka eller spännarmerade vanligen med en bredd upp till 3100 mm. Elementens undersida är gjuten mot slät stålform medan översidan har en grövre struktur anpassad för pågjutning eller för spackling. Pågjutning eller avjämning, vanligen 20 – 40 mm, görs för att få ett slätt undergolv för t.ex. mattläggning. | Data är representativa för massivplattor som används på svenska marknaden med en representativ armeringsmängd, -typ, betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för betongelementen måste uppgifter från en leverantör användas. | Betongelementen gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. Prefabricerade betongelement innehåller armering, men ävan andra insatsvaror kan förekomma. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 400 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongelementfabrikerna är spridda över hela landet och import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Armerad betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabriverade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000063 | Plattbärlag, PLE | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.23 | 0.045 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.184 | 1.25 | 1 | >50 år | 2400 | kg/m³ | EN 13747:2005+A2:2010 | 10001 | Bjälklagselement | Plattbärlag används vid husbyggnad för bjälklag med en pågjutning. Plattbärlag tillverkas både slakarmerade och spännarmerade och innehåller både längs och tvärarmering som kan utnyttjas i konstruktionen. De slakarmerade elementens höjd är som minst 45 mm och de spännarmerade är mellan 70 och 150 mm och elementen samverkar med en pågjutning. Normalt är bjälklagshöjden minst 150 mm men bostadsbjälklag utförs oftast med en höjd av 250 mm beroende på ljudkrav och installationer | Data är representativa för plattbärlag som används på svenska marknaden med en representativ armeringsmängd, -typ, betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för betongelementen måste uppgifter från en leverantör användas. | Betongelementen gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. Prefabricerade betongelement innehåller armering, men även andra insatsvaror kan förekomma. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 400 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongelementfabrikerna är spridda över hela landet och import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Armerad betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabricerade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000064 | Plattbärlag, PLE, klimatförbättrad | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.173 | 0.045 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.138 | 1.25 | 1 | >50 år | 2400 | kg/m³ | EN 13747:2005+A2:2010 | 10001 | Bjälklagselement | Plattbärlag används vid husbyggnad för bjälklag med en pågjutning. Plattbärlag tillverkas både slakarmerade och spännarmerade och innehåller både längs och tvärarmering som kan utnyttjas i konstruktionen. De slakarmerade elementens höjd är som minst 45 mm och de spännarmerade är mellan 70 och 150 mm och elementen samverkar med en pågjutning. Normalt är bjälklagshöjden minst 150 mm men bostadsbjälklag utförs oftast med en höjd av 250 mm beroende på ljudkrav och installationer | Data är representativa för plattbärlag som används på svenska marknaden med en representativ armeringsmängd, -typ, betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för betongelementen måste uppgifter från en leverantör användas. | Betongelementen gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. Prefabricerade betongelement innehåller armering, men även andra insatsvaror kan förekomma. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongelementfabrikerna är spridda över hela landet och import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Armerad betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabricerade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000065 | Skalvägg, VS | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.23 | 0.045 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.184 | 1.25 | 1 | >50 år | 2400 | kg/m³ | EN 14992:2007+A1:2012 | 10005 | Väggelement | Skalväggar består av två betongskivor som förbinds med armeringsstegar, mellan vilka betong gjuts i på byggplatsen och ger två synliga formsidor. Väggarna utnyttjas för byggnadens stabilitet och kan användas både som skivor och flaggor. Platsgjutningen görs vanligen med samma betongkvalitet som används i fabrik (C30/37). | Data är representativa för en skalvägg (200 mm) som används på svenska marknaden med en representativ armeringsmängd, -typ, betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för betongelementen måste uppgifter från en leverantör användas. | Betongelementen gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. Prefabricerade betongelement innehåller armering, men även andra insatsvaror kan förekomma. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. Byggprodukten och dess klimatpåverkan i modul A1-3 som deklareras i databasen är alltid begränsade till material som levererats, vilket i detta fall innebär att på platsgjutning av betong inte ingår. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km) 400 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongelementfabrikerna är spridda över hela landet och import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Armerad betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabricerade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000066 | Skalvägg, VS, klimatförbättrad | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.173 | 0.0324 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.138 | 1.25 | 1 | >50 år | 2400 | kg/m³ | EN 14992:2007+A1:2012 | 10005 | Väggelement | Skalväggar består av två betongskivor som förbinds med armeringsstegar, mellan vilka betong gjuts i på byggplatsen och ger två synliga formsidor. Väggarna utnyttjas för byggnadens stabilitet och kan användas både som skivor och flaggor. Platsgjutningen görs vanligen med samma betongkvalitet som används i fabrik (C30/37). | Data är representativa för en skalvägg (200 mm) som används på svenska marknaden med en representativ armeringsmängd, -typ, betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för betongelementen måste uppgifter från en leverantör användas. | Betongelementen gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. Prefabricerade betongelement innehåller armering, men även andra insatsvaror kan förekomma. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. Byggprodukten och dess klimatpåverkan i modul A1-3 som deklareras i databasen är alltid begränsade till material som levererats, vilket i detta fall innebär att på platsgjutning av betong inte ingår. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongelementfabrikerna är spridda över hela landet och import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Armerad betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabricerade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000067 | Pelare RP, OP | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.298 | 0.045 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.238 | 1.25 | 1 | >50 år | 2400 | kg/m³ | EN 13225:2013 | 10099 | Prefabelement övrigt | Pelarna är gjorda antingen som rektangulära pelare (RP) eller som runda (OP). Pelarens mått begränsas av vikten under tillverkningen. Balkar och pelare kan variera både i storlek och form för att möta de strukturella och arkitektoniska behoven och kraven i projektet. Användning av prefabicerade balkar och pelare möjliggör större öppna ytor. | Data är representativa för pelare som används på svenska marknaden med en representativ armeringsmängd, -typ, betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för betongelementen måste uppgifter från en leverantör användas. | Betongelementen gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. Prefabricerade betongelement innehåller armering, men även andra insatsvaror kan förekomma. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 400 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongelementfabrikerna är spridda över hela landet och import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Armerad betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabricerade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000068 | Pelare RP, OP, klimatförbättrad | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.224 | 0.045 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.179 | 1.25 | 1 | >50 år | 2400 | kg/m³ | EN 13225:2013 | 10099 | Prefabelement övrigt | Pelarna är gjorda antingen som rektangulära pelare (RP) eller som runda (OP). Pelarens mått begränsas av vikten under tillverkningen. Balkar och pelare kan variera både i storlek och form för att möta de strukturella och arkitektoniska behoven och kraven i projektet. Användning av prefabicerade balkar och pelare möjliggör större öppna ytor. | Data är representativa för pelare som används på svenska marknaden med en representativ armeringsmängd, -typ, betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för betongelementen måste uppgifter från en leverantör användas. | Betongelementen gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. Prefabricerade betongelement innehåller armering, men även andra insatsvaror kan förekomma. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 400 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongelementfabrikerna är spridda över hela landet och import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Armerad betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabricerade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000069 | Balkar B, slakarmerad | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.248 | 0.045 | 0.0293 | kg CO₂e/kg | 0.198 | 1.25 | 1.1 | >50 år | 2460 | kg/m³ | EN 13225:2013 | 10099 | Prefabelement övrigt | Slakarmerade balkar finns i olika utförande såsom rektangulära balkar RB och RB/F. Balkar och pelare kan variera både i storlek och form för att möta de strukturella och arkitektoniska behoven och kraven i projektet. Användning av prefabicerade balkar och pelare möjliggör större öppna ytor. | Data är representativa för en slagarmerad balk som används på svenska marknaden med en representativ armeringsmängd, -typ, betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för betongelementen måste uppgifter från en leverantör användas. | Betongelementen gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. Prefabricerade betongelement innehåller armering, men även andra insatsvaror kan förekomma. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongelementfabrikerna är spridda över hela landet och import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Armerad betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabricerade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000070 | Balkar B, slakarmerad, klimatförbättrad | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.186 | 0.045 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.149 | 1.25 | 1 | >50 år | 2460 | kg/m³ | EN 13225:2013 | 10099 | Prefabelement övrigt | Slakarmerade balkar finns i olika utförande såsom rektangulära balkar RB och RB/F. Balkar och pelare kan variera både i storlek och form för att möta de strukturella och arkitektoniska behoven och kraven i projektet. Användning av prefabicerade balkar och pelare möjliggör större öppna ytor. | Data är representativa för en slakarmerad balkar som används på svenska marknaden med en representativ armeringsmängd, -typ, betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för betongelementen måste uppgifter från en leverantör användas. | Betongelementen gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. Prefabricerade betongelement innehåller armering, men även andra insatsvaror kan förekomma. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 400 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongelementfabrikerna är spridda över hela landet och import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Armerad betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabricerade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000071 | Balkar B, förspänd | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.24 | 0.045 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.192 | 1.25 | 1 | >50 år | 2400 | kg/m³ | EN 13225:2013 | 10099 | Prefabelement övrigt | Balkar finns i olika utförande; Rektangulära balkar RB och RB/F, Flänsbalkar FB/F, halvflänsbalk FBH/F, Balk med I-tvärsnitt IB/F och Sadelbalk med I-tvärsnitt SIB/F. Balkarna i denna produktkategori är förspända. Balkar och pelare kan variera både i storlek och form för att möta de strukturella och arkitektoniska behoven och kraven i projektet. Användning av prefabricerade balkar och pelare möjliggör större öppna ytor. | Data är representativa för pelare som används på svenska marknaden med en representativ armeringsmängd, -typ, betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för betongelementen måste uppgifter från en leverantör användas. | Betongelementen gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. Prefabricerade betongelement innehåller armering, men även andra insatsvaror kan förekomma. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 400 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongelementfabrikerna är spridda över hela landet och import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Armerad betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabricerade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000072 | Balkar B, förspänd, klimatförbättrad | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.18 | 0.045 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.144 | 1.25 | 1 | >50 år | 2400 | kg/m³ | EN 13225:2013 | 10099 | Prefabelement övrigt | Balkar finns i olika utförande; Rektangulära balkar RB och RB/F, Flänsbalkar FB/F, halvflänsbalk FBH/F, Balk med I-tvärsnitt IB/F och Sadelbalk med I-tvärsnitt SIB/F. Balkarna i denna produktkategori är förspända. Balkar och pelare kan variera både i storlek och form för att möta de strukturella och arkitektoniska behoven och kraven i projektet. Användning av prefabricerade balkar och pelare möjliggör större öppna ytor. | Data är representativa för pelare som används på svenska marknaden med en representativ armeringsmängd, -typ, betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för betongelementen måste uppgifter från en leverantör användas. | Betongelementen gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. Prefabricerade betongelement innehåller armering, men även andra insatsvaror kan förekomma. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 400 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongelementfabrikerna är spridda över hela landet och import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Armerad betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabricerade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000073 | Balkonger och trappor, klimatförbättrad | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.196 | 0.045 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.157 | 1.25 | 1 | >50 år | 2400 | kg/m³ | EN 14843:2007 | 10099 | Prefabelement övrigt | Till balkonger hör följande typer av element: balkongplattor, skärmar och konsoler och fronter samt loftgångsplattor (som hanteras separat). Trapporna tillverkas för både inomhus- och utomhusmiljö. Trapporna tillverkas i betonggrått, färgas betong eller med olika ytor och strukturer inklusive potentiella terrazzopolerade trappor. | Data är representativa för balkonger och trappor som används på svenska marknaden med en representativ armeringsmängd, -typ, betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för betongelementen måste uppgifter från en leverantör användas. | Betongelementen gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. Prefabricerade betongelement innehåller armering, men även andra insatsvaror kan förekomma. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 400 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongelementfabrikerna är spridda över hela landet och import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Armerad betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabricerade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000074 | Balkonger och trappor | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.261 | 0.045 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.209 | 1.25 | 1 | >50 år | 2400 | kg/m³ | EN 14843:2007 | 10099 | Prefabelement övrigt | Till balkonger hör följande typer av element: balkongplattor, skärmar och konsoler och fronter samt loftgångsplattor (som hanteras separat). Trapporna tillverkas för både inomhus- och utomhusmiljö. Trapporna tillverkas i betonggrått, färgas betong eller med olika ytor och strukturer inklusive potentiella terrazzopolerade trappor. | Data är representativa för balkonger och trappor som används på svenska marknaden med en representativ armeringsmängd, -typ, betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för betongelementen måste uppgifter från en leverantör användas. | Betongelementen gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. Prefabricerade betongelement innehåller armering, men även andra insatsvaror kan förekomma. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 400 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongelementfabrikerna är spridda över hela landet och import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Armerad betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabricerade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000075 | Loftgångsplatta | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.274 | 0.045 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.219 | 1.25 | 1 | >50 år | 2400 | kg/m³ | EN 14843:2007 | 10099 | Prefabelement övrigt | Plattan är konstruerad och designad för att användas i ett loftgångshus där plattan ska klara exponeringsklass XF4. | Data är representativa för balkonger och trappor som används på svenska marknaden med en representativ armeringsmängd, -typ, betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för betongelementen måste uppgifter från en leverantör användas. | Betongelementen gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. Prefabricerade betongelement innehåller armering, men även andra insatsvaror kan förekomma. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 400 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongelementfabrikerna är spridda över hela landet och import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Armerad betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabricerade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000076 | Loftgångsplatta, klimatförbättrad | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.205 | 0.045 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.164 | 1.25 | 1 | >50 år | 2400 | kg/m³ | EN 14843:2007 | 10099 | Prefabelement övrigt | Plattan är konstruerad och designad för att användas i ett loftgångshus där plattan ska klara exponeringsklass XF4. | Data är representativa för balkonger och trappor som används på svenska marknaden med en representativ armeringsmängd, -typ, betongrecept samt bindemedelsmix. Önskas mer egenskaper för betongelementen måste uppgifter från en leverantör användas. | Betongelementen gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. Prefabricerade betongelement innehåller armering, men även andra insatsvaror kan förekomma. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 400 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongelementfabrikerna är spridda över hela landet och import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Armerad betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabricerade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000077 | Prefabricerad armerat betongelement, övrigt | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.248 | 0.045 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.198 | 1.25 | 1 | >50 år | 2400 | kg/m³ | EN 15804 A1 | 10099 | Prefabelement övrigt | Dessa data kan användas som proxy om inte det prefabricerade armerade betongelementet finns i databasen. | Data är representativa för en prefabricerad armerad betongelement som används på den svenska marknaden med en representativ mängd armering, typ, betongrecept och bindemedelsblandning. Om fler egenskaper önskas för betongelementen måste information från en leverantör användas. | Betongelementen gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. Prefabricerade betongelement innehåller armering, men även andra insatsvaror kan förekomma. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 400 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongelementfabrikerna är spridda över hela landet och import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Armerad betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabriverade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000078 | Prefabricerad armerat betongelement övrigt, klimatförbättrad | Betong | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.186 | 0.045 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.149 | 1.25 | 1 | >50 år | 2400 | kg/m³ | EN 15804 A1 | 10099 | Prefabelement övrigt | Dessa data kan användas som proxy om inte det prefabricerade armerade betongelementet finns i databasen. | Data är representativa för en prefabricerad armerad betongelement som används på den svenska marknaden med en representativ mängd armering, typ, betongrecept och bindemedelsblandning. Om fler egenskaper önskas för betongelementen måste information från en leverantör användas. | Betongelementen gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. Prefabricerade betongelement innehåller armering, men även andra insatsvaror kan förekomma. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongelementfabrikerna är spridda över hela landet och import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Armerad betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabricerade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000079 | Betongtakpannor | Murblock och tegel | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.225 | 0.0495 | 0.0137 | kg CO₂e/kg | 0.18 | 1.25 | 1.05 | 50 år | 2400 | kg/m³ | EN 490:2011 | 01601 | Takpannor betong | Betongplannor är utformade med olika färger och yta och de vanligaste formerna är enkupigt, tvåkupigt och platta. Betongplannor kräver ett lutande tak och ett vattentätt underlag. | Data är representativa för betongtakpannor som används på den svenska marknaden med en representativt betongrecept och bindemedelsblandning. | Betongtakpannor gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 600 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | De svenska takpanneproducenterna är spridda över hela landet och dominerar marknaden, men viss import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Tak med pannor begränsas normalt av underliggande tätskikt och dess livslängd, där man idag kan anta en livslängd på upp mot 40 år för underlaget och att betongtakpannor håll er i alla fall 50 år. Enskilda takpannor kan ha en kortare livslängd och byts då ut vid behov. Takpannor lämpar sig för återanvändning. | |
| 6000000080 | Betongtakpannor, klimatförbättrad | Murblock och tegel | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.169 | 0.0495 | 0.0109 | kg CO₂e/kg | 0.135 | 1.25 | 1.05 | 50 år | 2400 | kg/m³ | EN 490:2011 | 01601 | Takpannor betong | Betongplannor är utformade med olika färger och yta och de vanligaste formerna är enkupigt, tvåkupigt och platta. Betongplannor kräver ett lutande tak och ett vattentätt underlag. | Data är representativa för betongtakpannor som används på den svenska marknaden med en representativt betongrecept och bindemedelsblandning. | Betongtakpannor gjuts i formar inomhus i en fabrik under kontrollerade förhållanden. I klimatförbättrad betongelement ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-3. Miljödata och insatsvaror (recept) för de betongelement som använts är baserade på EPDer från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 600 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), Svensk reduktionsdieselmix används. | Betongelementfabrikerna är spridda över hela landet och import förekommer. Miljödata baseras på ett antal EPD för produkter som används på den svenska marknaden och kan anses som representativa för de recept som används, samt betongens bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare. | Tak med pannor begränsas normalt av underliggande tätskikt och dess livslängd, där man idag kan anta en livslängd på upp mot 40 år för underlaget och att betongtakpannor håll er i alla fall 50 år. Enskilda takpannor kan ha en kortare livslängd och byts då ut vid behov. Takpannor lämpar sig för återanvändning. | |
| 6000000081 | Tegeltakpannor | Murblock och tegel | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.27 | 0.0495 | 0.016 | kg CO₂e/kg | 0.216 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 1800 | kg/m³ | EN 1304:2013 | 01607 | Takpannor lertegel | Tegelpannor är normalt utan glasyr och de vanligaste formerna är enkupigt, tvåkupigt och platta. Tegelpannor kräver ett lutande tak och ett vattentätt underlag. | Data är representativa för lertegeltakpannor som används på den svenska marknaden. | Tegelpannor tillverkas av lera, sand och kalk. Tegelstenarna bränns i en tunnelugn vid hög temperatur, ungefär 1050 grader. Det primärenergiåtgången varierar mellan 2,0 - 2,4 MJ / kg icke-förnybar energi och 0,5 MJ / kg el. Användningen av förbränning av fossila bränslen är det dominerande bidraget till bildandet av växthusgaser. Miljödata baseras på en LCA-studie (Erlandsson och Jönsson 1992) som uppdaterats 2020 LCA och baseras på uppgifter från den inhemska producenten på svenska. Denna siffra har verifierats med andra EPD och EPD baserat på tegelstenar. | Tekniken mellan tillverkarna är likvärdig men bränslet varierar där fossilgas och olja dominerar. En tillsats i leran av kalkstensmjöl ger gult tegel. För brunt eller brunsvart tegel används mangan Taktegel bränns i kassetter i 1050° C. Själva bränningen tar två dygn i en modern tunnelugn. Hela processen övervakas så att allt taktegel för att uppnå en jämn hårdhet och ett frostbeständigt taktegel. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 600 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Tegelpannor tillverkas vid en fabrik i Sverige som dominerar konsumtionen, men viss import förekommer från Danmark och små andelar från övriga Europa. | Livslängden för tak med tegelpannor begränsas normalt av underliggande tätskikt där man idag kan anta en livslängd på upp mot 40 år för underlaget och att tegelpannorna håller i alla fall 100 år. Enskilda takpannor kan ha en kortare livslängd och byts då ut vid behov. Takpannor lämpar sig för återanvändning. | |
| 6000000082 | Tegelsten | Murblock och tegel | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.314 | 0.0495 | 0.0182 | kg CO₂e/kg | 0.251 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 1800 | kg/m³ | EN 771-1:2011+A1:2015 | 01102 | Tegel | Tegelstenar används normalt i Sverige utan glasyr och olika storlekar förekommer från olika tillverkare och vanliga standardformat produceras också (250x120x65 mm). Tegelsten kan användas för bärande konstruktioner eller för dekorativa och funktionella ändamål när den används utomhus eller interiör. Tegel används inomhus i innerväggar etc. som byggmaterial men är inte så vanligt i Sverige. Skärmtegel är ett modernt alternativ som fasadbeklädnad. | Data är representativa för tegelsten som används på den svenska marknaden. | Tegelsten tillverkas av lera, sand, kalk och sågspån. Tegelstenarna bränns i en tunnelugn vid hög temperatur, ungefär 1050 grader. Primärenergiåtgången varierar mellan 2,0 - 4 MJ/kg icke-förnybar energi och 0,5 MJ/kg el. Användningen av förbränning av fossila bränslen är det dominerande bidraget till bildandet av växthusgaser. Miljödata baseras på EPDer från de producenter som förekommer på den svenska marknaden, men en variation från 2.2 to 3.3 kg CO₂e/kg. | Tekniken mellan tillverkarna är likvärdig men bränslet variarar där fossilgas och olja dominerar. En tillsats i leran av kalkstensmjöl ger gult tegel. För brunt eller brunsvart tegel används mangan. Taktegel bränns i kassetter i 1050° C. Själva bränningen tar två dygn i en modern tunnelugn. Hela processen övervakas så att allt taktegel för att uppnå en jämn hårdhet och ett frostbeständigt taktegel. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 600 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | All tegelsten som används i Sverige importeras (det sista tegelbruket låg i Haga, Enköping och stängdes 2020 och bara en mindre produktion baserad på gammal teknik finns nu kvar på Horns Tegelbruk). Den största importen kommer från Danmark och sedan från Finland, Nederländerna, Belgien samt Tyskland. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Tegelstenar kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. Tegelstenar lämpar sig för återanvändning. | |
| 6000000083 | Tegelsten, hårdbränd | Murblock och tegel | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.544 | 0.0495 | 0.0297 | kg CO₂e/kg | 0.435 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 1800 | kg/m³ | EN 771-1:2011+A1:2015 | 01102 | Tegel | Hårdbrända tegelstenar tillverkas med olika färger och storlek från olika tillverkare, men vanliga standardformatet är (250x120x65 mm). Tidigare fanns även stortegel (300x150x75 mm) men tillverkas inte längre. Det hårdbrända är något mörkare i färgen, detta ska användas för utvändig skorstensmurning används främst till skorstenar, eldstäder och andra utsatta ytor där det krävs högre hållfasthet. Hårdbränt tegel suger inte upp fukt på samma sätt vilket förbättrat frostresistent i förhållande till vanligt tegel, vilket gör det lämpligt som marktegel. Boverkets byggregler anger att frostbeständigt tegel skall användas i skorstenar ovan tak där klimatpåverkan utsätter teglet för isbildning. | Data är representativa för tegelsten som används på den svenska marknaden. | Tegelsten tillverkas av lera, sand, kalk och sågspån. Tegelstenarna bränns i en tunnelugn vid hög temperatur, ungefär 1050 grader. Primärenergiåtgången varierar mellan 2,0 - 4 MJ/kg icke-förnybar energi och 0,5 MJ / kg el. Användningen av förbränning av fossila bränslen är det dominerande bidraget till bildandet av växthusgaser. Miljödata baseras på EPDer från de producenter som förekommer på den svenska marknaden, men en variation från 2.2 to 3.3 kg CO₂e/kg. | Tekniken mellan tillverkarna är likvärdig men bränslet variarear där fossilgas och olja dominerar. En tillsats i leran av kalkstensmjöl ger gult tegel. För brunt eller brunsvart tegel används mangan. Taktegel bränns i kassetter i 1050° C. Själva bränningen tar två dygn i en modern tunnelugn. Hela processen övervakas så att allt taktegel för att uppnå en jämn hårdhet och ett frostbeständigt taktegel. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 600 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | All tegelsten som används i Sverige importeras (det sista tegelbruket låg i Haga, Enköping och stängdes 2020). Den största importen kommer från Danmark och sedan från Finland, Nederländerna, Belgien samt Tyskland. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Tegel kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. Tegelstenar lämpar sig för återanvändning. | |
| 6000000084 | Kalksandsten | Murblock och tegel | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.158 | 0.0645 | 0.0111 | kg CO₂e/kg | 0.126 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 1800 | kg/m³ | EN 15804 A1 | 01102 | Tegel | Kalksandsten används för murningsarbete. Kalksandsten kan användas för bärande konstruktioner eller för dekorativa och funktionella ändamål när den används utomhus eller interiör. Kalksandsten kan användas inomhus i innerväggar etc. som byggmaterial, men är inte så vanligt i Sverige. | Data är representativa för tegelsten som används på den svenska marknaden. | Miljöpåverkan för tillverkning dominerar av mängden kalkinnehåll i kalksandsten som varierar från 8 till 12 %. Eftersom halten av sand är hög, cirka 88 – 92 %, så betyder det att egenskaperna hos murstenen beror till stor del på egenskaperna hos sand som används. Miljödata baseras på EPDer från de producenter som förekommer på den svenska marknaden, men en variation från 1.1 to 1.4 kg CO₂e/kg. | Tekniken mellan tillverkarna är likvärdig. Insatsvarorna formas till murstenar med hjälp av pressar som använder mekaniskt tryck för att pressa samman stenarna. I det sista steget placeras tegelstenar i autoklav med mättat ångtryck och temperaturen inuti kammaren höjs och reaktionsprocessen börjar. Vid autoklaveringen reagerar sandens kiselsyra, kalk och vatten och bildar kalciumhydrosilikater. Denna ånghärdning tar 6 till 12 timmar. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 800 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | All kalksandsten som används i Sverige importeras från länder som Tyskland och Finland. | Livslängden för kalksandsten är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Kalksandsten kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. Tegelstenar lämpar sig för återanvändning. | |
| 6000000085 | Lättklinkerblock, <10 % cement (650-700 kg/m³) | Murblock och tegel | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.24 | 0.027 | 0.0134 | kg CO₂e/kg | 0.192 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 650 | kg/m³ | EN 771-1:2011+A1:2015 | 01104 | Lättklinker block | Lättklinkerblock används för murningsarbete för bärande konstruktioner utomhus eller interiör. | Uppgifterna är representativa för lättklinkerblock som används på den svenska marknaden. Dessa data är representativa för ett block som använder mindre bindemedel, dvs mindre än 11 viktprocent cement. | Miljöpåverkan för tillverkning dominerar av klinkerproduktionen och mängden cementinnehåll i blocken. Miljödata baseras på EPD för leverantörer till den inhemska svenska marknaden, med en variation från 0,17 till 0,24 kg CO₂e /kg. Siffrorna som används här är baserade på EPD och beräkningar som gjorts baserat på den rapporterade materialmixen i dessa EPDer. | Blocken är gjorda av lättklinkerpellets som är gjorda av lera med låg kalkandel, som formas till små kulor som sedan bränns i roterande ugnar. Klinkern blandas sedan med cement, sand och vatten och formas sedan till block. Klinkerpelletsens storlek samt densitet varierar och bindemedelsmängden som används i blocken. Vissa tillverkare använder flygaska som komplement till cement. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 300 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Lättklinkerblock som används i Sveriges tillverkas normalt i Sverige, men import av lättklinkerkulor förekommer. | Livslängden för lättklinkerblock är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Lättklinkerblock kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000086 | Lättklinkerblock, 10-14 % cement (700-770 kg/m³) | Murblock och tegel | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.243 | 0.027 | 0.0135 | kg CO₂e/kg | 0.194 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 750 | kg/m³ | EN 771-1:2011+A1:2015 | 01104 | Lättklinker block | Lättklinkerblock används för murningsarbete för bärande konstruktioner utomhus eller interiör. | Uppgifterna är representativa för lättklinkerblock som används på den svenska marknaden. Dessa data är representativa för ett block som använder mindre bindemedel, dvs mindre med 10-14 viktprocent cement. | Miljöpåverkan för tillverkning dominerar av klinkerproduktionen och mängden cementinnehåll i blocken. Miljödata baseras på EPD för leverantörer till den inhemska svenska marknaden, med en variation från 0,17 till 0,24 kg CO₂e/kg. Siffrorna som används här är baserade på EPD och beräkningar som gjorts baserat på den rapporterade materialmixen i dessa EPDer. | Blocken är gjorda av lättklinkerpellets som är gjorda av lera med låg kalkandel, som formas till små kulor som sedan bränns i roterande ugnar. Klinkern blandas sedan med cement, sand och vatten och formas sedan till block. Klinkerpelletsens storlek samt densitet varierar och bindemedelsmängden som används i blocken. Vissa tillverkare använder flygaska som komplement till cement. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 300 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Lättklinkerblock som används i Sveriges tillverkas normalt i Sverige, men import av lättklinkerkulor förekommer. | Livslängden för lättklinkerblock är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Lättklinkerblock kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000087 | Lättklinkerblock, 15-17 % cement (700-770 kg/m³) | Murblock och tegel | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.274 | 0.027 | 0.015 | kg CO₂e/kg | 0.219 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 750 | kg/m³ | EN 771-1:2011+A1:2015 | 01104 | Lättklinker block | Lättklinkerblock används för murningsarbete för bärande konstruktioner utomhus eller interiör. | Uppgifterna är representativa för lättklinkerblock som används på den svenska marknaden. Dessa data är representativa för ett block som använder mindre bindemedel, dvs mindre med 10-14 viktprocent cement. | Miljöpåverkan för tillverkning dominerar av klinkerproduktionen och mängden cementinnehåll i blocken. Miljödata baseras på EPD för leverantörer till den inhemska svenska marknaden, med en variation från 0,17 till 0,24 kg CO₂e /kg. Siffrorna som används här är baserade på EPD och beräkningar som gjorts baserat på den rapporterade materialmixen i dessa EPDer. | Blocken är gjorda av lättklinkerpellets som är gjorda av lera med låg kalkandel, som formas till små kulor som sedan bränns i roterande ugnar. Klinkern blandas sedan med cement, sand och vatten och formas sedan till block. Klinkerpelletsens storlek samt densitet varierar och bindemedelsmängden som används i blocken. Vissa tillverkare använder flygaska som komplement till cement. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 300 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Lättklinkerblock som används i Sveriges tillverkas normalt i Sverige, men import av lättklinkerkulor förekommer. | Livslängden för lättklinkerblock är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Lättklinkerblock kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000088 | Lättklinkerblock, 18-24 % cement (700-770 kg/m³) | Murblock och tegel | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.323 | 0.027 | 0.0175 | kg CO₂e/kg | 0.258 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 770 | kg/m³ | EN 771-1:2011+A1:2015 | 01104 | Lättklinker block | Lättklinkerblock används för murningsarbete för bärande konstruktioner utomhus eller interiör. | Uppgifterna är representativa för lättklinkerblock som används på den svenska marknaden. Dessa data är representativa för ett block som använder mindre bindemedel, dvs mindre med 18-24 viktprocent cement. | Miljöpåverkan för tillverkning dominerar av klinkerproduktionen och mängden cementinnehåll i blocken. Miljödata baseras på EPD för leverantörer till den inhemska svenska marknaden, med en variation från 0,17 till 0.24 kg CO₂e/kg. Siffrorna som används här är baserade på EPD och beräkningar som gjorts baserat på den rapporterade materialmixen i dessa EPDer. | Blocken är gjorda av lättklinkerpellets som är gjorda av lera med låg kalkandel, som formas till små kulor som sedan bränns i roterande ugnar. Klinkern blandas sedan med cement, sand och vatten och formas sedan till block. Klinkerpelletsens storlek samt densitet varierar och bindemedelsmängden som används i blocken. Vissa tillverkare använder flygaska som komplement till cement. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 300 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Lättklinkerblock som används i Sveriges tillverkas normalt i Sverige, men import av lättklinkerkulor förekommer. | Livslängden för lättklinkerblock är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Lättklinkerblock kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000089 | Lättklinkerkulor | Murblock och tegel | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.324 | 0.027 | 0.00702 | kg CO₂e/kg | 0.259 | 1.25 | 1.02 | >50 år | 300 | kg/m³ | EN 771-1:2011+A1:2015 | 01106 | Lättklinker lös | Lättklinkekulor används i hus- och anläggningskonstruktioner för dränering och vid återfyllning mot husgrunden. | Uppgifterna är representativa för lättklinkerkulor som används på den svenska marknaden. | Miljöpåverkan för tillverkning dominerar av klinkerproduktionen och mängden cementinnehåll i det lättaklinkerkulorna. Miljödata baseras på EPD för leverantörer till den inhemska svenska marknaden, med en variation från 0,17 till 2,4 kg CO₂e/kg. Siffrorna som används här är baserade på EPD och beräkningar som gjorts baserat på den rapporterade materialmixen i dessa EPDer. | Blocken är gjorda av lättklinkerpellets som är gjorda av lera med låg kalkandel, som formas till små kulor som sedan bränns i roterande ugnar. Klinkern blandas sedan med cement, sand och vatten och formas sedan till block. Klinkerpelletsens storlek samt densitet varierar och bindemedelsmängden som används i blocken. Vissa tillverkare använder flygaska som komplement till cement. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 300 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Lättklinkerkulor som används i Sveriges tillverkas normalt i Sverige, men viss import förekommer. | Livslängden för lättklinkerkulor är normalt lika med den konstruktion den är en del av och kräver normalt inget underhåll. | |
| 6000000090 | Murbruk A (CS IV) | Bruk och bindemedel | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.249 | 0.0345 | 0.0142 | kg CO₂e/kg | 0.199 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 1600 | kg/m³ | EN 998:2016 | 01099 | Bindemedel och bruk övrigt | Bruken används för grundning, putsning i tunna skikt och lagning på betongytor och är även lämplig som slamningsbruk på grundmurar under mark. | Data är representativt för ett cementbruk som uppfyller AMA Hus brukstyp A (sammansättning: C 100/300). | Bruk tillverkas av cement, kalk, sand och andra tillsatser. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till de olika bindemedel såsom cement som normalt står för mer än 90% av klimatpåverkan i modul A1-3. | Tillverkarna blandar de olika insatsvarorna som används för produkten. Sand som används kan eventuellt utvinnas lokalt och torkas. Den tekniska representativiteten definieras därför av den tekniska prestandadeklarationen som gäller för produkten. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Murbrukstillverkarna blandar produkterna i Sverige och miljödata kan anses vara representativa för den svenska marknaden. | Livslängden för ett bruk är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Bruket kan kräva underhåll under livslängden vilket styrs av för den byggdelen den är en del av. | |
| 6000000091 | Mur- och putsbruk B (CS III) | Bruk och bindemedel | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.209 | 0.0345 | 0.0122 | kg CO₂e/kg | 0.167 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 1600 | kg/m³ | EN 998:2016 | 01099 | Bindemedel och bruk övrigt | Bruket är ett kombinationsbruk för mur- och putsningsarbeten ovan mark in och utvändigt. | Data är representativt för ett cementbruk som uppfyller AMA Hus brukstyp B (sammansättning: KC 35/65/550). | Bruk tillverkas av cement, kalk, sand och andra tillsatser. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till de olika bindemedel såsom cement och kalk som normalt står för mer än 90% av klimatpåverkan i modul A1-3. | Tillverkarna blandar de olika insatsvarorna som används för produkten. Sand som används kan eventuellt utvinnas lokalt och torkas. Den tekniska representativiteten definieras därför av den tekniska prestandadeklarationen som gäller för produkten. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Brukstillverkarna blandar produkterna i Sverige och miljödata kan anses vara representativa för den svenska marknaden. | Livslängden för ett bruk är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Bruket kan kräva underhåll under livslängden vilket styrs av för den byggdelen den är en del av. | |
| 6000000092 | Mur- och putsbruk C (CS II) | Bruk och bindemedel | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.203 | 0.027 | 0.0115 | kg CO₂e/kg | 0.162 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 1600 | kg/m³ | EN 998:2016 | 01099 | Bindemedel och bruk övrigt | Bruket är ett kombinationsbruk för puts-och murbruk s ovan mark, samt invändig putsning. Murbruk C är lämpligt för murning och putsning av skorstenar, men ska inte användas på konstruktioner av lättbetong. Puts-och murbruk C är ska appliceras för hand. | Data är representativt för ett puts-och murbruk som uppfyller AMA Hus brukstyp C (sammansättning: KC 50/50/650). | Bruket tillverkas av cement, kalk, sand och andra tillsatser. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till de olika bindemedel såsom cement och kalk som normalt står för mer än 90% av klimatpåverkan i modul A1-3. | Tillverkarna blandar de olika insatsvarorna som används för produkten. Sand som används kan eventuellt utvinnas lokalt och torkas. Den tekniska representativiteten definieras därför av den tekniska prestandadeklarationen som gäller för produkten. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 300 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Brukstillverkarna blandar produkterna i Sverige och miljödata kan anses vara representativa för den svenska marknaden. | Livslängden för ett bruk är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Bruket kan kräva underhåll under livslängden vilket styrs av för den byggdelen den är en del av. | |
| 6000000093 | Putsbruk C (CS II), pumpbar | Bruk och bindemedel | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.203 | 0.0324 | 0.0235 | kg CO₂e/kg | 0.162 | 1.25 | 1.1 | >50 år | 1600 | kg/m³ | EN 998:2016 | 01099 | Bindemedel och bruk övrigt | Bruket är till putsningsarbeten på såväl utvändiga som invändiga ytor ovan mark och där en brukspumpt bruk efterfrågas. | Data är representativt för ett puts-och murbruk som uppfyller AMA Hus brukstyp C av pumpbar kvalitet och innehåller utöver ballast som sand även välgraderad dolomit (sammansättning: KC 50/50/650). | Bruket tillverkas av cement, kalk, sand och andra tillsatser. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till de olika bindemedel såsom cement och kalk som normalt står för mer än 90% av klimatpåverkan i modul A1-3. | Tillverkarna blandar de olika insatsvarorna som används för produkten. Sand som används kan eventuellt utvinnas lokalt och torkas. Den tekniska representativiteten definieras därför av den tekniska prestandadeklarationen som gäller för produkten. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Brukstillverkarna blandar produkterna i Sverige och miljödata kan anses vara representativa för den svenska marknaden. | Livslängden för ett bruk är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Bruket kan kräva underhåll under livslängden vilket styrs av för den byggdelen den är en del av. | |
| 6000000094 | Kalkbruk D (CS I) | Bruk och bindemedel | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.153 | 0.027 | 0.00898 | kg CO₂e/kg | 0.122 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 1600 | kg/m³ | EN 998:2016 | 01099 | Bindemedel och bruk övrigt | Produkten används till grovputsning, slamning samt murning vid nybyggnad och vid restaurering av gamla byggnader. Produkten kan användas både inom- och utomhus. Vanligtvis används produkten som murbruk i olika typer av murverk eller som putsbruk på tegelsten. Produkten används även vid putsning av gamla träkonstruktioner. | Data är representativt för ett puts-och murbruk som uppfyller AMA Hus brukstyp D (sammansättning: KC 50/50/950). | Bruket tillverkas av cement, kalk, sand och andra tillsatser. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till de olika bindemedel såsom cement och kalk som normalt står för mer än 90% av klimatpåverkan i modul A1-3. | Tillverkarna blandar de olika insatsvarorna som används för produkten. Sand som används kan eventuellt utvinnas lokalt och torkas. Den tekniska representativiteten definieras därför av den tekniska prestandadeklarationen som gäller för produkten. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Brukstillverkarna blandar produkterna i Sverige och miljödata kan anses vara representativa för den svenska marknaden. | Livslängden för ett bruk är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Bruket kan kräva underhåll under livslängden vilket styrs av för den byggdelen den är en del av. | |
| 6000000095 | Putsbruk B (CS III), fiberförstärkt tvåskiktsbehandling | Bruk och bindemedel | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.3 | 0.027 | 0.0164 | kg CO₂e/kg | 0.24 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 1600 | kg/m³ | EN 998:2016 | 01099 | Bindemedel och bruk övrigt | Putsbruk påföres som en tvåskiktsbehandling. Armeringsnätet läggs i det första skiktet. Andra skiktet påföres normalt dagen efter. | Data är representativt för ett fiberförstärkt tvåskiktsbehandling som uppfyller CS III (enligt EN 1015-9). | Bruk tillverkas av cement, kalk, sand och andra tillsatser. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till de olika bindemedel såsom cement och kalk som normalt står för mer än 90% av klimatpåverkan i modul A1-3. | Tillverkarna blandar de olika insatsvarorna som används för produkten. Sand som används kan eventuellt utvinnas lokalt och torkas. Den tekniska representativiteten definieras därför av den tekniska prestandadeklarationen som gäller för produkten. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 300 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Brukstillverkarna blandar produkterna i Sverige och miljödata kan anses vara representativa för den svenska marknaden. | Livslängden för ett putsbruk är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Bruket kan kräva underhåll under livslängden vilket styrs av för den byggdelen den är en del av. | |
| 6000000096 | Gasbetongblock | Murblock och tegel | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.539 | 0.0795 | 0.0309 | kg CO₂e/kg | 0.431 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 400 | kg/m³ | EN 771-4:2015-11 | 01103 | Lättbetong | Gasbetongblock används för murningsarbete för bärande konstruktioner utomhus eller interiör. | Uppgifterna är representativa för gasbetongblock som används på den svenska marknaden med en densitet på 350-700 kg/m³. | Miljöpåverkan för tillverkning dominerar av klinkerproduktionen och mängden cement och kalk som används. Miljödata baseras på EPD för leverantörer till den inhemska svenska marknaden, med en liten variation i GWP 1-3 (CO₂e /kg), < +/- 15 %. | Gasbetong även kallad autoklaverad lättbetong tillverkas av sand, kalk och cement, med tillsats av aluminiumpulver som under tillverkningen reagerar med vatten och skapar en porös struktur. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 1000 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Lättbetongblock som används i Sveriges tillverkas normalt i Tyskland, men import från andra länder förekommer. | Livslängden för gasbetongblock är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Gasbetongblock kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000097 | Gasbetongelement, 5 % armering | Murblock och tegel | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.549 | 0.0345 | 0.0292 | kg CO₂e/kg | 0.439 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 550 | kg/m³ | EN 12602:2013-10 | 01103 | Lättbetong | Gasbetongblock används för murningsarbete för bärande konstruktioner utomhus eller interiör. | Uppgifterna är representativa för gasbetongelement med 5% armering som används på den svenska marknaden med en densitet på 550 kg/m³. | Miljöpåverkan för tillverkning dominerar av mängden cement och kalk som används. Miljödata baseras på EPD för leverantörer till den inhemska svenska marknaden, med en liten variation i GWP 1-3 (CO2e /kg), < +/- 15 %. | Gasbetong även kallad autoklaverad lättbetong tillverkas av sand, kalk och cement, med tillsats av aluminiumpulver som under tillverkningen reagerar med vatten och skapar en porös struktur | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 1000 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Gasbetongelement som används i Sveriges tillverkas normalt i Tyskland, men import från andra länder förekommer. | Livslängden för gasbetongelement är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Gasbetongblock kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | |
| 6000000098 | Avjämningsmassor < 17 % cement | Bruk och bindemedel | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.195 | 0.027 | 0.0111 | kg CO₂e/kg | 0.156 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 1750 | kg/m³ | EN 13813:2002 | 01008 | Avjämningsmassa | Avjämningsmassorna är avsedda för användning inomhus, för utjämning och som en grund för ytterligare ytbeläggning, såsom matta, parkett. Produkterna levereras från tillverkaren som ett färdigblandat torrbruk med allt innehåll förutom vatten som tillsätts på arbetsplatsen. | Data är representativt för en avjämningsmassa som innehåller max 17 % cement inklusive aluminatcement, bränd/släckt (hydratkalk)/hydraulisk/bränd kalk, ALAG (aluminous aggregate) mm samt andra kalcinerade insatsvaror frånsett biprodukter som masugnsslagg, flygaska mm, och potentiellt max 1 % fiberarmering. Önskas mer egenskaper för en betong måste uppgifter från en leverantör användas. | Golvbeläggningar är gjorda av ballast, fyllmedel, polymerer och tillsatser. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till de cementabaserade bindemedlen som normalt står för mer än 80 % av klimatpåverkan i modul A1-3. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 300 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Tillverkarna av avjämningsbruk är framförallt inhemska men import från främst Tyskland finns. | Livslängden för ett avjämningsbruk är normalt lika med den konstruktion den är en del av och kräver inget underhåll. | |
| 6000000099 | Fiberförstärkta avjämningsmassor < 22 % cement | Bruk och bindemedel | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.268 | 0.0324 | 0.03 | kg CO₂e/kg | 0.214 | 1.25 | 1.1 | >50 år | 1750 | kg/m³ | EN 13813:2002 | 01008 | Avjämningsmassa | Avjämningsmassorna är avsedda för användning inomhus, för utjämning och som en grund för ytterligare ytbeläggning, såsom matta, parkett. Produkterna levereras från tillverkaren som ett färdigblandat torrbruk med allt innehåll förutom vatten som tillsätts på arbetsplatsen. | Data är representativt för en avjämningsmassa som innehåller max 60 % cement inklusive aluminatcement, bränd/släckt (hydratkalk)/hydraulisk/bränd kalk, ALAG (aluminous aggregate) mm samt andra kalcinerade insatsvaror frånsett biprodukter som masugnsslagg, flygaska mm, och potentiellt max 1 % fiberarmering. Önskas mer egenskaper för en betong måste uppgifter från en leverantör användas. | Golvbeläggningar är gjorda av ballast, fyllmedel, polymerer och tillsatser. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till de cementabaserade bindemedlen som normalt står för mer än 80 % av klimatpåverkan i modul A1-3. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Tillverkarna av avjämningsbruk är framförallt inhemska men import från främst Tyskland finns. | Livslängden för ett avjämningsbruk är normalt lika med den konstruktion den är en del av och kräver inget underhåll. | |
| 6000000100 | Avjämningsmassor < 30 % cement | Bruk och bindemedel | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.385 | 0.027 | 0.0206 | kg CO₂e/kg | 0.308 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 1750 | kg/m³ | EN 13813:2002 | 01008 | Avjämningsmassa | Avjämningsmassorna är avsedda för användning inomhus eller utomhus, för utjämning och som en grund för ytterligare ytbeläggning, såsom matta, parkett. Produkterna levereras från tillverkaren som ett färdigblandat torrbruk med allt innehåll förutom vatten som tillsätts på arbetsplatsen. | Data är representativt för en avjämningsmassa som innehåller max 30 % cement inklusive aluminatcement, bränd/släckt (hydratkalk)/hydraulisk/bränd kalk, ALAG (aluminous aggregate) mm samt andra kalcinerade insatsvaror frånsett biprodukter som masugnsslagg, flygaska mm, och potentiellt max 1 % fiberarmering. Önskas mer egenskaper för en betong måste uppgifter från en leverantör användas. | Golvbeläggningar är gjorda av ballast, fyllmedel, polymerer och tillsatser. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till de cementabaserade bindemedlen som normalt står för mer än 80 % av klimatpåverkan i modul A1-3. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 300 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Tillverkarna av avjämningsbruk är framförallt inhemska men import från främst Tyskland finns. | Livslängden för ett avjämningsbruk är normalt lika med den konstruktion den är en del av och kräver inget underhåll. | |
| 6000000101 | Avjämningsmassor < 22 % cement | Bruk och bindemedel | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.22 | 0.0324 | 0.0252 | kg CO₂e/kg | 0.176 | 1.25 | 1.1 | >50 år | 1750 | kg/m³ | EN 13813:2002 | 01008 | Avjämningsmassa | Avjämningsmassornarna är avsedda för användning inomhus, för utjämning och som en grund för ytterligare ytbeläggning, såsom matta, parkett. Produkterna levereras från tillverkaren som ett färdigblandat torrbruk med allt innehåll förutom vatten som tillsätts på arbetsplatsen. | Data är representativt för en avjämningsmassa som innehåller max 22 % cement inklusive aluminatcement, bränd/släckt (hydratkalk)/hydraulisk/bränd kalk, ALAG (aluminous aggregate) mm samt andra kalcinerade insatsvaror frånsett biprodukter som masugnsslagg, flygaska mm, och potentiellt max 1 % fiberarmering. Önskas mer egenskaper för en betong måste uppgifter från en leverantör användas. | Golvbeläggningar är gjorda av ballast, fyllmedel, polymerer och tillsatser. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till de cementabaserade bindemedlen som normalt står för mer än 80 % av klimatpåverkan i modul A1-3. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Tillverkarna av avjämningsbruk är framförallt inhemska men import från främst Tyskland finns. | Livslängden för ett avjämningsbruk är normalt lika med den konstruktion den är en del av och kräver inget underhåll. | |
| 6000000102 | Snabba avjämningsmassor < 60 % cement | Bruk och bindemedel | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.436 | 0.027 | 0.0232 | kg CO₂e/kg | 0.349 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 1750 | kg/m³ | EN 13813:2002 | 01008 | Avjämningsmassa | Avjämningsmassorna är avsedda för användning inomhus eller utomhus, för utjämning och som en grund för ytterligare ytbeläggning, såsom matta, parkett. Produkterna levereras från tillverkaren som ett färdigblandat torrbruk med allt innehåll förutom vatten som tillsätts på arbetsplatsen. | Data är representativt för en avjämningsmassa som innehåller max 60 % cement inklusive aluminatcement, bränd/släckt (hydratkalk)/hydraulisk/bränd kalk, ALAG (aluminous aggregate) mm samt andra kalcinerade insatsvaror frånsett biprodukter som masugnsslagg, flygaska mm, och potentiellt max 1 % fiberarmering. Önskas mer egenskaper för en betong måste uppgifter från en leverantör användas. | Golvbeläggningar är gjorda av ballast, fyllmedel, polymerer och tillsatser. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPDer. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till de cementabaserade bindemedlen som normalt står för mer än 80 % av klimatpåverkan i modul A1-3. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 300 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Tillverkarna av avjämningsbruk är framförallt inhemska men import från främst Tyskland finns. | Livslängden för ett avjämningsbruk är normalt lika med den konstruktion den är en del av och kräver inget underhåll. | |
| 6000000103 | Fönster, trä/aluminium, sidhängt, 3-glas | Fönster, dörrar och glas | 02.04.000 | 2022-12-21 | 2.88 | 0.042 | 0 | kg CO₂e/kg | 2.3 | 1.25 | 1 | >50 år | 39 | kg/m² | EN 14351-1:2006+A1:2010 | 04103 | Utåtgående fönster trä/aluminium | Fönster görs fasta eller öppningsbara. Även en balkong- eller terrassdörrar omfattas här av denna produktgrupp. | Data är representativa för ett målat sidhängt fönster av trä som är klätt med aluminium och en 3-glas isolerruta. | GWP-GHG (A1-A3) för trä/aluminium-fönster varierar mellan 1.8-2.5 kg CO₂e/kg beroende på fönstertyp. LCA-värdena baseras på EPDer från Sverige. | Skillnaden i tillverkningsprocessen och fönstrens sammansättning är liten mellan de svenska tillverkarna. Specifika data har använts för fönstertillverkningen och främst generiska LCA-data för olika insatsvaror. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km) 500 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemska producenter, men minde import förekommer. | Livslängden beror på underhåll av produkten men är normalt lika med livslängden fram till en framtida betydande ombyggnad vilket här satta till 50 år | |
| 6000000104 | Fönster, trä, sidhängt, 3-glas | Fönster, dörrar och glas | 02.04.000 | 2022-12-21 | 2.5 | 0.042 | 0 | kg CO₂e/kg | 2 | 1.25 | 1 | >50 år | 38 | kg/m² | EN 14351-1:2006+A1:2010 | 04103 | Utåtgående fönster trä/aluminium | Fönster görs fasta eller öppningsbara. Även en balkong- eller terrassdörrar omfattas här av denna produktgrupp. | Data är representativa för ett målat fönster av trä och en 3-glas isolerruta. | GWP-GHG (A1-A3) för trä-fönster varierar mellan 1.7-2.4 kg CO₂e/kg beroende på fönstertyp. LCA-värdena baseras på EPDer från Sverige. | Skillnaden i tillverkningsprocessen och fönstrens sammansättning är liten mellan de svenska tillverkarna. Specifika data har använts för fönstertillverkningen och främst generiska LCA-data för olika insatsvaror. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km) 500 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemska producenter, men minde import förekommer. | Livslängden beror på underhåll av produkten men är normalt lika med livslängden fram till en framtida betydande ombyggnad vilket här satta till 50 år | |
| 6000000105 | Fönster, trä, inåtgående, 3-glas | Fönster, dörrar och glas | 02.04.000 | 2022-12-21 | 2.13 | 0.042 | 0 | kg CO₂e/kg | 1.7 | 1.25 | 1 | >50 år | 36 | kg/m² | EN 14351-1:2006+A1:2010 | 04103 | Utåtgående fönster trä/aluminium | Fönster görs fasta eller öppningsbara. Även en balkong- eller terrassdörrar omfattas här av denna produktgrupp. | Data är representativa för ett målat inåtgående fönster av trä och en 3-glas isolerruta. | GWP-GHG (A1-A3) för trä-fönster varierar mellan 1.7-2.4 kg CO₂e/kg beroende på fönstertyp. LCA-värdena baseras på EPDer från Sverige. | Skillnaden i tillverkningsprocessen och fönstrens sammansättning är liten mellan de svenska tillverkarna. Specifika data har använts för fönstertillverkningen och främst generiska LCA-data för olika insatsvaror. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ / ton km) 500 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemska producenter, men minde import förekommer. | Livslängden beror på underhåll av produkten men är normalt lika med livslängden fram till en framtida betydande ombyggnad vilket här satta till 50 år | |
| 6000000106 | Fönster, trä/aluminium, inåtgående, 3-glas | Fönster, dörrar och glas | 02.04.000 | 2023-01-24 | 2.5 | 0.042 | 0 | kg CO₂e/kg | 2 | 1.25 | 1 | >50 år | 40 | kg/m² | EN 14351-1:2006+A1:2010 | 04103 | Utåtgående fönster trä/aluminium | Fönster görs fasta eller öppningsbara. Även en balkong- eller terrassdörrar omfattas här av denna produktgrupp. | Data är representativa för ett målat fönster av trä som är klätt med aluminium och en 3-glas isolerruta. | GWP-GHG (A1-A3) för trä/aluminium-fönster varierar mellan 1.8-2.5 kg CO₂e/kg beroende på fönstertyp. LCA-värdena baseras på EPDer från Sverige. | Skillnaden i tillverkningsprocessen och fönstrens sammansättning är liten mellan de svenska tillverkarna. Specifika data har använts för fönstertillverkningen och främst generiska LCA-data för olika insatsvaror. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km) 500 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemska producenter, men minde import förekommer. | Livslängden beror på underhåll av produkten men är normalt lika med livslängden fram till en framtida betydande ombyggnad vilket här satta till 50 år | |
| 6000000107 | Fönster, trä, vridfönster, 3-glas | Fönster, dörrar och glas | 02.04.000 | 2022-12-21 | 2.63 | 0.042 | 0 | kg CO₂e/kg | 2.1 | 1.25 | 1 | >50 år | 39 | kg/m² | EN 14351-1:2006+A1:2010 | 04103 | Utåtgående fönster trä/aluminium | Fönster görs fasta eller öppningsbara. Även en balkong- eller terrassdörrar omfattas här av denna produktgrupp. | Data är representativa för ett målat fönster av trä och en 3-glas isolerruta. | GWP-GHG (A1-A3) för trä-fönster varierar mellan 1.7-2.4 kg CO₂e/kg beroende på fönstertyp. LCA-värdena baseras på EPDer från Sverige. | Skillnaden i tillverkningsprocessen och fönstrens sammansättning är liten mellan de svenska tillverkarna. Specifika data har använts för fönstertillverkningen och främst generiska LCA-data för olika insatsvaror. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ / ton km), 500 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemska producenter, men minde import förekommer. | Livslängden beror på underhåll av produkten men är normalt lika med livslängden fram till en framtida betydande ombyggnad vilket här satta till 50 år | |
| 6000000108 | Fönster, trä/aluminium, vridfönster, 3-glas | Fönster, dörrar och glas | 02.04.000 | 2022-12-21 | 2.75 | 0.042 | 0 | kg CO₂e/kg | 2.2 | 1.25 | 1 | >50 år | 39 | kg/m² | EN 14351-1:2006+A1:2010 | 04103 | Utåtgående fönster trä/aluminium | Fönster görs fasta eller öppningsbara. Även en balkong- eller terrassdörrar omfattas här av denna produktgrupp. | Data är representativa för ett målat fönster av trä som är klätt med aluminium och en 3-glas isolerruta. | GWP-GHG (A1-A3) för trä/aluminium-fönster varierar mellan 1.8-2.5 kg CO₂e/kg beroende på fönstertyp. LCA-värdena baseras på EPDer från Sverige. | Skillnaden i tillverkningsprocessen och fönstrens sammansättning är liten mellan de svenska tillverkarna. Specifika data har använts för fönstertillverkningen och främst generiska LCA-data för olika insatsvaror. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 500 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemska producenter, men minde import förekommer. | Livslängden beror på underhåll av produkten men är normalt lika med livslängden fram till en framtida betydande ombyggnad vilket här satta till 50 år | |
| 6000000109 | Fönster, trä, fast, 3-glas | Fönster, dörrar och glas | 02.04.000 | 2022-12-21 | 2.13 | 0.042 | 0 | kg CO₂e/kg | 1.7 | 1.25 | 1 | >50 år | 35 | kg/m² | EN 14351-1:2006+A1:2010 | 04103 | Utåtgående fönster trä/aluminium | Fönster görs fasta eller öppningsbara. Även en balkong- eller terrassdörrar omfattas här av denna produktgrupp. | Data är representativa för ett målat fönster av trä och en 3-glas isolerruta. | GWP-GHG (A1-A3) för trä-fönster varierar mellan 1.7-2.4 kg CO₂e/kg beroende på fönstertyp. LCA-värdena baseras på EPDer från Sverige. | Skillnaden i tillverkningsprocessen och fönstrens sammansättning är liten mellan de svenska tillverkarna. Specifika data har använts för fönstertillverkningen och främst generiska LCA-data för olika insatsvaror. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 500 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemska producenter, men minde import förekommer. | Livslängden beror på underhåll av produkten men är normalt lika med livslängden fram till en framtida betydande ombyggnad vilket här satta till 50 år | |
| 6000000110 | Fönster, trä/aluminium, fast, 3-glas | Fönster, dörrar och glas | 02.04.000 | 2022-12-21 | 2.75 | 0.042 | 0 | kg CO₂e/kg | 2.2 | 1.25 | 1 | >50 år | 36 | kg/m² | EN 14351-1:2006+A1:2010 | 04103 | Utåtgående fönster trä/aluminium | Fönster görs fasta eller öppningsbara. Även en balkong- eller terrassdörrar omfattas här av denna produktgrupp. | Data är representativa för ett målat fönster av trä som är klätt med aluminium och en 3-glas isolerruta. | GWP-GHG (A1-A3) för trä/aluminium-fönster varierar mellan 1.8-2.5 kg CO₂e/kg beroende på fönstertyp. LCA-värdena baseras på EPDer från Sverige. | Skillnaden i tillverkningsprocessen och fönstrens sammansättning är liten mellan de svenska tillverkarna. Specifika data har använts för fönstertillverkningen och främst generiska LCA-data för olika insatsvaror. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km) 500 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemska producenter, men minde import förekommer. | Livslängden beror på underhåll av produkten men är normalt lika med livslängden fram till en framtida betydande ombyggnad vilket här satta till 50 år | |
| 6000000111 | Fönsterdörr, trä, halvglasad, 3-glas | Fönster, dörrar och glas | 02.04.000 | 2022-12-21 | 2.38 | 0.042 | 0 | kg CO₂e/kg | 1.9 | 1.25 | 1 | >50 år | 32 | kg/m² | EN 14351-1:2006+A1:2010 | 04103 | Utåtgående fönster trä/aluminium | Fönster görs fasta eller öppningsbara. Även en balkong- eller terrassdörrar omfattas här av denna produktgrupp. | Data är representativa för ett målat fönster av trä och en 3-glas isolerruta. | GWP-GHG (A1-A3) för trä-fönster varierar mellan 1.7-2.4 kg CO₂e/kg beroende på fönstertyp. LCA-värdena baseras på EPDer från Sverige. | Skillnaden i tillverkningsprocessen och fönstrens sammansättning är liten mellan de svenska tillverkarna. Specifika data har använts för fönstertillverkningen och främst generiska LCA-data för olika insatsvaror. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km) 500 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemska producenter, men minde import förekommer. | Livslängden beror på underhåll av produkten men är normalt lika med livslängden fram till en framtida betydande ombyggnad vilket här satta till 50 år | |
| 6000000112 | Fönsterdörr, trä/aluminium, halvglasad, 3-glas | Fönster, dörrar och glas | 02.04.000 | 2022-12-21 | 3.13 | 0.042 | 0 | kg CO₂e/kg | 2.5 | 1.25 | 1 | >50 år | 32 | kg/m² | EN 14351-1:2006+A1:2010 | 04103 | Utåtgående fönster trä/aluminium | Fönster görs fasta eller öppningsbara. Även en balkong- eller terrassdörrar omfattas här av denna produktgrupp. | Data är representativa för ett målat fönster av trä som är klätt med aluminium och en 3-glas isolerruta. | GWP-GHG (A1-A3) för trä/aluminium-fönster varierar mellan1.8-2.5 kg CO₂e/kg beroende på fönstertyp. LCA-värdena baseras på EPDer från Sverige. | Skillnaden i tillverkningsprocessen och fönstrens sammansättning är liten mellan de svenska tillverkarna. Specifika data har använts för fönstertillverkningen och främst generiska LCA-data för olika insatsvaror. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km) 500 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemska producenter, men minde import förekommer. | Livslängden beror på underhåll av produkten men är normalt lika med livslängden fram till en framtida betydande ombyggnad vilket här satta till 50 år | |
| 6000000113 | Fönsterdörr, trä, helglasad, 3-glas | Fönster, dörrar och glas | 02.04.000 | 2022-12-21 | 2.5 | 0.042 | 0 | kg CO₂e/kg | 2 | 1.25 | 1 | >50 år | 35 | kg/m² | EN 14351-1:2006+A1:2010 | 04103 | Utåtgående fönster trä/aluminium | Fönster görs fasta eller öppningsbara. Även en balkong- eller terrassdörrar omfattas här av denna produktgrupp. | Data är representativa för ett målat fönster av trä och en 3-glas isolerruta. | GWP-GHG (A1-A3) för trä-fönster varierar mellan 1.7-2.4 kg CO₂e/kg beroende på fönstertyp. LCA-värdena baseras på EPDer från Sverige. | Skillnaden i tillverkningsprocessen och fönstrens sammansättning är liten mellan de svenska tillverkarna. Specifika data har använts för fönstertillverkningen och främst generiska LCA-data för olika insatsvaror. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km) 500 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemska producenter, men minde import förekommer. | Livslängden beror på underhåll av produkten men är normalt lika med livslängden fram till en framtida betydande ombyggnad vilket här satta till 50 år | |
| 6000000114 | Fönsterdörr, trä/aluminium, helglasad, 3-glas | Fönster, dörrar och glas | 02.04.000 | 2022-12-21 | 2.75 | 0.042 | 0 | kg CO₂e/kg | 2.2 | 1.25 | 1 | >50 år | 36 | kg/m² | EN 14351-1:2006+A1:2010 | 04103 | Utåtgående fönster trä/aluminium | Fönster görs fasta eller öppningsbara. Även en balkong- eller terrassdörrar omfattas här av denna produktgrupp. | Data är representativa för ett målat fönster av trä som är klätt med aluminium och en 3-glas isolerruta. | GWP-GHG (A1-A3) för trä/aluminium-fönster varierar mellan 1.8-2.5 kg CO₂e/kg beroende på fönstertyp. LCA-värdena baseras på EPDer från Sverige. | Skillnaden i tillverkningsprocessen och fönstrens sammansättning är liten mellan de svenska tillverkarna. Specifika data har använts för fönstertillverkningen och främst generiska LCA-data för olika insatsvaror. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km) 500 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemska producenter, men minde import förekommer. | Livslängden beror på underhåll av produkten men är normalt lika med livslängden fram till en framtida betydande ombyggnad vilket här satta till 50 år | |
| 6000000115 | Ytterdörr, stål, massiv | Fönster, dörrar och glas | 02.04.000 | 2022-12-21 | 3.49 | 0.042 | 0 | kg CO₂e/kg | 2.79 | 1.25 | 1 | >50 år | 29 | kg/m² | EN 14351-1:2006+A1:2010 | 04001 | Ytterdörrar | Dörren är designad för användning i bostadsbyggnader och lokaler | Uppgifterna är representativa för en lackerad ståldörr än som kan användas som ytterdörr | GWP-GHG (A1-A3) för en dörr beror på vilket material som används och kan variera. LCA-värdena är baserade på mycket få EPD för dörrar som används i Sverige. | Skillnaden i tillverkningsprocessen och dörrens sammansättning är liten mellan de svenska tillverkarna. Specifika data har använts för dörrtillverkningen och främst generiska LCA-data för olika insatsvaror. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 500 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemska producenter, men minde import förekommer. | Livslängden beror på underhåll av produkten men är normalt lika med livslängden fram till en framtida betydande ombyggnad vilket här satta till 50 år | |
| 6000000116 | Ytterdörr utan glas, rostfritt stål | Fönster, dörrar och glas | 02.04.000 | 2022-12-21 | 5.69 | 0.042 | 0 | kg CO₂e/kg | 4.55 | 1.25 | 1 | >50 år | 33 | kg/m² | EN 14351-1:2006+A1:2010 | 04001 | Ytterdörrar | Dörren är designad för användning i bostadsbyggnader och lokaler | Uppgifterna är representativa för en ståldörr med rostfritt stål som kan användas som ytterdörr | GWP-GHG (A1-A3) för en dörr beror på vilket material som används och kan variera. LCA-värdena är baserade på mycket få EPD för dörrar som används i Sverige. | Skillnaden i tillverkningsprocessen och dörrens sammansättning är liten mellan de svenska tillverkarna. Specifika data har använts för dörrtillverkningen och främst generiska LCA-data för olika insatsvaror. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 500 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemska producenter, men minde import förekommer. | Livslängden beror på underhåll av produkten men är normalt lika med livslängden fram till en framtida betydande ombyggnad vilket här satta till 50 år | |
| 6000000117 | Innerdörr utan glas, stål | Fönster, dörrar och glas | 02.04.000 | 2022-12-21 | 3.23 | 0.042 | 0 | kg CO₂e/kg | 2.58 | 1.25 | 1 | >50 år | 47 | kg/m² | EN 14351-1:2006+A1:2010 | 04007 | Massiva innerdörrar oklassade | Dörren är designad för användning i bostadsbyggnader och lokaler. | Uppgifterna är representativa för en lackerad ståldörr som används inomhus. | GWP-GHG (A1-A3) för en dörr beror på vilket material som används och kan variera. LCA-värdena är baserade på mycket få EPD för dörrar som används i Sverige. | Skillnaden i tillverkningsprocessen och dörrens sammansättning är liten mellan de svenska tillverkarna. Specifika data har använts för dörrtillverkningen och främst generiska LCA-data för olika insatsvaror. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 500 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemska producenter, men mindre import förekommer. | Livslängden beror på underhåll av produkten men är normalt lika med livslängden fram till en framtida betydande ombyggnad vilket här satta till 50 år. | |
| 6000000118 | Ytterdörr utan glas, trä | Fönster, dörrar och glas | 02.04.000 | 2022-12-21 | 1.88 | 0.0324 | 0 | kg CO₂e/kg | 1.5 | 1.25 | 1 | >50 år | 28 | kg/m² | EN 14351-1:2006+A1:2010 | 04001 | Ytterdörrar | Dörren är designad för användning i bostadsbyggnader och lokaler | Uppgifterna är representativa för en träbaserad dörr som kan användas som ytterdörr | GWP-GHG (A1-A3) för en dörr beror på vilket material som används och kan variera. LCA-värdena är baserade på mycket få EPD för dörrar som används i Sverige. | Skillnaden i tillverkningsprocessen och dörrens sammansättning är liten mellan de svenska tillverkarna. Specifika data har använts för dörrtillverkningen och främst generiska LCA-data för olika insatsvaror. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ / ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemska producenter, men minde import förekommer. | Livslängden beror på underhåll av produkten men är normalt lika med livslängden fram till en framtida betydande ombyggnad vilket här satta till 50 år | |
| 6000000119 | Tamburdörr utan glas, trä | Fönster, dörrar och glas | 02.04.000 | 2022-12-21 | 1.29 | 0.042 | 0 | kg CO₂e/kg | 1.03 | 1.25 | 1 | >50 år | 26 | kg/m² | EN 14351-1:2006+A1:2010 | 04005 | Specialdörrar | Dörren är designad för användning i bostadsbyggnader och lokaler | Uppgifterna är representativa för en träbaserad dörr som kan användas inomhus | GWP-GHG (A1-A3) för en dörr beror på vilket material som används och kan variera. LCA-värdena är baserade på mycket få EPD för dörrar som används i Sverige. | Skillnaden i tillverkningsprocessen och dörrens sammansättning är liten mellan de svenska tillverkarna. Specifika data har använts för dörrtillverkningen och främst generiska LCA-data för olika insatsvaror. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 500 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemska producenter, men minde import förekommer. | Livslängden beror på underhåll av produkten men är normalt lika med livslängden fram till en framtida betydande ombyggnad vilket här satta till 50 år | |
| 6000000120 | Innerdörr ej glas, laminerat trä massiv, ljud & brandklassad | Fönster, dörrar och glas | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.388 | 0.042 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.31 | 1.25 | 1 | >50 år | 27 | kg/m² | EN 14351-1:2006+A1:2010 | 04008 | Massiva innerdörrar klassade | Dörren är designad för användning i bostadsbyggnader och lokaler | Uppgifterna är representativa för en träbaserad dörr som kan användas inomhus | GWP-GHG (A1-A3) för en dörr beror på vilket material som används och kan variera. LCA-värdena är baserade på mycket få EPD för dörrar som används i Sverige. | Skillnaden i tillverkningsprocessen och dörrens sammansättning är liten mellan de svenska tillverkarna. Specifika data har använts för dörrtillverkningen och främst generiska LCA-data för olika insatsvaror. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 500 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemska producenter, men minde import förekommer. | Livslängden beror på underhåll av produkten men är normalt lika med livslängden fram till en framtida betydande ombyggnad vilket här satta till 50 år | |
| 6000000121 | Innerdörr utan glas, slät eller spegeldörr, oklassad | Fönster, dörrar och glas | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.225 | 0.042 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.18 | 1.25 | 1 | >50 år | 17 | kg/m² | EN 14351-1:2006+A1:2010 | 04007 | Massiva innerdörrar oklassade | Dörren är designad för användning i bostadsbyggnader och lokaler | Uppgifterna är representativa för en träbaserad dörr som kan användas inomhus | GWP-GHG (A1-A3) för en dörr beror på vilket material som används och kan variera. LCA-värdena är baserade på mycket få EPD för dörrar som används i Sverige. | Skillnaden i tillverkningsprocessen och dörrens sammansättning är liten mellan de svenska tillverkarna. Specifika data har använts för dörrtillverkningen och främst generiska LCA-data för olika insatsvaror. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 500 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemska producenter, men minde import förekommer. | Livslängden beror på underhåll av produkten men är normalt lika med livslängden fram till en framtida betydande ombyggnad vilket här satta till 50 år | |
| 6000000122 | Planglas | Fönster, dörrar och glas | 02.04.000 | 2022-12-21 | 1.45 | 0.0345 | 0.297 | kg CO₂e/kg | 1.16 | 1.25 | 1.2 | >50 år | 2500 | kg/m³ | EN 572 | 04102 | Glasvaror | Planglas används som råvara för fönstertillverkning eller isolerrutor och hanteras normalt sett inte på byggarbetsplatsen. Planglas (flat glass, FG) avser både obelagt och belagt planglas. Planglas är ett klart sodakalksilikatglas med parallella, brandpolerade ytor, i vissa fall med metalloxidbaserade beläggningar för att modifiera glasets strålningsegenskaper (värmeisolering och/eller solskydd). | Data är representativa för ett obehandlat planglas. | GWP-GHG (A1-A3) för planglas varierar mellan 0.95-1.2 kg CO₂e/kg beroende på leverantör. LCA-värdena baseras på de största importörerna till Sverige och deras EPDer | Skillnaden i tillverkningsprocessen och floatglasets sammansättning är liten mellan tillverkarna. Allt floatglas importeras till Sverige, främst från europeiska länder, och tillverkas enligt europeisk standarder. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km långdistans och 40 km lastbil närdistribution (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige består av import från främst Europa. | Livslängden är i princip oändlig men är i praktiken lika med att det glasade byggnadselementet som glaset är en del av rivs, vilket här satta till 50 år. | |
| 6000000123 | Stenull, skivor och rullar | Isolering | 02.04.000 | 2022-12-21 | 1.6 | 0.0345 | 0.114 | kg CO₂e/kg | 1.28 | 1.25 | 1.07 | >50 år | 29 | kg/m³ | EN 13162 | 01301 | Mineralull | Stenull används som värmeisolering och ibland också som ljudisolering eller som en kombinerad funktion. Denna produkttyp av stenull är tillverkad med en avsedd användning i en skyddad miljö. | Data är representativa för produkttypen stenull, av skivor och rullar innehåller alla typer av värmeisolering som inte innehåller någon ytbeläggning etc. Om ytbeläggning ingår bör ett mer exakt och exakt data väljas och sådana produkter har normalt en något högre inverkan per kg | GWP-GHG (A1-A3) gäller för icke-belagd stenull, skivor och rullar. GWP kan variera mellan 0,6-1,6 kg CO₂e/kg baserat på tillverkare. De genomsnittliga datavärdena är baserade på EPD och marknadsandelar från följande länder (i ordning efter antagen marknadsandel): Sverige, Danmark, Tyskland, Finland och Norge. | Stenull produceras i en elektrisk ugn eller vanligare en kupolugn och processen inkluderar också ytterligare energivaror som tillsammans med mineralråvaran som används bidrar till GWP. Mängden bindemedel är cirka 5 till 10 %. Det är en mindre variation av densiteten för samma lambda-värde mellan olika tillverkare, men värdena på densitet som anges här och lambda-värdet är representativa för de produkter som används på den svenska marknaden. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km) 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av nordiska producenter (i relativ ordning): Sverige, Danmark, Tyskland. Finland och Norge. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av | |
| 6000000124 | Stenull, putsskiva | Isolering | 02.04.000 | 2022-12-21 | 1.61 | 0.0345 | 0.115 | kg CO₂e/kg | 1.29 | 1.25 | 1.07 | >50 år | 70 | kg/m³ | EN 13162 | 01301 | Mineralull | Stenull används som värmeisolering och ibland också som ljudisolering eller som en kombinerad funktion. Denna produkttyp av stenull är tillverkad med en avsedd användning i en skyddad miljö | Data är representativa för produkttypen stenull, av skivor och rullar innehåller alla typer av värmeisolering som inte innehåller någon ytbeläggning etc. Om ytbeläggning ingår bör ett mer exakt och exakt data väljas och sådana produkter har normalt en något högre inverkan per kg | GWP-GHG (A1-A3) gäller för icke-belagd stenull, skivor och rullar. GWP kan variera mellan 0,6-1,6 kg CO₂e/kg baserat på tillverkare. De genomsnittliga datavärdena är baserade på EPD och marknadsandelar från följande länder (i ordning efter antagen marknadsandel): Sverige, Danmark, Tyskland, Finland och Norge. | Stenull produceras i en elektrisk ugn eller vanligare en kupolugn och processen inkluderar också ytterligare energivaror som tillsammans med miniralråvaran som används bidrar till GWP. Mängden bindemedel är cirka 5 till 10 %. Det är en mindre variation av densiteten för samma lambda-värde mellan olika tillverkare, men värdena på densitet som anges här och lambda-värdet är representativa för de produkter som används på den svenska marknaden. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av nordiska producenter (i relativ ordning): Sverige, Danmark, Tyskland, Finland och Norge. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av | |
| 6000000125 | Stenull, fasadskiva | Isolering | 02.04.000 | 2022-12-21 | 1.61 | 0.0345 | 0.115 | kg CO₂e/kg | 1.29 | 1.25 | 1.07 | >50 år | 80 | kg/m³ | EN 13162 | 01301 | Mineralull | Stenull används som värmeisolering och ibland också som ljudisolering eller som en kombinerad funktion. Denna produkttyp av stenull är tillverkad med en avsedd användning i en skyddad miljö | Data är representativa för produkttypen stenull, av skivor och rullar innehåller alla typer av värmeisolering som inte innehåller någon ytbeläggning etc. Om ytbeläggning ingår bör ett mer exakt och exakt data väljas och sådana produkter har normalt en något högre inverkan per kg | GWP-GHG (A1-A3) gäller för icke-belagd stenull, skivor och rullar. GWP kan variera mellan 0,6-1,6 kg CO₂e/kg baserat på tillverkare. De genomsnittliga datavärdena är baserade på EPD och marknadsandelar från följande länder (i ordning efter antagen marknadsandel): Sverige, Danmark, Tyskland, Finland och Norge. | Stenull produceras i en elektrisk ugn eller vanligare en kupolugn och processen inkluderar också ytterligare energivaror som tillsammans med miniralråvaran som används bidrar till GWP. Mängden bindemedel är cirka 5 till 10 %. Det är en mindre variation av densiteten för samma lambda-värde mellan olika tillverkare, men värdena på densitet som anges här och lambda-värdet är representativa för de produkter som används på den svenska marknaden. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av nordiska producenter (i relativ ordning): Sverige, Danmark, Tyskland, Finland och Norge. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av | |
| 6000000126 | Stenull, markskiva | Isolering | 02.04.000 | 2022-12-21 | 1.6 | 0.0345 | 0.114 | kg CO₂e/kg | 1.28 | 1.25 | 1.07 | >50 år | 140 | kg/m³ | EN 13162 | 01301 | Mineralull | Markskivor av senull används som värmeisolering inne och ute | Data är representativa för produkttypen stenull, av skivor och rullar innehåller alla typer av värmeisolering som inte innehåller någon ytbeläggning etc. Om ytbeläggning ingår bör ett mer exakt och exakt data väljas och sådana produkter har normalt en något högre inverkan per kg | GWP-GHG (A1-A3) gäller för icke-belagd stenull, skivor och rullar. GWP kan variera mellan 0,6-1,6 kg CO₂e/kg baserat på tillverkare. De genomsnittliga datavärdena är baserade på EPD och marknadsandelar från följande länder (i ordning efter antagen marknadsandel): Sverige, Danmark, Tyskland, Finland och Norge. | Stenull produceras i en elektrisk ugn eller vanligare en kupolugn och processen inkluderar också ytterligare energivaror som tillsammans med miniralråvaran som används bidrar till GWP. Mängden bindemedel är cirka 5 till 10 %. Det är en mindre variation av densiteten för samma lambda-värde mellan olika tillverkare, men värdena på densitet som anges här och lambda-värdet är representativa för de produkter som används på den svenska marknaden. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av nordiska producenter (i relativ ordning): Sverige, Danmark, Tyskland, Finland och Norge. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av | |
| 6000000127 | Stenull, takskiva | Isolering | 02.04.000 | 2022-12-21 | 1.6 | 0.0324 | 0.114 | kg CO₂e/kg | 1.28 | 1.25 | 1.07 | >50 år | 180 | kg/m³ | EN 13162 | 01301 | Mineralull | Stenull används som värmeisolering och ibland också som ljudisolering eller som en kombinerad funktion. Denna produkttyp av stenull är tillverkad med en avsedd användning i en skyddad miljö. | Data är representativa för produkttypen stenull, av skivor och rullar innehåller alla typer av värmeisolering som inte innehåller någon ytbeläggning etc. Om ytbeläggning ingår bör ett mer exakt och exakt data väljas och sådana produkter har normalt en något högre inverkan per kg | GWP-GHG (A1-A3) gäller för icke-belagd stenull, skivor och rullar. GWP kan variera mellan 0,6-1,6 kg CO₂e/kg baserat på tillverkare. De genomsnittliga datavärdena är baserade på EPD och marknadsandelar från följande länder (i ordning efter antagen marknadsandel): Sverige, Danmark, Tyskland, Finland och Norge. | Stenull produceras i en elektrisk ugn eller vanligare en kupolugn och processen inkluderar också ytterligare energivaror som tillsammans med miniralråvaran som används bidrar till GWP. Mängden bindemedel är cirka 5 till 10 %. Det är en mindre variation av densiteten för samma lambda-värde mellan olika tillverkare, men värdena på densitet som anges här och lambda-värdet är representativa för de produkter som används på den svenska marknaden. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ / ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av nordiska producenter (i relativ ordning): Sverige, Danmark, Tyskland. Finland och Norge. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av | |
| 6000000128 | Stenull, lösull, vindsbjälklag | Isolering | 02.04.000 | 2022-12-21 | 1.6 | 0.0345 | 0.0163 | kg CO₂e/kg | 1.28 | 1.25 | 1.01 | >50 år | 28 | kg/m³ | EN 13162 | 01301 | Mineralull | Stenull används som värmeisolering och ibland också som ljudisolering eller som en kombinerad funktion. Denna produkttyp av stenull är tillverkad med en avsedd användning i en skyddad miljö | Data är representativa för produkttypen lösull av stenull. | GWP-GHG (A1-A3) gäller för icke-belagd stenull, skivor och rullar. GWP kan variera mellan 0,6-1,6 kg CO₂e/kg baserat på tillverkare. De genomsnittliga datavärdena är baserade på EPD och marknadsandelar från följande länder (i ordning efter antagen marknadsandel): Sverige, Danmark, Tyskland, Finland och Norge. | Stenull produceras i en elektrisk ugn eller vanligare en kupolugn och processen inkluderar också ytterligare energivaror som tillsammans med miniralråvaran som används bidrar till GWP. Mängden bindemedel är cirka 5 till 10 %. Det är en mindre variation av densiteten för samma lambda-värde mellan olika tillverkare, men värdena på densitet som anges här och lambda-värdet är representativa för de produkter som används på den svenska marknaden. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ / ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av nordiska producenter (i relativ ordning): Sverige, Danmark, Tyskland, Finland och Norge. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av | |
| 6000000129 | Stenull, lösull, golvbjälklag | Isolering | 02.04.000 | 2022-12-21 | 1.6 | 0.0345 | 0.0163 | kg CO₂e/kg | 1.28 | 1.25 | 1.01 | >50 år | 65 | kg/m³ | EN 13162 | 01301 | Mineralull | Stenull används som värmeisolering och ibland också som ljudisolering eller som en kombinerad funktion. Denna produkttyp av stenull är tillverkad med en avsedd användning i en skyddad miljö. | Data är representativa för produkttypen lösull av stenull. | GWP-GHG (A1-A3) gäller för icke-belagd stenull, skivor och rullar. GWP kan variera mellan 0,6-1,6 kg CO₂e/kg baserat på tillverkare. De genomsnittliga datavärdena är baserade på EPD och marknadsandelar från följande länder (i ordning efter antagen marknadsandel): Sverige, Danmark, Tyskland, Finland och Norge. | Stenull produceras i en elektrisk ugn eller vanligare en kupolugn och processen inkluderar också ytterligare energivaror som tillsammans med mineralråvaran som används bidrar till GWP. Mängden bindemedel är cirka 5 till 10 %. Det är en mindre variation av densiteten för samma lambda-värde mellan olika tillverkare, men värdena på densitet som anges här och lambda-värdet är representativa för de produkter som används på den svenska marknaden. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av nordiska producenter (i relativ ordning): Sverige, Danmark, Tyskland, Finland och Norge. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av | |
| 6000000130 | Stenull, lösull, vägg | Isolering | 02.04.000 | 2022-12-21 | 1.6 | 0.0345 | 0.0163 | kg CO₂e/kg | 1.28 | 1.25 | 1.01 | >50 år | 65 | kg/m³ | EN 13162 | 01301 | Mineralull | Stenull används som värmeisolering och ibland också som ljudisolering eller som en kombinerad funktion. Denna produkttyp av stenull är tillverkad med en avsedd användning i en skyddad miljö. | Data är representativa för produkttypen lösull av stenull. | GWP-GHG (A1-A3) gäller för icke-belagd stenull, skivor och rullar. GWP kan variera mellan 0,6-1,6 kg CO₂e/kg baserat på tillverkare. De genomsnittliga datavärdena är baserade på EPD och marknadsandelar från följande länder (i ordning efter antagen marknadsandel): Sverige, Danmark, Tyskland, Finland och Norge. | Stenull produceras i en elektrisk ugn eller vanligare en kupolugn och processen inkluderar också ytterligare energivaror som tillsammans med miniralråvaran som används bidrar till GWP. Mängden bindemedel är cirka 5 till 10 %. Det är en mindre variation av densiteten för samma lambda-värde mellan olika tillverkare, men värdena på densitet som anges här och lambda-värdet är representativa för de produkter som används på den svenska marknaden. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km) 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av nordiska producenter (i relativ ordning): Sverige, Danmark, Tyskland, Finland och Norge. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av | |
| 6000000131 | EPS, expanderad polystyren | Isolering | 02.04.000 | 2022-12-21 | 4 | 0.0345 | 0.282 | kg CO₂e/kg | 3.2 | 1.25 | 1.07 | >50 år | kg/m³ | EN 13163:2012+A1:2015 | 01302 | Cellplast | EPS används som värmeisolering och används både ute och inne. | Data är representativa för produkttypen EPS (oftast vit till färgen). | GWP-GHG A1-3 kan variera mycket lite mellan tillverkare. Majoriteten av växthusgasutsläppen har sitt ursprung ifrån produktionen av råvarorna för EPS-tillverkningen. De genomsnittliga datavärdena är baserade på EPDer. | Expanderbar polystyren framställs i en suspensionsprocess genom tillsats av ett jäsmedel, vanligtvis pentan, vilket får harts att skumma under gjutningen. Materialegenskaper: EPS 60, ca 15 kg/m3, lambda 0,041 W/(mK), tryckhållfasthet (korttid) 60 kPa EPS 80, ca 15 kg/m3, lambda 0,038 W/(mK), tryckhållfasthet (korttid) 80 kPa EPS 100, ca 20 kg/m3, lambda 0,037 W/(mK), tryckhållfasthet (korttid) 100 kPa EPS 150, ca 25 kg/m3, lambda 0,035 W/(mK), tryckhållfasthet (korttid) 150 kPa EPS 200, ca 30 kg/m3, lambda 0,034 W/(mK), tryckhållfasthet (korttid) 200 kPa EPS 300, ca 40 kg/m3, lambda 0,033 W/(mK), tryckhållfasthet (korttid) 300 kPa EPS 400, ca 50 kg/m3, lambda 0,033 W/(mK), tryckhållfasthet (korttid) 400 kPa | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ / ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av nordiska producenter | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av | ||
| 6000000132 | XPS, extruderad polystyren | Isolering | 02.04.000 | 2022-12-21 | 4.5 | 0.0324 | 0.453 | kg CO₂e/kg | 3.6 | 1.25 | 1.1 | >50 år | kg/m³ | EN 13163:2012+A1:2015 | 01303 | Cellplast extruderad | XPS används som värmeisolering och används både ute och inne | Data är representativa för produkttypen XPS (oftast färgad) | GWP-GHG A1-3 kan variera mycket lite mellan tillverkare. Majoriteten av växthusgasutsläppen har sitt ursprung ifrån produktionen av råvarorna för XPS-tillverkningen. De genomsnittliga datavärdena är baserade på EPDer. | Extruderad polystyrenisolering tillverkas genom en extruderingsprocess. Denna tillverkningsprocess innefattar att smälta samman plasthartset och andra ingredienser XPS 200, ca 30 kg/m3, lambda 0,033 W/(mK), tryckhållfasthet (korttid) 200 kPa XPS 250, ca 31 kg/m3, lambda 0,033 W/(mK), tryckhållfasthet (korttid) 250 kPa XPS 300, ca 32 kg/m3, lambda 0,033 W/(mK), tryckhållfasthet (korttid) 300 kPa XPS 400, ca 34 kg/m3, lambda 0,033 W/(mK), tryckhållfasthet (korttid) 400 kPa XPS 500, ca 37 kg/m3, lambda 0,033 W/(mK), tryckhållfasthet (korttid) 500 kPa XPS 600, ca 40 kg/m3, lambda 0,033 W/(mK), tryckhållfasthet (korttid) 600 kPa XPS 700, ca 43 kg/m3, lambda 0,033 W/(mK), tryckhållfasthet (korttid) 700 kPa | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ / ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av nordiska producenter | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av | ||
| 6000000133 | Fenolbaserad isolering | Isolering | 02.04.000 | 2022-12-21 | 2.75 | 0.0345 | 0.139 | kg CO₂e/kg | 2.2 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 35 | kg/m³ | EN 13163:2012+A1:2015 | 01399 | Isoleringsmaterial övrigt | Fenolbaserad isolering i skivor för användning som värmeisolering både ute och inne. | Data är representativa för fenolbaserad termisk isolering i skivor. | GWP-GHG A1-3 kan variera mycket lite mellan tillverkare. Majoriteten av växthusgasutsläppen har sitt ursprung ifrån produktionen av råvarorna förfenol-tillverkningen. De genomsnittliga datavärdena är baserade på EPDer. | Styv fenolisolering produceras genom att blanda höga fasta ämnen och fenolharts med ett ytverkande medel. Värmen som skapas genom reaktionen avdunstar ett flyktigt flytande jäsmedel i blandningen som ger ett nätverk av små bubblor i materialet. Skummet kan härdas för att skapa en av två former av produkten. Den kan tillverkas genom en kontinuerlig process för att skapa tunt arkmaterial som lamineras med olika ytor och skärs i skivor. Alternativt kan den göras till block för att skäras i förutbestämda former | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av en svensk tillverkare (en ny fabrik i Jönköping) | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av | |
| 6000000134 | Cellulosafiber, primär råvara, lösull | Isolering | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.5 | 0.0345 | 0.00535 | kg CO₂e/kg | 0.4 | 1.25 | 1.01 | >50 år | kg/m³ | EN 15101-2:2013 | 01399 | Isoleringsmaterial övrigt | Cellulosafiber används som värmeisolering och ibland också som ljudisolering eller som en kombinerad funktion. Cellulosafiber är avsedd för användning i en skyddad miljö. | Data är representativa för produkten cellolusafiber som lösull som normalt blåses på plats, där fibrerna är tillverkad av pappersmassa. Brandskyddsmedel tillsätts till isoleringen. | GWP-GHG (A1-A3) gäller för lösull och kan variera mellan olika tillverkare och baseras på LCA- och få EPD-data. | Cellolusaisolering produceras baserat på pappersmassa och blandas med tillsatser för att få en struktur, brand och mikrobiellt skydd. Mängden brandskyddsmedel är cirka 5 %. Produkten används för värmeisolering av väggar, golv och tak i byggnader. Det finns en mindre variation av densiteten för samma lambdavärde mellan olika tillverkare, men värdena på densitet som anges här och lambdavärdet är representativa för de produkter som används på marknaden. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemsk produktion men viss import förekommer | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av | ||
| 6000000135 | Träfiber, primär råvara, lösull | Isolering | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.241 | 0.0345 | 0.00276 | kg CO₂e/kg | 0.193 | 1.25 | 1.01 | >50 år | kg/m³ | EN 15101-2:2013 | 01399 | Isoleringsmaterial övrigt | Träfiber används som värmeisolering och ibland också som ljudisolering eller som en kombinerad funktion. Isoleringen är avsedd för användning i en skyddad miljö. | Data är representativa för skivor av träfiber, där fibrern är tillverkad av jungfruligt trä. Bindemedel och brandskyddsmedel tillsätts till isoleringen. | GWP-GHG (A1-A3) gäller för lösull och kan variera mellan olika tillverkare och baseras på LCA- och få EPD-data. | Träfiberisolering produceras genom defibrillering av träflis och blandas med tillsatser för att få en struktur, brand och mikrobiellt skydd. Mängden brandskyddsmedel är cirka 5 %. Produkten används för värmeisolering av väggar, golv och tak i byggnader. Det finns en mindre variation av densiteten för samma lambdavärde mellan olika tillverkare, men värdena på densitet som anges här och lambdavärdet är representativa för de produkter som används på marknaden. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km) 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemsk produktion men viss import förekommer | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av | ||
| 6000000136 | Träfiber, primär råvara, skivor | Isolering | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.371 | 0.0345 | 0.0284 | kg CO₂e/kg | 0.297 | 1.25 | 1.07 | >50 år | 50 | kg/m³ | EN 15101-2:2013 | 01399 | Isoleringsmaterial övrigt | Träfiberisoleringen används som värmeisolering och ibland också som ljudisolering eller som en kombinerad funktion. Isoleringen är avsedd för användning i en skyddad miljö. | Data är representativa för produkten träfiberskiva, där fibrern är tillverkad av jungfruligt trä. Bindemedel och brandskyddsmedel tillsätts till isoleringen. | GWP-GHG (A1-A3) gäller för lösull och kan variera mellan olika tillverkare och baseras på LCA- och få EPD-data. | Träfiberisolering produceras genom defibrillering av träflis och blandas med tillsatser för att få en struktur, brand och mikrobiellt skydd. Mängden brandskyddsmedel är cirka 8 %. Produkten används för värmeisolering av väggar, golv och tak i byggnader. Det finns en mindre variation av densiteten för samma lambdavärde mellan olika tillverkare, men värdena på densitet som anges här och lambdavärdet är representativa för de produkter som används på marknaden. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km) 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemsk produktion men viss import förekommer | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av | |
| 6000000137 | Cellulosafiber, oanvänt papper, lösull | Isolering | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.625 | 0.0345 | 0.0066 | kg CO₂e/kg | 0.5 | 1.25 | 1.01 | >50 år | kg/m³ | EN 15101-2:2013 | 01399 | Isoleringsmaterial övrigt | Cellulosafiber används som värmeisolering och ibland också som ljudisolering eller som en kombinerad funktion. Cellulosafiber är avsedd för användning i en skyddad miljö. | Data är representativa för produkten cellolusafiber som lösull som normalt blåses på plats, där fibrerna är tillverkad av pappersproduktionsavfall som aldrig använts. Brandskyddsmedel tillsätts till isoleringen. | GWP-GHG (A1-A3) gäller för lösull och kan variera mellan olika tillverkare och baseras på LCA- och få EPD-data. | Cellolusaisolering produceras genom defibrillering av oanvänd tidningspapper och blandas med tillsatser för att få en struktur, brand och mikrobiellt skydd. Mängden brandskyddsmedel är cirka 5 %. Produkten används för värmeisolering av väggar, golv och tak i byggnader. Det finns en mindre variation av densiteten för samma lambdavärde mellan olika tillverkare, men värdena på densitet som anges här och lambdavärdet är representativa för de produkter som används på marknaden. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemsk produktion men viss import förekommer | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av | ||
| 6000000138 | Cellulosafiber, återvunnet papper, lösull | Isolering | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.2 | 0.0345 | 0.00235 | kg CO₂e/kg | 0.16 | 1.25 | 1.01 | >50 år | kg/m³ | EN 15101-2:2013 | 01399 | Isoleringsmaterial övrigt | Cellulosafiber används som värmeisolering och ibland också som ljudisolering eller som en kombinerad funktion. Cellulosafiber är avsedd för användning i en skyddad miljö. | Data är representativa för produkten cellolusafiber som lösull som normalt blåses på plats, där fibrerna är tillverkad av återvunnet pappers. Brandskyddsmedel tillsätts till isoleringen. | GWP-GHG (A1-A3) gäller för lösull och kan variera mellan olika tillverkare och baseras på LCA- och få EPD-data. | Cellolusaisolering produceras av återvunnet tidningspapper och blandas med tillsatser för att få en struktur, brand och mikrobiellt skydd. Mängden brandskyddsmedel är cirka 5 %. Produkten används för värmeisolering av väggar, golv och tak i byggnader. Det finns en mindre variation av densiteten för samma lambdavärde mellan olika tillverkare, men värdena på densitet som anges här och lambdavärdet är representativa för de produkter som används på marknaden. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemsk produktion men viss import förekommer | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av | ||
| 6000000139 | Ytpapp | Tätskikt | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.7 | 0.0345 | 0.0367 | kg CO₂e/kg | 0.56 | 1.25 | 1.05 | <40 år | 5 | kg/m² | EN 13707 | 01402 | Ytpapp | Bitumenbaserade tätskikt används främst på tak och läggs normalt i flera skikt, men det finns även alternativ med ett lager men kräver då ett tak med en taklutning på minst 1: 2 - 1:20. | Polymerbitumenbaserade tätskikt är membran med armering och täckmassa av polymerbitumen på båda sidorna. Man skiljer mellan två typer av polymerbitumen: elastomerbitumen (PYE) och plastomerbitumen (PYP). Data är representativa för en PYE-bitumenbaserade ytpapp som används på den svenska marknaden. I de nordiska länderna används främst tätskikt bestående av bitumen modifierad med SBS (styren-butadien-styren). | De generiska värdena baseras på marknadssituationen i Finland som antas vara representativ för alla nordiska länder och information som samlats in från de största tillverkarnas produkter för bitumentätskikt. Uppgifterna för GWP A1-3 baseras på data som samlats in från tillverkarna och representerar de vanligaste produkterna. Dessa tillverkare representerar över 95 % av den finska takmarknaden för bitumentätskikt. | Tillverkningen görs genom att värma råvarorna (bitumen och sampolymerer) till en specifik temperatur och blanda dem. Därefter appliceras blandningen på förstärkningsstrukturen (polyester eller glasfiber). Det resulterande membrfanet kyls och behandlas sedan med mineralkorn. Bitumen levereras vanligtvis varm direkt från oljeraffinaderiet till tillverkningsplatsen, där det värms upp ytterligare. Betydande skillnader mellan tillverkare uppstår främst av mängden bitumen och SBS som används i produkterna. Eftersom SBS står för en stor andel av utsläppen påverkar användning av alternativa sampolymerer för att modifiera bitumen GWP-GHG A1-3-värdet. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemsk produktion men viss import förekommer. | För moderna bitumenbaserade tätskickt kan man idag anta en livslängd på upp mot 40 år. | |
| 6000000140 | Underlagspapp | Tätskikt | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.85 | 0.0345 | 0.0442 | kg CO₂e/kg | 0.68 | 1.25 | 1.05 | <40 år | 4 | kg/m² | EN 13707 | 01401 | Underlagspapp | Bitumenbaserade tätskikt används främst på tak och läggs normalt i flera skikt, men det finns även alternativ med ett lager men kräver då ett tak med en taklutning på minst 1: 2 - 1:20. | Polymerbitumenbaserade tätskikt är membran med armering och täckmassa av polymerbitumen på båda sidorna. Man skiljer mellan två typer av polymerbitumen: elastomerbitumen (PYE) och plastomerbitumen (PYP). Data är representativa för en PYE-bitumenbaserade ytpapp som används på den svenska marknaden. I de nordiska länderna används främst tätskikt bestående av bitumen modifierad med SBS (styren-butadien-styren). | De generiska värdena baseras på marknadssituationen i Finland som antas vara representativ för alla nordiska länder och information som samlats in från de största tillverkarnas produkter för bitumentätskikt. Uppgifterna för GWP A1-3 baseras på data som samlats in från tillverkarna och representerar de vanligaste produkterna. Dessa tillverkare representerar över 95% av den finska takmarknaden för bitumentätskikt. | Tillverkningen görs genom att värma råvarorna (bitumen och sampolymerer) till en specifik temperatur och blanda dem. Därefter appliceras blandningen på förstärkningsstrukturen (polyester eller glasfiber). Det resulterande membrfanet kyls och behandlas sedan med mineralkorn. Bitumen levereras vanligtvis varm direkt från oljeraffinaderiet till tillverkningsplatsen, där det värms upp ytterligare. Betydande skillnader mellan tillverkare uppstår främst av mängden bitumen och SBS som används i produkterna. Eftersom SBS står för en stor andel av utsläppen påverkar användning av alternativa sampolymerer för att modifiera bitumen GWP-GHG A1-3-värdet. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemsk produktion men viss import förekommer. | För moderna bitumenbaserade tätskickt kan man idag anta en livslängd på upp mot 40 år. | |
| 6000000141 | Takspapp, enskiktstätning | Tätskikt | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.813 | 0.0345 | 0.0424 | kg CO₂e/kg | 0.65 | 1.25 | 1.05 | <40 år | 6 | kg/m² | EN 13707 | 01409 | Tätskiktsystem | Bitumenbaserade tätskikt används främst på tak och läggs normalt i flera skikt, men det finns även alternativ med ett lager men kräver då ett tak med en taklutning på minst 1: 2 - 1:20. | Polymerbitumenbaserade tätskikt är membran med armering och täckmassa av polymerbitumen på båda sidorna. Man skiljer mellan två typer av polymerbitumen: elastomerbitumen (PYE) och plastomerbitumen (PYP). Data är representativa för en PYE-bitumenbaserade ytpapp som används på den svenska marknaden. I de nordiska länderna används främst tätskikt bestående av bitumen modifierad med SBS (styren-butadien-styren). | De generiska värdena baseras på marknadssituationen i Finland som antas vara representativ för alla nordiska länder och information som samlats in från de största tillverkarnas produkter för bitumentätskikt. Uppgifterna för GWP A1-3 baseras på data som samlats in från tillverkarna och representerar de vanligaste produkterna. Dessa tillverkare representerar över 95% av den finska takmarknaden för bitumentätskikt. | Tillverkningen görs genom att värma råvarorna (bitumen och sampolymerer) till en specifik temperatur och blanda dem. Därefter appliceras blandningen på förstärkningsstrukturen (polyester eller glasfiber). Det resulterande membrfanet kyls och behandlas sedan med mineralkorn. Bitumen levereras vanligtvis varm direkt från oljeraffinaderiet till tillverkningsplatsen, där det värms upp ytterligare. Betydande skillnader mellan tillverkare uppstår främst av mängden bitumen och SBS som används i produkterna. Eftersom SBS står för en stor andel av utsläppen påverkar användning av alternativa sampolymerer för att modifiera bitumen GWP-GHG A1-3-värdet. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemsk produktion men viss import förekommer. | För moderna bitumenbaserade tätskickt kan man idag anta en livslängd på upp mot 40 år. | |
| 6000000142 | Takshingle | Tätskikt | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.5 | 0.0345 | 0.0267 | kg CO₂e/kg | 0.4 | 1.25 | 1.05 | <40 år | 4 | kg/m² | EN 13707 | 01409 | Tätskiktsystem | Bitumenbaserade tätskikt används främst på tak och läggs normalt i flera skikt, men det finns även alternativ med ett lager men kräver då ett tak med en taklutning på minst 1: 2 - 1:20. | Polymerbitumenbaserade tätskikt är membran med armering och täckmassa av polymerbitumen på båda sidorna. Man skiljer mellan två typer av polymerbitumen: elastomerbitumen (PYE) och plastomerbitumen (PYP). Data är representativa för en PYE-bitumenbaserade ytpapp som används på den svenska marknaden. I de nordiska länderna används främst tätskikt bestående av bitumen modifierad med SBS (styren-butadien-styren). | De generiska värdena baseras på marknadssituationen i Finland som antas vara representativ för alla nordiska länder och information som samlats in från de största tillverkarnas produkter för bitumentätskikt. Uppgifterna för GWP A1-3 baseras på data som samlats in från tillverkarna och representerar de vanligaste produkterna. Dessa tillverkare representerar över 95% av den finska takmarknaden för bitumentätskikt. | Tillverkningen görs genom att värma råvarorna (bitumen och sampolymerer) till en specifik temperatur och blanda dem. Därefter appliceras blandningen på förstärkningsstrukturen (polyester eller glasfiber). Det resulterande membrfanet kyls och behandlas sedan med mineralkorn. Bitumen levereras vanligtvis varm direkt från oljeraffinaderiet till tillverkningsplatsen, där det värms upp ytterligare. Betydande skillnader mellan tillverkare uppstår främst av mängden bitumen och SBS som används i produkterna. Eftersom SBS står för en stor andel av utsläppen påverkar användning av alternativa sampolymerer för att modifiera bitumen GWP-GHG A1-3-värdet. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemsk produktion men viss import förekommer. | För moderna bitumenbaserade tätskickt kan man idag anta en livslängd på upp mot 40 år. | |
| 6000000144 | Utomhusfärg, vattenburen akryl | Färg och fog | 02.04.000 | 2022-12-21 | 3.13 | 0.0345 | 0.126 | kg CO₂e/kg | 2.5 | 1.25 | 1.04 | Generell uppgift saknas | 0 | kg/m² | EN 15804 A1 | 03404 | Vägg- och takfärg inomhus | Färger är ytbehandlingsmedel som bildar en fast täckfilm som fäster vid ytan. Ingredienserna i färgen är bindemedel, pigment, lösningsmedel och tillsatser. | Att välja färgsystem beror till stor del på klimatet och typen av yta som behöver måla. Det är viktigt att komma ihåg när man väljer färgsystem är det viktigt att inte använda inredningsfärger utomhus, då de inte ger den skyddsnivå som krävs för sådana ytor. Olika tillverkare av färg finns på marknaden, men de använder i stor utsträckning samma tillverkare av ingredienser som används vid blandningsprocessen. | Generiska värden antas vara representativa för alla nordiska länder och information som samlats in från de största tillverkarna. GWP-växthusgasfärgen i termer av kg CO₂e /kg färg beror främst på vilken typ av komponenter som används. Följande källor har använts för att jämföra och definiera GWP-GHG-värdena: EPD från RTS EPD, EPD Norge, IBU, ÖkobauDat och generiska LCA-data från värden med VTT. | Tillverkningen av en färg görs genom blandning av färgingredienserna som sedan förpackas. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemsk produktion men viss import förekommer. | Underhållsintervall styrs av såväl estetisk som teknisk livslängd och förlängs vid underhåll såsom tvättning (se tillverkare för rekommenderade livslängder). | |
| 6000000145 | Silikatfärg | Färg och fog | 02.04.000 | 2022-12-21 | 1.5 | 0.0345 | 0.0614 | kg CO₂e/kg | 1.2 | 1.25 | 1.04 | Generell uppgift saknas | 0 | kg/m² | EN 15804 A1 | 03408 | Övrig färg | Färger är ytbehandlingsmedel som bildar en fast täckfilm som fäster vid ytan. Ingredienserna i färgen är bindemedel, pigment, lösningsmedel och tillsatser. | Silikatfärg används främst på mineraliska ytor men går att använda på trä inomhus- och utomhus. Att välja färgsystem beror till stor del på klimatet och typen av yta som behöver måla. Det är viktigt att komma ihåg när man väljer färgsystem är det viktigt att inte använda inredningsfärger utomhus, då de inte ger den skyddsnivå som krävs för sådana ytor. Olika tillverkare av färg finns på marknaden, men de använder i stor utsträckning samma tillverkare av ingredienser som används vid blandningsprocessen. | Generiska värden antas vara representativa för alla nordiska länder och information som samlats in från de största tillverkarna. GWP-växthusgasfärgen i termer av kg CO₂e /kg färg beror främst på vilken typ av komponenter som används. Följande källor har använts för att jämföra och definiera GWP-GHG-värdena: EPD från RTS EPD, EPD Norge, IBU, ÖkobauDat och generiska LCA-data från värden med VTT. | Tillverkningen av en färg görs genom blandning av färgingredienserna som sedan förpackas. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemsk produktion men viss import förekommer. | Underhållsintervall styrs av såväl estetisk som teknisk livslängd och förlängs vid underhåll såsom tvättning (se tillverkare för rekommenderade livslängder). | |
| 6000000147 | Slamfärg | Färg och fog | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.75 | 0.0345 | 0.0314 | kg CO₂e/kg | 0.6 | 1.25 | 1.04 | Generell uppgift saknas | 0 | kg/m² | EN 15804 A1 | 03408 | Övrig färg | Färger är ytbehandlingsmedel som bildar en fast täckfilm som fäster vid ytan. Ingredienserna i färgen är bindemedel, pigment, lösningsmedel och tillsatser. | Falu rödfärg är en slamfärg bestående av vatten, rågmjöl, linolja och avfall från Faluns koppargruvor som innehåller silikater, järnoxider, kopparföreningar och zink. Rädfärgen kan även tillverkas från råvaror från andra källor. Att välja färgsystem beror till stor del på klimatet och typen av yta som behöver måla. Det är viktigt att komma ihåg när man väljer färgsystem är det viktigt att inte använda inredningsfärger utomhus, då de inte ger den skyddsnivå som krävs för sådana ytor. Olika tillverkare av färg finns på marknaden, men de använder i stor utsträckning samma tillverkare av ingredienser som används vid blandningsprocessen. | Generiska värden antas vara representativa för alla nordiska länder och information som samlats in från en tillverkarna. GWP-växthusgasfärgen i termer av kg CO₂e /kg färg beror främst på vilken typ av komponenter som används. | Tillverkningen av en färg görs genom blandning av färgingredienserna som sedan förpackas. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemsk produktion men viss import förekommer. | Underhållsintervall styrs av såväl estetisk som teknisk livslängd och förlängs vid underhåll såsom tvättning (se tillverkare för rekommenderade livslängder). När Falu rödfärg åldras försämras bindemedlet och bildar lösa färggranuler, men underhållsmålningen är lätt eftersom det räcker att bara borsta av ytan innan ommålning med en strykning | |
| 6000000148 | Fogmassa, silikon | Färg och fog | 02.04.000 | 2022-12-21 | 8.85 | 0.0345 | 0.355 | kg CO₂e/kg | 7.08 | 1.25 | 1.04 | Inte relevant | 1150 | kg/m³ | EN 15804 A1 | 01703 | Fogmassa | En fog är skarven mellan två olika ytor och fogmassa är materialet som används för att fylla i och täta dessa fogar. Ingredienserna i fogmassan är bindemedel, pigment, lösningsmedel och tillsatser. | Denna fogmassa av silikon är designad för användning både ute och inne. Olika tillverkare av färg finns på marknaden, men de använder i stor utsträckning samma tillverkare av ingredienser som används vid blandningsprocessen. | Generiska värden antas vara representativa för alla europeiska länder och information är från ett antal tillverkare på denna marknad. GWP-växthusgasfärgen i termer av kg CO₂e /kg fogmassa beror främst på vilken typ av komponenter som används. | Tillverkningen av en fogmassa görs genom blandning av färgingredienserna som sedan förpackas. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemsk produktion men viss import förekommer. | Underhållsintervall styrs av såväl estetisk som teknisk livslängd (se tillverkare för rekommenderade livslängder). | |
| 6000000149 | Fogmassa, övrigt | Färg och fog | 02.04.000 | 2022-12-21 | 4.06 | 0.0345 | 0.164 | kg CO₂e/kg | 3.25 | 1.25 | 1.04 | Inte relevant | 1150 | kg/m³ | EN 15804 A1 | 01703 | Fogmassa | En fog är skarven mellan två olika ytor och fogmassa är materialet som används för att fylla i och täta dessa fogar. Ingredienserna i fogmassan är bindemedel, pigment, lösningsmedel och tillsatser. | Detta generiska dataset är ett proxy för de typer av fogmassa där en tillverkarspecifik EPD inte kan hittas. Som proxydata används ett akryl uretanfogmassa som är utformat för användning inomhus och utomhus. Olika tillverkare av färg finns på marknaden, men de använder i stor utsträckning samma tillverkare av ingredienser som används vid blandningsprocessen. | Generiska värden antas vara representativa för alla europeiska länder och information är från ett antal tillverkare på denna marknad. GWP-växthusgasfärgen i termer av kg CO₂e /kg fogmassa beror främst på vilken typ av komponenter som används. | Tillverkningen av en fogmassa görs genom blandning av färgingredienserna som sedan förpackas. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemsk produktion men viss import förekommer. | Underhållsintervall styrs av såväl estetisk som teknisk livslängd (se tillverkare för rekommenderade livslängder). | |
| 6000000150 | Konstruktionsstål, alla sorter, primär råvara | Stål och andra metaller | 02.04.000 | 2022-12-21 | 3.15 | 0.0795 | 0.161 | kg CO₂e/kg | 2.52 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 7850 | kg/m³ | EN 10219 | 01504 | Balk | Med konstruktionsstål avses stål som används i bärande konstruktioner inom byggindustrin till exempel balkar och pelare. | Flera använbara EPD finns för stålprodukter och data används för de vanligaste förekommande varianterna såsom obehandlat, målat och galvat. Många av EPDerna är företagsspecifika, men också allmänt använbara eftersom de representerar flera produkttyper. När skillnaden i miljöpåverkan varierar för mycket på grund av vilken typ av metallblandning som används för produkttypen, så delas de rapporterade uppgifterna upp, men om ett genomsnittlig användning av primära och sekundära metaller är möjliga att definiera så anges bara en enda datamängd. Observera att objektsanpassningar av stålet görs normalt görs och måste redovisas separat. | Återvunnet stål sparar 60 till 90% av energin jämfört med produktion av primärt stål. Den maximala andelen skrot i masugns stål (BOF) är begränsad till cirka 20%. I ljusbågsugn (EAF) kan andelen vara upp till 100%. Men idag är innehållet av återvunnet material vid ståltillverkning begränsat på grund av den begränsade tillgänglighet av metallskrot. Enligt EN 15804 är det endast ”post-consumer recycling” som inte har någon uppströms miljöpåverkan från ståltillverkningen. Används begreppet skrot kan det även innehålla spill som enligt EN15804 ska ha miljöpåverkan från de uppströms processer som genomgåtts. De nuvarande EPDerna på marknaden tar inte hänsyn till detta, varför stål i allmänhet som är baserat på "skrot" underskattar miljöpåverkan, om den faktiska mängden återvinning efter konsumenten inte rapporteras i EPD. Det här problemet hanteras inte i den aktuella databasen och måste täckas i framtida uppdateringar. Miljödata som används här i databasen är baserade på EPD från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Stål produceras baserat på tekniska specifikationer som normalt är möjliga att uppnå med primära såväl som sekundära resurser. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 1000 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Marknaden omfattar inhemska tillverkare såväl som import och det finns ingen tillgänglig statistik för hur mycket av den metall som konsumeras och dess ursprung i byggbranschen. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Stål som används i en exponerad miljö måster normalt underhållas. | |
| 6000000151 | Konstruktionsstål, 100 % skrotbaserad exkl. legeringsämnen | Stål och andra metaller | 02.04.000 | 2022-12-21 | 1.13 | 0.0795 | 0.0602 | kg CO₂e/kg | 0.9 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 7850 | kg/m³ | EN 10219 | 01504 | Balk | Med konstruktionsstål avses stål som används i bärande konstruktioner inom byggindustrin till exempel balkar och pelare. | Flera använbara EPD finns för stålprodukter. Många av EPDerna är företagsspecifika, men också allmänt använbara eftersom de representerar flera produkttyper. När skillnaden i miljöpåverkan varierar för mycket på grund av vilken typ av metallblandning som används för produkttypen, så delas de rapporterade uppgifterna upp, men om ett genomsnittlig användning av primära och sekundära metaller är möjliga att definiera så anges bara en enda datamängd. Observera att objektsanpassningar av stålet görs normalt görs och måste redovisas separat. | Återvunnet stål sparar 60 till 90% av energin jämfört med produktion av primärt stål. Den maximala andelen skrot i masugns stål (BOF) är begränsad till cirka 20%. I ljusbågsugn (EAF) kan andelen vara upp till 100%. Men idag är innehållet av återvunnet material vid ståltillverkning begränsat på grund av den begränsade tillgänglighet av metallskrot. Enligt EN 15804 är det endast ”post-consumer recycling” som inte har någon uppströms miljöpåverkan från ståltillverkningen. Används begreppet skrot kan det även innehålla spill som enligt EN15804 ska ha miljöpåverkan från de uppströms processer som genomgåtts. De nuvarande EPDerna på marknaden tar inte hänsyn till detta, varför stål i allmänhet som är baserat på "skrot" underskattar miljöpåverkan, om den faktiska mängden återvinning efter konsumenten inte rapporteras i EPD. Det här problemet hanteras inte i den aktuella databasen och måste täckas i framtida uppdateringar. Miljödata som används här i databasen är baserade på EPD från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Stål produceras baserat på tekniska specifikationer som normalt är möjliga att uppnå med primära såväl som sekundära resurser. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km) 1000 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Marknaden omfattar inhemska tillverkare såväl som import och det finns ingen tillgänglig statistik för hur mycket av den metall som konsumeras och dess ursprung i byggbranschen. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Stål som används i en exponerad miljö måster normalt underhållas. | |
| 6000000152 | Lättreglar av stål, primär | Stål och andra metaller | 02.04.000 | 2022-12-21 | 3.01 | 0.027 | 0.0608 | kg CO₂e/kg | 2.41 | 1.25 | 1.02 | >50 år | 7850 | kg/m³ | EN 10219 | 01504 | Balk | Lättreglar av galvaniserat stål för oss i väggar, mellanväggar, tak och för anfdra lättviktskonstruktioner. | Flera använbara EPD finns för stålprodukter. Många av EPDerna är företagsspecifika, men också allmänt använbara eftersom de representerar flera produkttyper. När skillnaden i miljöpåverkan varierar för mycket på grund av vilken typ av metallblandning som används för produkttypen, så delas de rapporterade uppgifterna upp, men om ett genomsnittlig användning av primära och sekundära metaller är möjliga att definiera så anges bara en enda datamängd. | Återvunnet stål sparar 60 till 90% av energin jämfört med produktion av primärt stål. Den maximala andelen skrot i masugns stål (BOF) är begränsad till cirka 20%. I ljusbågsugn (EAF) kan andelen vara upp till 100%. Men idag är innehållet av återvunnet material vid ståltillverkning begränsat på grund av den begränsade tillgänglighet av metallskrot. Enligt EN 15804 är det endast ”post-consumer recycling” som inte har någon uppströms miljöpåverkan från ståltillverkningen. Används begreppet skrot kan det även innehålla spill som enligt EN15804 ska ha miljöpåverkan från de uppströms processer som genomgåtts. De nuvarande EPDerna på marknaden tar inte hänsyn till detta, varför stål i allmänhet som är baserat på "skrot" underskattar miljöpåverkan, om den faktiska mängden återvinning efter konsumenten inte rapporteras i EPD. Det här problemet hanteras inte i den aktuella databasen och måste täckas i framtida uppdateringar. Miljödata som används här i databasen är baserade på EPD från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Stål produceras baserat på tekniska specifikationer som normalt är möjliga att uppnå med primära såväl som sekundära resurser. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 300 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Marknaden omfattar inhemska tillverkare såväl som import och det finns ingen tillgänglig statistik för hur mycket av den metall som konsumeras och dess ursprung i byggbranschen. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Stål som används i en exponerad miljö måster normalt underhållas. | |
| 6000000153 | Tunnplåt för beklädnad, primär | Stål och andra metaller | 02.04.000 | 2022-12-21 | 3.24 | 0.0795 | 0.166 | kg CO₂e/kg | 2.59 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 7850 | kg/m³ | EN 10219 | 01504 | Balk | Data avser en stålplåt för beklädnadsändamål av väggar samt tak och inkluderar profilerad plåt. Stålet kan vara varmförzinkat eller med COR-TEN-yta och ofta målad. | Flera använbara EPD finns för stålprodukter. Många av EPDerna är företagsspecifika, men också allmänt använbara eftersom de representerar flera produkttyper. När skillnaden i miljöpåverkan varierar för mycket på grund av vilken typ av metallblandning som används för produkttypen, så delas de rapporterade uppgifterna upp, men om ett genomsnittlig användning av primära och sekundära metaller är möjliga att definiera så anges bara en enda datamängd. | Återvunnet stål sparar 60 till 90% av energin jämfört med produktion av primärt stål. Den maximala andelen skrot i masugns stål (BOF) är begränsad till cirka 20%. I ljusbågsugn (EAF) kan andelen vara upp till 100%. Men idag är innehållet av återvunnet material vid ståltillverkning begränsat på grund av den begränsade tillgänglighet av metallskrot. Enligt EN 15804 är det endast ”post-consumer recycling” som inte har någon uppströms miljöpåverkan från ståltillverkningen. Används begreppet skrot kan det även innehålla spill som enligt EN15804 ska ha miljöpåverkan från de uppströms processer som genomgåtts. De nuvarande EPDerna på marknaden tar inte hänsyn till detta, varför stål i allmänhet som är baserat på "skrot" underskattar miljöpåverkan, om den faktiska mängden återvinning efter konsumenten inte rapporteras i EPD. Det här problemet hanteras inte i den aktuella databasen och måste täckas i framtida uppdateringar. Miljödata som används här i databasen är baserade på EPD från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Stål produceras baserat på tekniska specifikationer som normalt är möjliga att uppnå med primära såväl som sekundära resurser. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km) 1000 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Marknaden omfattar inhemska tillverkare såväl som import och det finns ingen tillgänglig statistik för hur mycket av den metall som konsumeras och dess ursprung i byggbranschen. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Stål som används i en exponerad miljö måster normalt underhållas. | |
| 6000000154 | Armeringsstål, obearbetad, 100 % skrotbaserad exkl legering | Stål och andra metaller | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.745 | 0.0795 | 0.0742 | kg CO₂e/kg | 0.596 | 1.25 | 1.09 | >50 år | 7850 | kg/m³ | EN 10219 | 01504 | Balk | Med armeringsstål avses stål som används tillsammans med betong för att ta upp dragkrafter och därmed öka betongens användningsområde. Data avser obearbetad slätarmering eller armering i rullar. | Flera använbara EPD finns för stålprodukter. Många av EPDerna är företagsspecifika, men också allmänt använbara eftersom de representerar flera produkttyper. När skillnaden i miljöpåverkan varierar för mycket på grund av vilken typ av metallblandning som används för produkttypen, så delas de rapporterade uppgifterna upp, men om ett genomsnittlig användning av primära och sekundära metaller är möjliga att definiera så anges bara en enda datamängd. | Återvunnet stål sparar 60 till 90% av energin jämfört med produktion av primärt stål. Den maximala andelen skrot i masugns stål (BOF) är begränsad till cirka 20%. I ljusbågsugn (EAF) kan andelen vara upp till 100%. Men idag är innehållet av återvunnet material vid ståltillverkning begränsat på grund av den begränsade tillgänglighet av metallskrot. Enligt EN 15804 är det endast ”post-consumer recycling” som inte har någon uppströms miljöpåverkan från ståltillverkningen. Används begreppet skrot kan det även innehålla spill som enligt EN15804 ska ha miljöpåverkan från de uppströms processer som genomgåtts. De nuvarande EPDerna på marknaden tar inte hänsyn till detta, varför stål i allmänhet som är baserat på "skrot" underskattar miljöpåverkan, om den faktiska mängden återvinning efter konsumenten inte rapporteras i EPD. Det här problemet hanteras inte i den aktuella databasen och måste täckas i framtida uppdateringar. Miljödata som används här i databasen är baserade på EPD från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Stål produceras baserat på tekniska specifikationer som normalt är möjliga att uppnå med primära såväl som sekundära resurser. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km) 1000 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Marknaden består av import och det finns ingen statistik tillgänglig om hur mycket armeringsom konsumeras i byggbranschen och dess ursprung. Bedömning av marknadsandelar baseras på på siffror från de största importörerna. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Stål som används i en exponerad miljö måster normalt underhållas. | |
| 6000000155 | Spännarmering, stål, skrotbaserad | Stål och andra metaller | 02.04.000 | 2022-12-21 | 1.25 | 0.0795 | 0.0665 | kg CO₂e/kg | 1 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 7850 | kg/m³ | EN 10219 | 01504 | Balk | Denna stålwire är tillverkad av obelagda stålprodukter med hög draghållfasthet, som används i stor utsträckning för förspänning av betong och används också för andra dragapplikationer inom konstruktionsområdet. | Flera använbara EPD finns för stålprodukter. Många av EPDerna är företagsspecifika, men också allmänt använbara eftersom de representerar flera produkttyper. När skillnaden i miljöpåverkan varierar för mycket på grund av vilken typ av metallblandning som används för produkttypen, så delas de rapporterade uppgifterna upp, men om ett genomsnittlig användning av primära och sekundära metaller är möjliga att definiera så anges bara en enda datamängd. | Återvunnet stål sparar 60 till 90% av energin jämfört med produktion av primärt stål. Den maximala andelen skrot i masugns stål (BOF) är begränsad till cirka 20%. I ljusbågsugn (EAF) kan andelen vara upp till 100%. Men idag är innehållet av återvunnet material vid ståltillverkning begränsat på grund av den begränsade tillgänglighet av metallskrot. Enligt EN 15804 är det endast ”post-consumer recycling” som inte har någon uppströms miljöpåverkan från ståltillverkningen. Används begreppet skrot kan det även innehålla spill som enligt EN15804 ska ha miljöpåverkan från de uppströms processer som genomgåtts. De nuvarande EPDerna på marknaden tar inte hänsyn till detta, varför stål i allmänhet som är baserat på "skrot" underskattar miljöpåverkan, om den faktiska mängden återvinning efter konsumenten inte rapporteras i EPD. Det här problemet hanteras inte i den aktuella databasen och måste täckas i framtida uppdateringar. Miljödata som används här i databasen är baserade på EPD från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Stål produceras baserat på tekniska specifikationer som normalt är möjliga att uppnå med primära såväl som sekundära resurser. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 1000 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Marknaden omfattar inhemska tillverkare såväl som import och det finns ingen tillgänglig statistik för hur mycket av den metall som konsumeras och dess ursprung i byggbranschen. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Stål som används i en exponerad miljö måster normalt underhållas, men stålwire i betong behöver inget underhåll. | |
| 6000000156 | Rostfri stålarmering, 72 % skrotbaserad | Stål och andra metaller | 02.04.000 | 2022-12-21 | 4.75 | 0.0795 | 0.241 | kg CO₂e/kg | 3.8 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 7900 | kg/m³ | EN 10088-5 | 01509 | Rostfritt, syrafast, -stål och -plåt | Med rostfrittstål avses stål som används i bärande konstruktioner inom byggindustrin till exempel balkar och pelare. | Flera använbara EPD finns för rosfria stålprodukter. Många av EPDerna är företagsspecifika, men också allmänt använbara eftersom de representerar flera produkttyper. När skillnaden i miljöpåverkan varierar för mycket på grund av vilken typ av metallblandning som används för produkttypen, så delas de rapporterade uppgifterna upp, men om ett genomsnittlig användning av primära och sekundära metaller är möjliga att definiera så anges bara en enda datamängd. | Återvunnet stål sparar 60 till 90% av energin jämfört med produktion av primärt stål. Den maximala andelen skrot i masugns stål (BOF) är begränsad till cirka 20%. I ljusbågsugn (EAF) kan andelen vara upp till 100%. Men idag är innehållet av återvunnet material vid ståltillverkning begränsat på grund av den begränsade tillgänglighet av metallskrot. Enligt EN 15804 är det endast ”post-consumer recycling” som inte har någon uppströms miljöpåverkan från ståltillverkningen. Används begreppet skrot kan det även innehålla spill som enligt EN15804 ska ha miljöpåverkan från de uppströms processer som genomgåtts. De nuvarande EPDerna på marknaden tar inte hänsyn till detta, varför stål i allmänhet som är baserat på "skrot" underskattar miljöpåverkan, om den faktiska mängden återvinning efter konsumenten inte rapporteras i EPD. Det här problemet hanteras inte i den aktuella databasen och måste täckas i framtida uppdateringar. Miljödata som används här i databasen är baserade på EPD från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Rostfritt stål produceras baserat på tekniska specifikationer som normalt är möjliga att uppnå med primära såväl som sekundära resurser. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km) 1000 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Marknaden omfattar inhemska tillverkare såväl som import och det finns ingen tillgänglig statistik för hur mycket av den metall som konsumeras och dess ursprung i byggbranschen. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Rosfritt stål underhållas normalt inte. | |
| 6000000157 | Rostfria vattenrör, 86 % skrotbaserad | Stål och andra metaller | 02.04.000 | 2022-12-21 | 4.5 | 0.0795 | 0.229 | kg CO₂e/kg | 3.6 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 7900 | kg/m³ | EN 10088-5 | 20401 | Rostfria rör och delar | Rör av rostfritt stål används ofta i applikationer som kräver korrosionsbeständighet, hög temperatur och/eller högtrycksegenskaper. Mekaniska rör-, rör- och strukturrörstyper av rostfritt stål innehåller vanligtvis minst 18% krom och minst 8% nickel och kallas ofta 18-8 kvalitet. | Flera använbara EPD finns för rosfria stålprodukter. Många av EPDerna är företagsspecifika, men också allmänt använbara eftersom de representerar flera produkttyper. När skillnaden i miljöpåverkan varierar för mycket på grund av vilken typ av metallblandning som används för produkttypen, så delas de rapporterade uppgifterna upp, men om ett genomsnittlig användning av primära och sekundära metaller är möjliga att definiera så anges bara en enda datamängd. | Återvunnet stål sparar 60 till 90% av energin jämfört med produktion av primärt stål. Den maximala andelen skrot i masugns stål (BOF) är begränsad till cirka 20%. I ljusbågsugn (EAF) kan andelen vara upp till 100%. Men idag är innehållet av återvunnet material vid ståltillverkning begränsat på grund av den begränsade tillgänglighet av metallskrot. Enligt EN 15804 är det endast ”post-consumer recycling” som inte har någon uppströms miljöpåverkan från ståltillverkningen. Används begreppet skrot kan det även innehålla spill som enligt EN15804 ska ha miljöpåverkan från de uppströms processer som genomgåtts. De nuvarande EPDerna på marknaden tar inte hänsyn till detta, varför stål i allmänhet som är baserat på "skrot" underskattar miljöpåverkan, om den faktiska mängden återvinning efter konsumenten inte rapporteras i EPD. Det här problemet hanteras inte i den aktuella databasen och måste täckas i framtida uppdateringar. Miljödata som används här i databasen är baserade på EPD från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Rostfritt stål produceras baserat på tekniska specifikationer som normalt är möjliga att uppnå med primära såväl som sekundära resurser. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km) 1000 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Marknaden omfattar inhemska tillverkare såväl som import och det finns ingen tillgänglig statistik för hur mycket av den metall som konsumeras och dess ursprung i byggbranschen. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Rosfria rör underhållas normalt inte. | |
| 6000000158 | Rostfri plåt, 65 % skrotbaserad | Stål och andra metaller | 02.04.000 | 2022-12-21 | 4.25 | 0.0795 | 0.216 | kg CO₂e/kg | 3.4 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 7900 | kg/m³ | EN 10088-4 | 01602 | Takplåt | Data avser en stålplåt för beklädnadsändamål av väggar samt tak och inkluderar profilerad plåt. | Flera använbara EPD finns för rosfria stålprodukter. Många av EPDerna är företagsspecifika, men också allmänt använbara eftersom de representerar flera produkttyper. När skillnaden i miljöpåverkan varierar för mycket på grund av vilken typ av metallblandning som används för produkttypen, så delas de rapporterade uppgifterna upp, men om ett genomsnittlig användning av primära och sekundära metaller är möjliga att definiera så anges bara en enda datamängd. | Återvunnet stål sparar 60 till 90% av energin jämfört med produktion av primärt stål. Den maximala andelen skrot i masugns stål (BOF) är begränsad till cirka 20%. I ljusbågsugn (EAF) kan andelen vara upp till 100%. Men idag är innehållet av återvunnet material vid ståltillverkning begränsat på grund av den begränsade tillgänglighet av metallskrot. Enligt EN 15804 är det endast ”post-consumer recycling” som inte har någon uppströms miljöpåverkan från ståltillverkningen. Används begreppet skrot kan det även innehålla spill som enligt EN15804 ska ha miljöpåverkan från de uppströms processer som genomgåtts. De nuvarande EPDerna på marknaden tar inte hänsyn till detta, varför stål i allmänhet som är baserat på "skrot" underskattar miljöpåverkan, om den faktiska mängden återvinning efter konsumenten inte rapporteras i EPD. Det här problemet hanteras inte i den aktuella databasen och måste täckas i framtida uppdateringar. Miljödata som används här i databasen är baserade på EPD från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Rostfritt stål produceras baserat på tekniska specifikationer som normalt är möjliga att uppnå med primära såväl som sekundära resurser. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km) 1000 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Marknaden omfattar inhemska tillverkare såväl som import och det finns ingen tillgänglig statistik för hur mycket av den metall som konsumeras och dess ursprung i byggbranschen. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Rosfritt stål underhållas normalt inte. | |
| 6000000159 | Aluminiumprofiler, primär | Stål och andra metaller | 02.04.000 | 2022-12-21 | 7.5 | 0.0495 | 0.377 | kg CO₂e/kg | 6 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 2700 | kg/m³ | EN 10219 | 01510 | Metaller | Aluminiumprofiler inklusive rör och stänger som används i byggbranschen. Aluminium används i byggnadskonstruktioner till exempel som en del av dörrar, fönster, fasadpaneler, ljustak, räcken, staket, telekommunikationsmaster, solenergiteknik, VVS-enheter,stegar och trappor. Aluminiumprofiler används också för stora glaserade ytor som verandor och dubbel-glas-väggar. | Flera använbara EPD finns för aluminiumprodukter. Många av EPDerna är företagsspecifika, men också allmänt använbara eftersom de representerar flera produkttyper. När skillnaden i miljöpåverkan varierar för mycket på grund av vilken typ av metallblandning som används för produkttypen, så delas de rapporterade uppgifterna upp, men om ett genomsnittlig användning av primära och sekundära metaller är möjliga att definiera så anges bara en enda datamängd. | Byggprodukten avser primäraluminium som kommer från 100 % jungfrulig aluminium, dvs 0 % återvunnen. De viktigaste frågorna som påverkar klimatpåverkan av aluminiumprodukter är skrotinnehållet, energieffektiviteten i tillverkningsprocessen och växthusgasutsläpp från de energikällor som används. Jämfört med produktionen av primäraluminium kräver sekundärt aluminiumtack ungefär 5 % av den ursprungliga energiförbrukningen. Alla aluminiumprodukter kan återvinnas efter användning. Aluminiumförlusterna vid smältning är låga, ungefär 3 %. Den termiska energin från naturgas som används för att smälta aluminiumskrot i många återvinningsanläggningar bidrar till förbrukningen av cirka 52 % av den totala icke-förnybara energiförbrukningen för sekundär götproduktion. På motsvarande sätt bidrar naturgas till ca 48 % av GWP-GHG A1-3. Tillverkningen av primärt aluminiumgöt innefattar brytning av bauxit, raffinering av aluminiumoxid, elektrolys (inklusive produktion av anod och smältning) och gjutning av primärt göt. Miljödata som används här baseras på EPD från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden och jämförs med europeiska LCA-data. | Aluminium produceras baserat på tekniska specifikationer som normalt är möjliga att uppnå med primära såväl som sekundära resurser. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 600 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Marknaden omfattar inhemska tillverkare såväl som import och det finns ingen tillgänglig statistik för hur mycket av den metall som konsumeras och dess ursprung i byggbranschen. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Aluminiumprodukter kräver normalt sett inget underhåll. | |
| 6000000160 | Aluminiumprofiler, skrotbaserad | Stål och andra metaller | 02.04.000 | 2022-12-21 | 2.13 | 0.0495 | 0.109 | kg CO₂e/kg | 1.7 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 2700 | kg/m³ | EN 10219 | 01510 | Metaller | Aluminiumprofiler inklusive rör och stänger som används i byggbranschen. Aluminium används i byggnadskonstruktioner till exempel som en del av dörrar, fönster, fasadpaneler, ljustak, räcken, staket, telekommunikationsmaster, solenergiteknik, VVS-enheter,stegar och trappor. Aluminiumprofiler används också för stora glaserade ytor som verandor och dubbel-glas-väggar. | Flera använbara EPD finns för aluminiumprodukter. Många av EPDerna är företagsspecifika, men också allmänt använbara eftersom de representerar flera produkttyper. När skillnaden i miljöpåverkan varierar för mycket på grund av vilken typ av metallblandning som används för produkttypen, så delas de rapporterade uppgifterna upp, men om ett genomsnittlig användning av primära och sekundära metaller är möjliga att definiera så anges bara en enda datamängd. | De viktigaste frågorna som påverkar klimatpåverkan av aluminiumprodukter är skrotinnehållet, energieffektiviteten i tillverkningsprocessen och växthusgasutsläpp från de energikällor som används. Jämfört med produktionen av primäraluminium kräver sekundärt aluminiumtack ungefär 5 % av den ursprungliga energiförbrukningen. Alla aluminiumprodukter kan återvinnas efter användning. Aluminiumförlusterna vid smältning är låga, ungefär 3 %. Den termiska energin från naturgas som används för att smälta aluminiumskrot i många återvinningsanläggningar bidrar till förbrukningen av cirka 52 % av den totala icke-förnybara energiförbrukningen för sekundär götproduktion. På motsvarande sätt bidrar naturgas till ca 48 % av GWP-GHG A1-3. Tillverkningen av primärt aluminiumgöt innefattar brytning av bauxit, raffinering av aluminiumoxid, elektrolys (inklusive produktion av anod och smältning) och gjutning av primärt göt. Miljödata som används här baseras på EPD från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden och jämförs med europeiska LCA-data. | Aluminium produceras baserat på tekniska specifikationer som normalt är möjliga att uppnå med primära såväl som sekundära resurser. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 600 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Marknaden omfattar inhemska tillverkare såväl som import och det finns ingen tillgänglig statistik för hur mycket av den metall som konsumeras och dess ursprung i byggbranschen. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Aluminiumprodukter kräver normalt sett inget underhåll. | |
| 6000000161 | Aluminiumplåt, primär | Stål och andra metaller | 02.04.000 | 2022-12-21 | 12.5 | 0.0495 | 0.627 | kg CO₂e/kg | 10 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 2700 | kg/m³ | EN 10219 | 01510 | Metaller | Aluminiumplåt används till bland annat tak- och väggbeklädnad. | Flera använbara EPD finns för aluminiumprodukter. Många av EPDerna är företagsspecifika, men också allmänt använbara eftersom de representerar flera produkttyper. När skillnaden i miljöpåverkan varierar för mycket på grund av vilken typ av metallblandning som används för produkttypen, så delas de rapporterade uppgifterna upp, men om ett genomsnittlig användning av primära och sekundära metaller är möjliga att definiera så anges bara en enda datamängd. | Byggprodukten avser primäraluminium som kommer från 100 % jungfrulig aluminium, dvs 0 % återvunnen. De viktigaste frågorna som påverkar klimatpåverkan av aluminiumprodukter är skrotinnehållet, energieffektiviteten i tillverkningsprocessen och växthusgasutsläpp från de energikällor som används. Jämfört med produktionen av primäraluminium kräver sekundärt aluminiumtack ungefär 5 % av den ursprungliga energiförbrukningen. Alla aluminiumprodukter kan återvinnas efter användning. Aluminiumförlusterna vid smältning är låga, ungefär 3 %. Den termiska energin från naturgas som används för att smälta aluminiumskrot i många återvinningsanläggningar bidrar till förbrukningen av cirka 52 % av den totala icke-förnybara energiförbrukningen för sekundär götproduktion. På motsvarande sätt bidrar naturgas till ca 48 % av GWP-GHG A1-3. Tillverkningen av primärt aluminiumgöt innefattar brytning av bauxit, raffinering av aluminiumoxid, elektrolys (inklusive produktion av anod och smältning) och gjutning av primärt göt. Miljödata som används här baseras på EPD från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden och jämförs med europeiska LCA-data. | Aluminium produceras baserat på tekniska specifikationer som normalt är möjliga att uppnå med primära såväl som sekundära resurser. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 600 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Marknaden omfattar inhemska tillverkare såväl som import och det finns ingen tillgänglig statistik för hur mycket av den metall som konsumeras och dess ursprung i byggbranschen. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Aluminiumprodukter kräver normalt sett inget underhåll. | |
| 6000000162 | Kopparplåt, 51 % skrotbaserad | Stål och andra metaller | 02.04.000 | 2022-12-21 | 2.48 | 0.0795 | 0.128 | kg CO₂e/kg | 1.98 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 8960 | kg/m³ | EN 1172 | 01510 | Metaller | Kopparplåt används till bland annat tak- och väggbeklädnad. | Flera använbara EPD finns för Kopparplåt. Många av EPDerna är företagsspecifika, men också allmänt använbara eftersom de representerar flera produkttyper. När skillnaden i miljöpåverkan varierar för mycket på grund av vilken typ av metallblandning som används för produkttypen, så delas de rapporterade uppgifterna upp, men om ett genomsnittlig användning av primära och sekundära metaller är möjliga att definiera så anges bara en enda datamängd. | Det största bidraget till miljöpåverkan kommer från utvinning av råvaror (malm, koncentrat). Kopparkoncentrationer i naturligt förekommande malmer ligger vanligtvis mellan 0,2 och 2,5 %. Geologiskt sett förekommer koppar med andra värdefulla och ädla metaller. Eftersom deras naturliga koncentrationer är mycket läga behöver malmen omfattande bearbetning och behandling för att maximera återvinningsutbytet. Modern gruvtekniker kräver mindre energi än tidigare, vilket möjliggör återvinning av små mängder metall i proceessen . Det första steget vid malmutvinningen och bearbetning är de viktigaste bidragen till GWP-GHG A1-3. Metallen som produceras från malm och koncentrat kallas primär kopparproduktion. Metall kan också produceras genom återvinning av skrot som genereras under nedströms tillverkningsvärdekedja, samt från uttjänta produkter. | Kopparproduceras baserat på tekniska specifikationer som normalt är möjliga att uppnå med primära såväl som sekundära resurser. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 1000 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Marknaden omfattar främst av import och det finns ingen tillgänglig statistik för hur mycket av den metall som konsumeras och dess ursprung i byggbranschen. Det europeiska kopparinstitutet har publicerat information om kopparprodukters miljöpåverkan. Sammanställningen täcker cirka 90 % av EU: s produktion av både kopparmetall och kopparprodukter, vilket ger en representativ bild av den europeiska marknaden. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Kopparprodukter kräver normalt sett inget underhåll. | |
| 6000000163 | Kopparplåt, 97 % skrotbaserad | Stål och andra metaller | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.625 | 0.0795 | 0.0352 | kg CO₂e/kg | 0.5 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 8960 | kg/m³ | EN 1172 | 01510 | Metaller | Kopparplåt används till bland annat tak- och väggbeklädnad. | Flera använbara EPD finns för kopparplåt. Många av EPDerna är företagsspecifika, men också allmänt använbara eftersom de representerar flera produkttyper. När skillnaden i miljöpåverkan varierar för mycket på grund av vilken typ av metallblandning som används för produkttypen, så delas de rapporterade uppgifterna upp, men om ett genomsnittlig användning av primära och sekundära metaller är möjliga att definiera så anges bara en enda datamängd. | Det största bidraget till miljöpåverkan kommer från utvinning av råvaror (malm, koncentrat). Kopparkoncentrationer i naturligt förekommande malmer ligger vanligtvis mellan 0,2 och 2,5 %. Geologiskt sett förekommer koppar med andra värdefulla och ädla metaller. Eftersom deras naturliga koncentrationer är mycket läga behöver malmen omfattande bearbetning och behandling för att maximera återvinningsutbytet. Modern gruvtekniker kräver mindre energi än tidigare, vilket möjliggör återvinning av små mängder metall i proceessen . Det första steget vid malmutvinningen och bearbetning är de viktigaste bidragen till GWP-GHG A1-3. Metallen som produceras från malm och koncentrat kallas primär kopparproduktion. Metall kan också produceras genom återvinning av skrot som genereras under nedströms tillverkningsvärdekedja, samt från uttjänta produkter. | Kopparproduceras baserat på tekniska specifikationer som normalt är möjliga att uppnå med primära såväl som sekundära resurser. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 1000 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Marknaden omfattar främst av import och det finns ingen tillgänglig statistik för hur mycket av den metall som konsumeras och dess ursprung i byggbranschen. Det europeiska kopparinstitutet har publicerat information om kopparprodukters miljöpåverkan. Sammanställningen täcker cirka 90 % av EU: s produktion av både kopparmetall och kopparprodukter, vilket ger en representativ bild av den europeiska marknaden. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Kopparprodukter kräver normalt sett inget underhåll. | |
| 6000000164 | Kopparrör, 51 % skrotbaserad | Stål och andra metaller | 02.04.000 | 2022-12-21 | 2.97 | 0.0795 | 0.153 | kg CO₂e/kg | 2.38 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 8960 | kg/m³ | EN 1057 | 01510 | Metaller | Kopparrör används ofta inom byggindustrin för vattenförsörjningsledningar och köldmedieledningar i VVS-system (värme, kyla och luftkonditionering). Kopparrör kan tillverkas som mjukt eller styvt koppar och erbjuder utmärkt korrosionsbeständighet och pålitliga anslutningar. | Flera använbara EPD finns för kopparrör. Många av EPDerna är företagsspecifika, men också allmänt använbara eftersom de representerar flera produkttyper. När skillnaden i miljöpåverkan varierar för mycket på grund av vilken typ av metallblandning som används för produkttypen, så delas de rapporterade uppgifterna upp, men om ett genomsnittlig användning av primära och sekundära metaller är möjliga att definiera så anges bara en enda datamängd. | Det största bidraget till miljöpåverkan kommer från utvinning av råvaror (malm, koncentrat). Kopparkoncentrationer i naturligt förekommande malmer ligger vanligtvis mellan 0,2 och 2,5 %. Geologiskt sett förekommer koppar med andra värdefulla och ädla metaller. Eftersom deras naturliga koncentrationer är mycket läga behöver malmen omfattande bearbetning och behandling för att maximera återvinningsutbytet. Modern gruvtekniker kräver mindre energi än tidigare, vilket möjliggör återvinning av små mängder metall i proceessen . Det första steget vid malmutvinningen och bearbetning är de viktigaste bidragen till GWP-GHG A1-3. Metallen som produceras från malm och koncentrat kallas primär kopparproduktion. Metall kan också produceras genom återvinning av skrot som genereras under nedströms tillverkningsvärdekedja, samt från uttjänta produkter. | Kopparproduceras baserat på tekniska specifikationer som normalt är möjliga att uppnå med primära såväl som sekundära resurser. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 1000 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Marknaden omfattar främst av import och det finns ingen tillgänglig statistik för hur mycket av den metall som konsumeras och dess ursprung i byggbranschen. Det europeiska kopparinstitutet har publicerat information om kopparprodukters miljöpåverkan. Sammanställningen täcker cirka 90 % av EU: s produktion av både kopparmetall och kopparprodukter, vilket ger en representativ bild av den europeiska marknaden. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Kopparprodukter kräver normalt sett inget underhåll. | |
| 6000000165 | Kopparrör, 100 % skrotbaserad | Stål och andra metaller | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.809 | 0.0795 | 0.0444 | kg CO₂e/kg | 0.647 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 8960 | kg/m³ | EN 1057 | 01510 | Metaller | Kopparrör används till bland annat tak- och väggbeklädnad. | Flera använbara EPD finns för kopparprodukter. Många av EPDerna är företagsspecifika, men också allmänt använbara eftersom de representerar flera produkttyper. När skillnaden i miljöpåverkan varierar för mycket på grund av vilken typ av metallblandning som används för produkttypen, så delas de rapporterade uppgifterna upp, men om ett genomsnittlig användning av primära och sekundära metaller är möjliga att definiera så anges bara en enda datamängd. | Det största bidraget till miljöpåverkan kommer från utvinning av råvaror (malm, koncentrat). Kopparkoncentrationer i naturligt förekommande malmer ligger vanligtvis mellan 0,2 och 2,5 %. Geologiskt sett förekommer koppar med andra värdefulla och ädla metaller. Eftersom deras naturliga koncentrationer är mycket läga behöver malmen omfattande bearbetning och behandling för att maximera återvinningsutbytet. Modern gruvtekniker kräver mindre energi än tidigare, vilket möjliggör återvinning av små mängder metall i proceessen . Det första steget vid malmutvinningen och bearbetning är de viktigaste bidragen till GWP-GHG A1-3. Metallen som produceras från malm och koncentrat kallas primär kopparproduktion. Metall kan också produceras genom återvinning av skrot som genereras under nedströms tillverkningsvärdekedja, samt från uttjänta produkter. | Kopparproduceras baserat på tekniska specifikationer som normalt är möjliga att uppnå med primära såväl som sekundära resurser. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 1000 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Marknaden omfattar främst av import och det finns ingen tillgänglig statistik för hur mycket av den metall som konsumeras och dess ursprung i byggbranschen. Det europeiska kopparinstitutet har publicerat information om kopparprodukters miljöpåverkan. Sammanställningen täcker cirka 90 % av EU: s produktion av både kopparmetall och kopparprodukter, vilket ger en representativ bild av den europeiska marknaden. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Kopparprodukter kräver normalt sett inget underhåll. | |
| 6000000166 | Kopparwire, primär | Stål och andra metaller | 02.04.000 | 2022-12-21 | 5.3 | 0.0795 | 0.269 | kg CO₂e/kg | 4.24 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 8960 | kg/m³ | EN 1172 | 01510 | Metaller | Kopparwire/-tråd används till bland annat elektriska installationer och apparater. | Flera använbara EPD finns för aluminiumprodukter. Många av EPDerna är företagsspecifika, men också allmänt använbara eftersom de representerar flera produkttyper. När skillnaden i miljöpåverkan varierar för mycket på grund av vilken typ av metallblandning som används för produkttypen, så delas de rapporterade uppgifterna upp, men om ett genomsnittlig användning av primära och sekundära metaller är möjliga att definiera så anges bara en enda datamängd. | Det största bidraget till miljöpåverkan kommer från utvinning av råvaror (malm, koncentrat). Kopparkoncentrationer i naturligt förekommande malmer ligger vanligtvis mellan 0,2 och 2,5 %. Geologiskt sett förekommer koppar med andra värdefulla och ädla metaller. Eftersom deras naturliga koncentrationer är mycket läga behöver malmen omfattande bearbetning och behandling för att maximera återvinningsutbytet. Modern gruvtekniker kräver mindre energi än tidigare, vilket möjliggör återvinning av små mängder metall i proceessen . Det första steget vid malmutvinningen och bearbetning är de viktigaste bidragen till GWP-GHG A1-3. Metallen som produceras från malm och koncentrat kallas primär kopparproduktion. Metall kan också produceras genom återvinning av skrot som genereras under nedströms tillverkningsvärdekedja, samt från uttjänta produkter. | Kopparproduceras baserat på tekniska specifikationer som normalt är möjliga att uppnå med primära såväl som sekundära resurser. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 1000 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Marknaden omfattar främst av import och det finns ingen tillgänglig statistik för hur mycket av den metall som konsumeras och dess ursprung i byggbranschen. Det europeiska kopparinstitutet har publicerat information om kopparprodukters miljöpåverkan. Sammanställningen täcker cirka 90 % av EU: s produktion av både kopparmetall och kopparprodukter, vilket ger en representativ bild av den europeiska marknaden. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Kopparprodukter kräver normalt sett inget underhåll. | |
| 6000000167 | Korslimmat trä, u 12 %, barrträ | Trävaror | 02.04.000 | 2022-10-27 | 0.12 | 0.0345 | 0.00773 | kg CO₂e/kg | 0.096 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 465 | kg/m³ | EN 16351:2015 | 10012 | Massivträelement | CLT har många användningsområde och kan användas i väggar, tak eller tak. I konstruktionssystem såsom väggar, golv och tak fungerar CLT-paneler som bärande element. | Data är representativa för CLT som tillverkad batträ och är en massivt träprodukt bestående av flera (typiskt 3, 5, 7 eller 8) limmade enkelskiktspaneler, orienterade i rät vinkel mot varandra. | Miljöpåverkan baseras på de största producenterna och deras EPDer som är representativ för den CLT som konsumeras på den svenska marknaden. Användningen av fossil energi vid tillverkningen avgör till stora delatr resultatet för GWP-GHG A1-3. De svenska tillverkarna (och de senast uppdaterade EPD) använder idag reduktionsdiesel som består av minst 25 % biobaserad diesel. Barrträ-mixen som används för detta generiska dataset är en blandning baserad på 71 % gran och 29 % barrträd, vilket resulterar i en torr rå-densitet på 394 kg torrsubstans och per m³. Mängden lim som används är cirka 1 % PUR. | CLT har en fuktinnehåll på 12 % och CLT-tillverkningen baseras huvudsakligen på el och sågad vara. | Miljöpåverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av nationella producenter. Eftersom ingen statistik finns tillgänglig för inhemsk konsumtion så baseras miljöpåverkan på ett genomsnitt av tillverkarnas EPDer. | Livslängden för trä inomhus är normalt lika med konstruktionen den är en del av. Trä i i utomhusmiljöer behöver normalt underhåll under dessa 50 års livsläng. | |
| 6000000168 | Limträ, u 12 %, gran | Trävaror | 02.04.000 | 2022-10-27 | 0.133 | 0.0345 | 0.00835 | kg CO₂e/kg | 0.106 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 434 | kg/m³ | EN 14080:2013 | 02502 | Limträpelare | Limträ har många applikationer som pelare eller balk och fungerar som bärande element i byggsystem. | Data är representativa för limträ som tillverkas av gran och är en massivt träprodukt bestående av flera sammanlimmade skickt, orienterade i samma vinkel mot varandra. | Miljöpåverkan baseras på de största producenterna och deras EPDer som är representativ för den limträ som konsumeras på den svenska marknaden. Användningen av fossil energi vid tillverkningen avgör till stora delatr resultatet för GWP-GHG A1-3. De svenska tillverkarna (och de senast uppdaterade EPD) använder idag reduktionsdiesel som består av minst 25 % biobaserad diesel. Barrträtypen som används för detta generiska dataset är 100 % gran, vilket resulterar i en torr rå-densitet på 384 kg torrsubstans och per m³. Mängden lim som används är cirka 1% MUF. | Limträ har en fuktinnehåll på 12 % och LT-tillverkningen baseras huvudsakligen på el och sågad vara. | Miljöpåverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av nationella producenter. Eftersom ingen statistik finns tillgänglig för inhemsk konsumtion så baseras miljöpåverkan på ett genomsnitt av tillverkarnas EPDer. | Livslängden för trä inomhus är normalt lika med konstruktionen den är en del av. Trä i i utomhusmiljöer behöver normalt underhåll under dessa 50 års livsläng. | |
| 6000000169 | Formskiva | Byggskivor | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.805 | 0.0645 | 0.087 | kg CO₂e/kg | 0.644 | 1.25 | 1.1 | >50 år | 680 | kg/m³ | EN 636:2012+A1:2015 | 01206 | Byggplywood | Skivan är främst avsedd att användas utomhus till enklare formgjutning, skydd, avskärmning, emballage eller beklädnad (t ex i lantbruksbyggnader, lagerinredning, fordonsinredningar, etc. Vid varsam användning kan skivan återanvändas till formgjutning 1-3 gånger. | Formplywood tillverkad av sammanlimmade korslagda björkfanér. Skivan är belagd med en slät mörk fenol film, 120 g/m², på båda sidor. Den är även WBP-limmad (Water Boiled Proof) och kantförseglad med utomhusbeständig brun färg. | GWP (A1-A3) för träbaserade skivor kan variera stort mellan olika producenter. För att uppnå ett jämförbart resultat dras det biogena kol av som lagras i produkten, så att klimatpåverkan redovisas som GWP-GHG. Även efter detta kan det vara betydande skillander mellan tillverkarre som utan tillgång till underliggande LCA- rapport är svår att förklara. En skillnad kan vara vilken miljöpåverkan som allokerats på träråvaran. | Data gäller för plywood av björk och lim med <10 %. Densiteten mellan olika tillverkare varierar +/-5 %. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 800 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige täcks delvis i inhemska producenter, men betydande import sker från främst Finland och övriga. | Livslängden för produkten är normalt lika med livslängden för den konstruktion den är en del av. | |
| 6000000170 | Tegelsten, dubbelbränd | Murblock och tegel | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.544 | 0.0495 | 0.0297 | kg CO₂e/kg | 0.435 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 1800 | kg/m³ | EN 771-1:2011+A1:2015 | 01102 | Tegel | Hårdbrända tegelstenar tillverkas med olika färger och storlek från olika tillverkare. | Data är representativa för tegelsten som används på den svenska marknaden och tegel som tillverkas med ytterligare en andra bränning, dubbelbränning. | Tegelsten tillverkas av lera, sand, kalk och sågspån. Tegelstenarna bränns i en tunnelugn vid hög temperatur, ungefär 1050 grader. Primärenergiåtgången varierar mellan 2,0 - 4 MJ / kg icke-förnybar energi och 0,5 MJ / kg el. Användningen av förbränning av fossila bränslen är det dominerande bidraget till bildandet av växthusgaser. Miljödata baseras på EPDer från de producenter som förekommer på den svenska marknaden, men en variation från 2.2 to 3.3 kg CO₂e/kg. | Tekniken mellan tillverkarna är likvärdig men bränslet variarar där fossilgas och olja dominerar. En tillsats i leran av kalkstensmjöl ger gult tegel. För brunt eller brunsvart tegel används mangan. Taktegel bränns i kassetter i 1050° C. Själva bränningen tar två dygn i en modern tunnelugn. Hela processen övervakas så att allt taktegel för att uppnå en jämn hårdhet och ett frostbeständigt taktegel. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 600 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | All tegelsten som används i Sverige importeras (det sista tegelbruket låg i Haga, Enköping och stängdes 2020). Den största importen kommer från Danmark och sedan från Finland, Nederländerna, Belgien samt Tyskland. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabriverade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. Tegelstenar lämpar sig för återanvändning. | |
| 6000000173 | Cellulosafiber, oanvänt papper, skivor | Isolering | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.75 | 0.0345 | 0.0549 | kg CO₂e/kg | 0.6 | 1.25 | 1.07 | >50 år | 36 | kg/m³ | EN 15101-2:2013 | 01399 | Isoleringsmaterial övrigt | Cellulosafiber används som värmeisolering och ibland också som ljudisolering eller som en kombinerad funktion. Cellulosafiber är avsedd för användning i en skyddad miljö. | Data är representativa för produkten cellolusafiber som en skiva, där fibrerna är tillverkad av pappersproduktionsavfall som aldrig använts. Brandskyddsmedel tillsätts till isoleringen. | GWP-GHG (A1-A3) gäller för skivor och kan variera mellan olika tillverkare och baseras på LCA- och få EPD-data. | Cellolusaisolering produceras genom defibrillering av oanvänd tidningspapper och blandas med tillsatser för att få en struktur, brand och mikrobiellt skydd. Mängden brandskyddsmedel är cirka 5 %. Produkten används för värmeisolering av väggar, golv och tak i byggnader. Det finns en mindre variation av densiteten för samma lambdavärde mellan olika tillverkare, men värdena på densitet som anges här och lambdavärdet är representativa för de produkter som används på marknaden. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ / ton km), 400 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemsk produktion men viss import förekommer. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av | |
| 6000000174 | Återanvänd byggprodukt | Färg och fog | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0 | 0.0045 | 0 | kg CO₂e/kg | 0 | 1.25 | 1 | Inte relevant | kg/m³ | EN 15804 A1 | 01 | Byggmaterial | Återanvändning av en produkt som inte kräver någon uppgradering, eller om det krävs så ingår det i andra delar av resurssammanställningen som används för bedömningen av byggnadsverket. | Uppgifterna är representativa för en återanvänd produkt i befintligt skick inklusive 35 km transport till ett kallager. Enligt EN 15804 så saknar en återanvänd produkt miljöpåverkan från först användningen av produkten (dvs "gratis" att återanvända). Om produkten uppgraderas för att användas i sin nya konstruktion så ska miljöpåverkan för detta läggas till. | GWP-GHG (A1-A3) är 0 kg CO₂e för en återanvänd produkt. | Inga begränsningar | Påverkan baseras på en transport med lastbil 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). | Inga data | Uppgiften kan hanteras först när man vet vilken resurs som anses | ||
| 6000000175 | Isolerruta, dubbelglas (4-16-4) | Fönster, dörrar och glas | 02.04.000 | 2022-12-21 | 1.95 | 0.117 | 0 | kg CO₂e/kg | 1.56 | 1.25 | 1 | >50 år | 20 | kg/m² | EN 1279-5 | 04102 | Glasvaror | Isolerglas förhindrar värmeförlust genom dina glasdörrar och fönster. Isolerglas består av flera komponenter: planglas, distansmaterial som skapar utrymmet mellan glaset och möjliggör att eventuell gas fylls i utrymmet mellan glasen. Alla dessa delar är sammansatta till en enda förseglad enhet som håller ihop hela kasetten och hjälper till att förhindra förändringar, särskilt i luften (eller gasen) mellan glaset. Dessa kompletta enheter kallas på engelska isoleringsglasenheter/ insulating glass units (IGU) | Data är representativa för en 2-glas isloerrruta | GWP-GHG (A1-A3) för fönsterglas varierar mellan 0.95-1.2 kg CO₂e/kg beroende på leverantör. Sedan tillkommer övriga delar i ioserrutan med ca 24 % av GWP-GHG (A1-3). LCA-värdena baseras på de största importörerna till Sverige och deras EPDer, där impoterade isolerglas till 2/3 kommer från Polen, vilkets beaktats i transportata. | Skillnaden i tillverkningsprocessen av isolerrutans sammansättning är liten mellan tillverkarna. Isolerglas tillverkas enligt europeisk standarder. Vikten för planglas är 2.5 kg/mm och m². | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ / ton km), 1500 km långdistans och 40 km lastbil närdistribution (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige består av import från främst Europa. | Livslängden är i princip oändlig men är i praktiken lika med att det glasade byggnadselementet som glaset är en del av rivs, vilket här satta till 50 år. | |
| 6000000176 | Isolerruta, treglas (4-14-4-14-4) | Fönster, dörrar och glas | 02.04.000 | 2022-12-21 | 2.06 | 0.117 | 0 | kg CO₂e/kg | 1.65 | 1.25 | 1 | >50 år | 30 | kg/m² | 04102 | Glasvaror | Isolerglas förhindrar värmeförlust genom dina glasdörrar och fönster. Isolerglas består av flera komponenter: planglas, distansmaterial som skapar utrymmet mellan glaset och möjliggör att eventuell gas fylls i utrymmet mellan glasen. Alla dessa delar är sammansatta till en enda förseglad enhet som håller ihop hela kasetten och hjälper till att förhindra förändringar, särskilt i luften (eller gasen) mellan glaset. Dessa kompletta enheter kallas på engelska isoleringsglasenheter/ insulating glass units (IGU) | Data är representativa för en 3-glas isloerrruta | GWP-GHG (A1-A3) för fönsterglas varierar mellan 0.95-1.2 kg CO₂e/kg beroende på leverantör. Sedan tillkommer övriga delar i ioserrutan med ca 28 % av GWP-GHG (A1-3). LCA-värdena baseras på de största importörerna till Sverige och deras EPDer, där impoterade isolerglas till 2/3 kommer från Polen, vilkets beaktats i transportata. | Skillnaden i tillverkningsprocessen av isolerrutans sammansättning är liten mellan tillverkarna. Isolerglas tillverkas enligt europeisk standarder. Vikten för planglas är 2.5 kg/mm och m². | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ / ton km), 1500 km långdistans och 40 km lastbil närdistribution (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige består av import från främst Europa. | Livslängden är i princip oändlig men är i praktiken lika med att det glasade byggnadselementet som glaset är en del av rivs, vilket här satta till 50 år. | ||
| 6000000177 | Laminerat säkerhetsglas | Fönster, dörrar och glas | 02.04.000 | 2022-12-21 | 1.73 | 0.0345 | 0.352 | kg CO₂e/kg | 1.38 | 1.25 | 1.2 | >50 år | 2500 | kg/m³ | EN 572 | 04102 | Glasvaror | Planglas används som råvara för fönstertillverkning eller isolerrutor och hanteras normalt sett inte på byggarbetsplatsen. Laminerat säkerhetsglas (laminated safety glass, LSG) består av minst två glasrutor som ligger ovanpå varandra, med ett eller flera lager av en skyddad, viskoelastisk film placerad mellan glasen, som består av polyvinylbutyral (PVB). | Data är representativa för ett obehandlat laminerat säkerhetsglas i form av ett planglas. | GWP-GHG (A1-A3) för planglas varierar mellan -10/+20 % CO₂e/kg beroende på leverantör. LCA-värdena baseras på de största importörerna till Sverige och deras EPDer | Skillnaden i tillverkningsprocessen och det lamminerade glasets sammansättning är liten mellan tillverkarna. Allt lamminerat klas importeras till Sverige, främst från europeiska länder, och tillverkas enligt europeisk standarder. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 400 km långdistans och 40 km lastbil närdistribution (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige består av import från främst Europa. | Livslängden är i princip oändlig men är i praktiken lika med att det glasade byggnadselementet som glaset är en del av rivs, vilket här satta till 50 år. | |
| 6000000178 | Härdat säkerhetsglas | Fönster, dörrar och glas | 02.04.000 | 2022-12-21 | 3.96 | 0.0345 | 0.799 | kg CO₂e/kg | 3.17 | 1.25 | 1.2 | >50 år | 2500 | kg/m³ | EN 572 | 04102 | Glasvaror | Planglas används som råvara för fönstertillverkning eller isolerrutor och hanteras normalt sett inte på byggarbetsplatsen. Härdat säkerhetsglas (TSG) består av en enda ruta som är speciellt värmebehandlad för att ge glaset ökad slagtålighet. Om glaset går sönder under exponering för en hög belastning, sönderdelas det till mycket små fragment utan att bilda vassa kanter. | Data är representativa för ett obehandlat laminerat säkerhetsglas i form av ett planglas. | GWP-GHG (A1-A3) för planglas varierar mellan -10/+20 % CO₂e/kg beroende på leverantör. LCA-värdena baseras på de största importörerna till Sverige och deras EPDer | Skillnaden i tillverkningsprocessen och det härdade säkerhetsglasets sammansättning är liten mellan tillverkarna. Härdat säkerhetsglas tillverkas i landet eller importeras till Sverige, främst från europeiska länder, och tillverkas enligt europeisk standarder. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ / ton km), 400 km långdistans och 40 km lastbil närdistribution (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige består av import från främst Europa. | Livslängden är i princip oändlig men är i praktiken lika med att det glasade byggnadselementet som glaset är en del av rivs, vilket här satta till 50 år. | |
| 6000000179 | Brandglas, 5/5 E30 - EW30 - EI30 | Fönster, dörrar och glas | 02.04.000 | 2022-12-21 | 3.26 | 0.0345 | 0.659 | kg CO₂e/kg | 2.61 | 1.25 | 1.2 | >50 år | 2500 | kg/m³ | EN 14449 | 04102 | Glasvaror | Planlas används som råvara för fönstertillverkning eller isolerrutor och hanteras normalt sett inte på byggarbetsplatsen. Det laminerade glaset är enkla brandsäkra glas gjorda av härdat säkerhet glas och förseglade för att vara helt fuktbeständiga. Kammaren är fylld med en transparent och UV-stabil alkalisk silikatbaserad kemikalieblandning, som reagerar vid brand. Glaset ger integritet (E) och strålningskontroll, (W) och klassstrålningsegenskaper (EW) i 30 till 120 minuter (beroende på produkt). | Data är representativa för ett obehandlat laminerat säkerhetsglas i form av ett planglas. | GWP-GHG (A1-A3) för brandglas varierar mellan -10/+20 % kg CO₂e/kg beroende på leverantör. LCA-värdena baseras på de största importörerna till Sverige och deras EPDer | Skillnaden i tillverkningsprocessen och det lamminerade glasets sammansättning är liten mellan tillverkarna. Allt lamminerat brandglas importeras till Sverige, främst från europeiska länder, och tillverkas enligt europeisk standarder. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ / ton km), 400 km långdistans och 40 km lastbil närdistribution (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige består av import från främst Europa. | Livslängden är i princip oändlig men är i praktiken lika med att det glasade byggnadselementet som glaset är en del av rivs, vilket här satta till 50 år. | |
| 6000000180 | Fibercementskivor, byggskiva, ≤ 60 vikt-% cement, | Byggskivor | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.849 | 0.0795 | 0.0928 | kg CO₂e/kg | 0.679 | 1.25 | 1.1 | >50 år | 1550 | kg/m³ | EN 12467 | 01213 | Cementbaserade skivor | Denna typ av skiva är en multifunktionell skiva som kan användas som ytbeklädnad i ytterväggar och för invändig beklädnad och i ytterväggar och tak. Skivan har egenskaper som hårdgipsskiva och brandmotstånd liknande en brandgipsskiva. Skivan har inget ytmaterial men är ofta pigmenterad. Densiteten inkludera omkring 10% fuktkvot. | Data är representativa för en fibercementskivor, för krävande applikationer där högre hållfasthet, högre ythårdhet och högre slaghållfasthet krävs, samt en skiva som klarar väderexponering | LCA-data för GWP-GHG (A1-3) kommer från den dominerande producenten på markanden och deras miljödeklarationer (EPD). | En fibercementskiva är en byggskiva av cement, cellulosafiber (10-15 vikt-%) och en del andra material som sand, filler och eventuellt pigment (1-5 vikt-%). Den används främst som in- och utvändig väggbeklädnad eller som brandisolering. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 1000 km långdistans och 40 km närdistribution (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige sker genom import från olika länder i Europa. | Livslängden för produkten är normalt lika med livslängden för den konstruktion den är en del av och byts normalt ut vid en omfattande ombyggnad. | |
| 6000000182 | Fibercementskivor, fasadskiva, ≤ 85 vikt-% cement, | Byggskivor | 02.04.000 | 2022-12-21 | 2.24 | 0.0795 | 0.232 | kg CO₂e/kg | 1.79 | 1.25 | 1.1 | >50 år | 1950 | kg/m³ | EN 12467 | 01213 | Cementbaserade skivor | Denna typ av skiva är en multifunktionell skiva som kan användas som ytbeklädnad i ytterväggar och för invändig beklädnad och i ytterväggar och tak. Skivan har egenskaper som hårdgipsskiva och brandmotstånd liknande en brandgipsskiva. Skivan har inget ytmaterial men är ofta pigmenterad. Densiteten inkludera omkring 10% fuktkvot. | Data är representativa för en fibercementskivor, för krävande applikationer där högre hållfasthet, högre ythårdhet och högre slaghållfasthet krävs, samt en skiva som klarar väderexponering | LCA-data för GWP-GHG (A1-3) kommer från den dominerande producenten på markanden och deras miljödeklarationer (EPD). | En fibercementskiva är en byggskiva av cement, cellulosafiber (10-15 vikt-%) och en del andra material som sand, filler och eventuellt pigment (1-5 vikt-%). Den används främst som in- och utvändig väggbeklädnad eller som brandisolering. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 1000 km långdistans och 40 km närdistribution (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige sker genom import från olika länder i Europa. | Livslängden för produkten är normalt lika med livslängden för den konstruktion den är en del av och byts normalt ut vid en omfattande ombyggnad. | |
| 6000000183 | Stenkompositfasadskiva, 12-17 % w/w polyesterbindemedel | Byggskivor | 02.04.000 | 2022-12-21 | 1.48 | 0.0645 | 0.154 | kg CO₂e/kg | 1.18 | 1.25 | 1.1 | >50 år | 1960 | kg/m³ | EN 13501-1 | 01210 | Panel- och beklädnadsskivor | Stenkompositen är en robust fasadskiva designad för att användas som utvändig ventilerad beklädnad. Den är lämplig för alla typer av strukturer och även för användning som invändig beklädnad. Skivan är väl lämpad för områden där det är mycket fuktexponering. | Data är representativa för en glasfiberarmerad härdad stenkompositpanel med en kärna av krossad natursten. Panelerna består av flera lager material som är härdade som efter härdningen ger en hållbar yta som tål väderexponering. | LCA-data för GWP-GHG (A1-3) kommer från den enda identifierade tillverkaren av stenkompositskivor och deras miljödeklarationer (EPD). | Fasadskivan är en kompositpanel av sten med en slät yta av elektronstrålehärdad akryl. Skivan består av krossad natursten, aluminiumhydroxid, kalksten, polyester, glasfiber och eventuellt pigment. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 800 km långdistans och 40 km närdistribution (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige sker genom import från främst Norge. | Livslängden för produkten är normalt lika med livslängden för den konstruktion den är en del av och byts normalt ut vid en omfattande ombyggnad. | |
| 6000000184 | Stenkompositfasadskiva, 18-20 % w/w polyesterbindemedel | Byggskivor | 02.04.000 | 2022-12-21 | 1.86 | 0.0645 | 0.193 | kg CO₂e/kg | 1.49 | 1.25 | 1.1 | >50 år | 1960 | kg/m³ | EN 13501-1 | 01210 | Panel- och beklädnadsskivor | Stenkompositen är en robust fasadskiva designad för att användas som utvändig ventilerad beklädnad. Den är lämplig för alla typer av strukturer och även för användning som invändig beklädnad. Skivan är väl lämpad för områden där det är mycket fuktexponering. | Data är representativa för en glasfiberarmerad härdad stenkompositpanel med en kärna av krossad natursten. Panelerna består av flera lager material som är härdade som efter härdningen ger en hållbar yta som tål väderexponering. | LCA-data för GWP-GHG (A1-3) kommer från den enda identifierade tillverkaren av stenkompositskivor och deras miljödeklarationer (EPD). | Fasadskivan är en kompositpanel av sten med en slät yta av elektronstrålehärdad akryl. Skivan består av krossad natursten, aluminiumhydroxid, kalksten, polyester, glasfiber och eventuellt pigment. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 800 km långdistans och 40 km närdistribution (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige sker genom import från främst Norge. | Livslängden för produkten är normalt lika med livslängden för den konstruktion den är en del av och byts normalt ut vid en omfattande ombyggnad. | |
| 6000000185 | Fanerträ (LVL) | Trävaror | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.383 | 0.0795 | 0.0231 | kg CO₂e/kg | 0.306 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 510 | kg/m³ | EN 14374 | 02505 | Fanerträ | LVL består av flera lager av faner som är sammanfogade med brunt fenolharts. Skarvar i toppfasad är bundna med klart melamin-formaldehydharts. LVL uppfyller formaldehydemissionsklassen E1 enligt standarden EN 717-1. | Data är representativa för LVL-balkar | Miljöpåverkan baseras på en av av de största producenterna och deras EPDer som antas representativa för alla typer av träbaserade LVL som konsumeras på den svenska marknaden. | Uppgifterna är representativa för de största producenterna och därmed den största konsumtionen av LVL som används i Sverige. LVL-produkter består av ca. 3 mm tjocka gran- och/eller barrfaner av furu som limmas ihop. De LVL som deklareras använder inte metylendifenyldiisocyanat (MDI). Istället är data representativa för LVL som använder fenolharts lim (PF) används uteslutande för limning av inre skikten. De yttre skikten limmas med antingen ett fenolhartslim (PF) eller ett melaminhartslim (MUF). | Miljöpåverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 1000 km långdistans och 40 km lastbil närdistribution (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av import från Finland samt kontinenten. | Livslängden för trä inomhus är normalt lika med konstruktionen den är en del av. | |
| 6000000186 | Lättbalk av trä | Trävaror | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.406 | 0.0645 | 0.0235 | kg CO₂e/kg | 0.325 | 1.25 | 1.05 | >50 år | kg/m³ | ETAG 011 | 02504 | Lättbalkar | Den träbaserade lättbalken av träbaserade material används för olika konstruktionsändamål. Balkarna har ett I-format tvärsnitt och är gjorda av flänsar av konstruktionsvirke eller LVL, och en liv av träbaserade skivor som spånskiva, hård board eller OSB. I-balkar används för konstruktionsändamål och är ett starkt konstruktionsmaterial jämfört med sin vikt. | Data är representativa för lättbalkar kombinerade av olika träbaserade material. | Miljöpåverkan baseras på en av av de största producenterna och deras EPDer som antas representativa för alla typer av träbaserade lättbalk som konsumeras på den svenska marknaden. | Uppgifterna är representativa för de största producenterna och därmed den största konsumtionen av lättbalkar av trä som används i Sverige. | Miljöpåverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 800 km långdistans och 40 km lastbil närdistribution (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av en nationella producent och import från Polen. | Livslängden för trä inomhus är normalt lika med konstruktionen den är en del av. | ||
| 6000000187 | Ytterdörr, aluminium, helglasad | Fönster, dörrar och glas | 02.04.000 | 2022-12-21 | 4.88 | 0.042 | 0 | kg CO₂e/kg | 3.9 | 1.25 | 1 | >50 år | 40 | kg/m² | EN 14351-1:2006+A1:2010 | 04001 | Ytterdörrar | Dörren är designad för användning i bostadsbyggnader och lokaler | Uppgifterna är representativa ytterdörr av aluminium som är helglasad | GWP-GHG (A1-A3) för en helglas dörr beror främst på vilken ursprung alumiuniumet har. LCA-datavärdena är baserade på få globalt identifierade EPD för dörrar, men tredubbla glasade, varför de antas vara representativa för svenska förhållanden. | Skillnaden i tillverkningsprocessen och dörrens sammansättning är liten mellan de tillverkarna som vi erhållit data av och andelen glas dominerar med lite över 50 % följs av andelen aluminium. Miljöpåverkan styrs till stora delar av andelen återvunnet aluminium som används samt var det tillverkats. I de värde för GWP-GHG (A1-3) som redovisas här är lite mer än hälften baserade på återvunnet aluminium. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ / ton km), 500 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av import. | Livslängden beror på underhåll av produkten men är normalt lika med livslängden fram till en framtida betydande ombyggnad vilket här satta till 50 år | |
| 6000000188 | Putsbärarskiva av glasgranulat | Byggskivor | 02.04.000 | 2022-12-21 | 1.79 | 0.0795 | 0.187 | kg CO₂e/kg | 1.43 | 1.25 | 1.1 | >50 år | 525 | kg/m³ | EN 13501-1 | 01299 | Skivmaterial övrigt | Glaskompositen är en lättvikts fasadskiva designad för att användas som putsbärarskiva i ett ventilerad beklädnadssystem. Den är lämplig för olika väggtyper och även för användning som invändig beklädnad. | Data är representativa för en glaskompositskiva som är en lätt kompositskiva gjord av återvunnet glasgranulat för användning i putssystem för fasader. Den kan också användas på innomhus i undertak och på väggreglar av stål eller trä. | LCA-data för GWP-GHG (A1-3) kommer från den enda identifierade tillverkaren av stenkompositskivor och deras miljödeklarationer (EPD). | Fasadskivan är en lättviktsskiva med mer än 80% (w/w) glasgranulat. Skivan består i övrigt av epoxi, aluminiumhydroxid och glasfiberväv. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 1000 km långdistans och 40 km närdistribution (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige sker genom import från främst Tyskland. | Livslängden för produkten är normalt lika med livslängden för den konstruktion den är en del av och byts normalt ut vid en omfattande ombyggnad. | |
| 6000000191 | Skruvar, spikar, fästdon och beslag, primär stål | Stål och andra metaller | 02.04.000 | 2022-12-21 | 3.24 | 0.0795 | 0.166 | kg CO₂e/kg | 2.59 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 7850 | kg/m³ | 06 | Beslag | Data avser all skags skruvar, spikar och beslag av stål. Stålet kan vara varmförzinkat eller elförzinkat. | Flera använbara EPD finns för stålprodukter och används även som proxy-data för skruvar, spikar, fästdon och beslag. Många av EPDerna är företagsspecifika, men också allmänt använbara eftersom de representerar flera produkttyper. När skillnaden i miljöpåverkan varierar för mycket på grund av vilken typ av metallblandning som används för produkttypen, så delas de rapporterade uppgifterna upp, men om ett genomsnittlig användning av primära och sekundära metaller är möjliga att definiera så anges bara en enda datamängd. | Återvunnet stål sparar 60 till 90% av energin jämfört med produktion av primärt stål. Den maximala andelen skrot i masugns stål (BOF) är begränsad till cirka 20%. I ljusbågsugn (EAF) kan andelen vara upp till 100%. Men idag är innehållet av återvunnet material vid ståltillverkning begränsat på grund av den begränsade tillgänglighet av metallskrot. Enligt EN 15804 är det endast ”post-consumer recycling” som inte har någon uppströms miljöpåverkan från ståltillverkningen. Används begreppet skrot kan det även innehålla spill som enligt EN15804 ska ha miljöpåverkan från de uppströms processer som genomgåtts. De nuvarande EPDerna på marknaden tar inte hänsyn till detta, varför stål i allmänhet som är baserat på "skrot" underskattar miljöpåverkan, om den faktiska mängden återvinning efter konsumenten inte rapporteras i EPD. Det här problemet hanteras inte i den aktuella databasen och måste täckas i framtida uppdateringar. Miljödata som används här i databasen är baserade på EPD från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden. | Stål produceras baserat på tekniska specifikationer som normalt är möjliga att uppnå med primära såväl som sekundära resurser. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km) 1000 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Marknaden omfattar inhemska tillverkare såväl som import och det finns ingen tillgänglig statistik för hur mycket av den metall som konsumeras och dess ursprung i byggbranschen. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Stål som används i en exponerad miljö måster normalt underhållas. | ||
| 6000000192 | Hyvlat virke, u 16 %, barrträ | Trävaror | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.0919 | 0.0158 | 0.0108 | kg CO₂e/kg | 0.0735 | 1.25 | 1.1 | >50 år | 455 | kg/m³ | EN 14915:2013+A2:2020 | 02001 | Sågat virke | Hyvlat virke används för konstruktionsändamål, beklädnad och som komponent i träbaserade produkter. Den genomsnittliga fuktkvoten för de deklarerade produkterna är 16 %. På begäran kan virke med annan fukthalt levereras. | Hyvlat virke kan användas direkt i alla byggnadsverk eller användas som insatsvara i andra träbaserade produkter. | Värdena baseras på en mindre grupp av producenter i Sverige som täcker 25 % av det totala mämgden producerat hyvladat virke. De hyvlade träprodukten kan tillverkas i anläggningar med både sågverk och hyvleri på samma plats (kombinationsanläggning) och i anläggningar som enbart arbetar med hyvling (fristående hyvleri). Fristående hyvleri köper allt sågat virke från flera sågverk lokaliserade på olika transportavstånd. Resultaten här presenteras för en genomsnittlig anläggning. För att ge en övergripande generisk siffra antas att 20 % av det planerade virket kommer från kombinerade anläggningar. Sågat torkat virke produceras i Sverige manligt baserat på inhemska stockar. När import sker påverkar det GWP-GHG (A1-A3) där transporten (A2) av använt sågat virke kan öka avsevärt. Hyvlat virke GWP-GHG (A1-3) varierar och medelvärdet är 33,5 kg CO₂e/m³ för de företag som varit med i inventeringen. Samma artblandning som för sågade trävaror antas gälla även för hyvlat virke. | Miljöpåverkan är baserad på en sektor EPD som täcker 58 % av det totala hyvlat virket i Sverige. Torkat hyvlat virke har en genomsnittlig densitet på 455 kg/m³ och en fukthalt på 16%. Hyvlat torkat gran har en genomsnittlig densitet på 470 kg/m³ och 440 kg/m³ för tall. Fuktinnehållet för det torkade virket är cirka 12-18 %. Biogent kol bundet i den sågade varan är 715kg CO₂/m³. | Miljöpåverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 150 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av nationella producent varför de underlagsdata som används från svenska sågverk kan anses representativa för denna konsumtion. | Livslängden för trä inomhus är normalt lika med konstruktionen den är en del av. Trä i i utomhusmiljöer behöver normalt underhåll under dessa 50 års livslängd. | |
| 6000000193 | Cement, typ CEM II/A-LL 42,5 R | Bruk och bindemedel | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.813 | 0.0345 | 0.0254 | kg CO₂e/kg | 0.65 | 1.25 | 1.03 | >50 år | 3040 | kg/m³ | 01001 | Cement | Cement används som bindemedel i betong. Cement är ett hydrauliskt bindemedel som består av fint malda, icke-metalliska oorganiska föreningar. Cement är framställd genom malning av cementklinker och beståndsdelar. När vatten tillsätts cement så bildas cementpasta som stelnar och härdar. Efter härdning behåller det sin styrka och stabilitet även under vatten. | Cement är en insatsvara för betong och är därmed ett halvfabrikat. Normalt köps färdig betong och blandas normalt inte på byggarbetsplatsen om inte det rör sig om små mängder. | Cement används till betong som tillverkas av berg, grus och cement där huvudråvaran är kalksten. I klimatförbättrad betong ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. Miljödata för det cement som använts är baserade på EPDer för vanligt använda cementsorter på svensk marknad. | Den deklarerade produkten är ett cement som överensstämmer med sammansättningen av Portland Limestone Cement CEM II/ALL 42.5 R, i enlighet med EN 197-1. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 40 km närdistribution lastbil (1,5 MJ/ton km) och 400 km långdistans lastbil (1 MJ/ton km) . Svensk reduktionsdieselmix används. | Miljödata för cement kan anses som representativa den mest använda cementsorten på den svenska marknaden. | Cement som ingår i betong som exponeras utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Husbyggnadsbetong kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | ||
| 6000000194 | Torrbruk, finbetong K30 (C32/40) | Bruk och bindemedel | 02.04.000 | 2022-11-17 | 0.24 | 0.0345 | 0.00824 | kg CO₂e/kg | 0.192 | 1.25 | 1.03 | >50 år | 1900 | kg/m³ | 01005 | Torrbruk | Husbyggnadsbetong används framförallt till byggnadens bärande delar. Betongreceptet styrs utöver av tryckhållfasthet av exponeringsklass, men också av andra egenskaper, t.ex. konsistens, tid för härdning och uttorkning. | Betongsammansättningen och bindemedelsblandningen är representativ för torrbetong som säljs i 25 kg säckar på den svenska marknaden kallad finbetong och klass K30. | Betong tillverkas av berg, grus och cement där huvudråvaran är kalksten. Miljödata för de cement som använts är baserade på EPDer för vanligt använda cementsorter på svensk marknad. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 40 km närdistribution lastbil (1,5 MJ/ton km) och 400 km långdistans lastbil (1 MJ/ton km) . Svensk reduktionsdieselmix används. | Miljödata kan anses som representativa för torrbruk som säljs på den svenska marknaden. | Betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Husbyggnadsbetong kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | ||
| 6000000195 | Torrbruk, grovbetong K25 (C28/35) | Bruk och bindemedel | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.166 | 0.0345 | 0.00602 | kg CO₂e/kg | 0.133 | 1.25 | 1.03 | >50 år | 1900 | kg/m³ | 01005 | Torrbruk | Husbyggnadsbetong används framförallt till byggnadens bärande delar. Betongreceptet styrs utöver av tryckhållfasthet av exponeringsklass, men också av andra egenskaper, t.ex. konsistens, tid för härdning och uttorkning. | Betongsammansättningen och bindemedelsblandningen är representativ för torrbetong som säljs i 25 kg säckar på den svenska marknaden kallad finbetong och klass K30. | Betong tillverkas av berg, grus och cement där huvudråvaran är kalksten. Miljödata för de cement som använts är baserade på EPDer för vanligt använda cementsorter på svensk marknad. | Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015. | Påverkan baseras på en transport med lastbil 40 km närdistribution lastbil (1,5 MJ/ton km) och 400 km långdistans lastbil (1 MJ/ton km) . Svensk reduktionsdieselmix används. | Miljödata kan anses som representativa för torrbruk som säljs på den svenska marknaden. | Betong exponerad utomhus eller annan fuktig miljö är utformad med avseende på beständighet enligt Eurocodes. Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Husbyggnadsbetong kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. | ||
| 6000000196 | Tegelbalk | Murblock och tegel | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.314 | 0.0495 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.251 | 1.25 | 1 | >50 år | 2114 | kg/m³ | EN 771-1:2011+A1:2015 | 01102 | Tegel | En tegelbalk är ett horisontellt konstruktionselement som spänner över öppningar som portaler, dörrar, fönster och eldstäder etc. Tegelbalkar av tegelstenar tillverkas med olika färger och storlek från olika tillverkare. Som standard tillverkas tegelbalkar från 4 stens tegelbalkar och upp till 27 sten. Upp till och med 13 sten tillverkar man balkar i enkelskift, därefter tillverkas de som dubbelskift. Så till exempel en 14 stensbalk har 28 armerade tegelstenar osv. | Data är representativa för tegelbalk som används på den svenska marknaden. | Balkar består av tegel, armeringsjärn och betong. Tegelsten tillverkas av lera, sand, kalk och sågspån. Tegelstenarna bränns i en tunnelugn vid hög temperatur, ungefär 1050 grader. Primärenergiåtgången varierar mellan 2,0 - 4 MJ / kg icke-förnybar energi och 0,5 MJ / kg el. Användningen av förbränning av fossila bränslen är det dominerande bidraget till bildandet av växthusgaser. Miljödata baseras på EPDer från de producenter som förekommer på den svenska marknaden, men en variation från 2.2 to 3.3 kg CO₂e/kg. | Tekniken mellan tillverkarna är likvärdig men bränslet variarar där fossilgas och olja dominerar. En tillsats i leran av kalkstensmjöl ger gult tegel. För brunt eller brunsvart tegel används mangan. Taktegel bränns i kassetter i 1050° C. Själva bränningen tar två dygn i en modern tunnelugn. Hela processen övervakas så att allt taktegel för att uppnå en jämn hårdhet och ett frostbeständigt taktegel. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 600 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | All tegelsten som används i Sverige importeras (det sista tegelbruket låg i Haga, Enköping och stängdes 2020 och bara en mindre produktion baserad på gammal teknik finns nu kvar på Horns Tegelbruk). Den största importen kommer från Danmark och sedan från Finland, Nederländerna, Belgien samt Tyskland. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Tegelstenar kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. Tegelstenar lämpar sig för återanvändning. | |
| 6000000197 | Tegelbalk, dubbelbränd | Murblock och tegel | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.881 | 0.0495 | 0 | kg CO₂e/kg | 0.705 | 1.25 | 1 | >50 år | 2114 | kg/m³ | EN 771-1:2011+A1:2015 | 01102 | Tegel | En tegelbalk är ett horisontellt konstruktionselement som spänner över öppningar som portaler, dörrar, fönster och eldstäder etc. Tegelbalkar med hårdbrända tegelstenar tillverkas med olika färger och storlek från olika tillverkare. Som standard tillverkas tegelbalkar från 4 stens tegelbalkar och upp till 27 sten. Upp till och med 13 sten tillverkar man balkar i enkelskift, därefter tillverkas de som dubbelskift. Så till exempel en 14 stensbalk har 28 armerade tegelstenar osv. | Data är representativa för tegelbalk som används på den svenska marknaden och tegel som tillverkas med ytterligare en andra bränning, dubbelbränning. | Balkar består av tegel, armeringsjärn och betong. Tegelsten tillverkas av lera, sand, kalk och sågspån. Tegelstenarna bränns i en tunnelugn vid hög temperatur, ungefär 1050 grader. Primärenergiåtgången varierar mellan 2,0 - 4 MJ / kg icke-förnybar energi och 0,5 MJ / kg el. Användningen av förbränning av fossila bränslen är det dominerande bidraget till bildandet av växthusgaser. Miljödata baseras på EPDer från de producenter som förekommer på den svenska marknaden, men en variation från 2.2 to 3.3 kg CO₂e/kg. | Tekniken mellan tillverkarna är likvärdig men bränslet variarar där fossilgas och olja dominerar. En tillsats i leran av kalkstensmjöl ger gult tegel. För brunt eller brunsvart tegel används mangan. Taktegel bränns i kassetter i 1050° C. Själva bränningen tar två dygn i en modern tunnelugn. Hela processen övervakas så att allt taktegel för att uppnå en jämn hårdhet och ett frostbeständigt taktegel. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 600 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | All tegelsten som används i Sverige importeras (det sista tegelbruket låg i Haga, Enköping och stängdes 2020). Den största importen kommer från Danmark och sedan från Finland, Nederländerna, Belgien samt Tyskland. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Prefabriverade betongelement kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd. Tegelstenar lämpar sig för återanvändning. | |
| 6000000198 | Plastfolie, ångspärr | Tätskikt | 02.04.000 | 2022-12-21 | 2.75 | 0.0495 | 0.28 | kg CO₂e/kg | 2.2 | 1.25 | 1.1 | >50 år | 900 | kg/m³ | EN 13984:2013 | 01406 | Plastfolie | En åderbeständig byggfolie hindrar att vattnet i fuktig luft från byggnadens insida tränger ut i vägg, golv eller takkonstruktion. | Data är representativa för en åderbeständig byggfolie som ska vara minst 0,20 mm tjock. | Data från olika tillverkare som använder samma slags plast har likande miljöpåverkan, men val av fossil eller förnybar råvara har stor skillnad. Miljödata för denna resursen avser en fossil plast typ polyeten (PE) och GWP-GHG (A1-A3) baseras på fåtal EPDer. | Plastfilmen består av en blandning av LD-Polyeten och HDPE med minst 75 % LDPE samt < 2 % UV-stabilisatorer, med en tjocklek på 0.2 mm och en ytvikt på 180 g/m². | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 600 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige består av inhemska producenter och import | Livslängden för produkten är normalt lika med livslängden för den konstruktion den är en del av. | |
| 6000000199 | Vindspärr fasader, spunnet polyetylen och polypropylen | Murblock och tegel | 02.04.000 | 2022-12-21 | 3.4 | 0.0495 | 0.345 | kg CO₂e/kg | 2.72 | 1.25 | 1.1 | >50 år | 900 | kg/m³ | EN 13859-1 | 01 | Byggmaterial | Vindskydd ätr ett membran som ersätter en skiva som vindskydd och som används bakom ett yttre fasadskikt och skapar på så sätt en ventilerad fasad. Vindspärren kan fästas direkt mot värmeisoleringen | Data är representativa för en vindspärr som är diffusionsöppen och tillverkad av spunnet polyeten och polypropenfilt | Data från olika tillverkare som använder samma slags plast har likande miljöpåverkan, men val av fossil eller förnybar råvara har stor skillnad. Miljödata för denna resursen avser en fossil plast och GWP-GHG (A1-A3) baseras på fåtal EPDer. | Vindspärren består av en blandning av spunnet polyeten och polypropenmatta i en blandning av ca 40/60 % och <2 % UV-stabilisator, med ett typiskt värde på 60-80 g/m² (ett lager) och när 2 lager används (inklusive svart pigment) är ytvikten vanligtvis 180 g/m². | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 600 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige består av inhemska producenter och import. | Livslängden för produkten är normalt lika med livslängden för den konstruktion den är en del av. | |
| 6000000200 | Plastfolie, varialbel ångspärr | Tätskikt | 02.04.000 | 2022-12-21 | 7.36 | 0.0495 | 0.741 | kg CO₂e/kg | 5.89 | 1.25 | 1.1 | >50 år | 900 | kg/m³ | EN 13984:2013 | 01406 | Plastfolie | Den variabla används på ytterväggens insida. Ångbromsen hindrar att vattnet i fuktig luft från byggnadens insida tränger ut i vägg, golv eller takkonstruktion. | Data är representativa för en åderbeständig byggfolie. Med ett Sd-värde från 0,3m till 25m begränsar den variabla fukttätningen avsevärt vattenöverföringen från byggnadens inre till konstruktionen, samtidigt som fuktiga material kan torka ut effektivt beroende på den relativa luftfuktigheten. | Data från olika tillverkare som använder samma slags plast har likande miljöpåverkan, men val av fossil eller förnybar råvara har stor skillnad. Miljödata för denna resursen avser en fossil plast och GWP-GHG (A1-A3) baseras en EPD. | Det flexibla fuktskyddsmembranet består av cirka 40 % polyamidbaserad film, 60 % polypropenfiberduk och mindre än 4 % harts, vilket ger ett bredare spektrum av vattenångdiffusionsbeständighet än en tradtionall product. Ytviktens typiska värde är 80 g/m². | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 600 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige består av import | Livslängden för produkten är normalt lika med livslängden för den konstruktion den är en del av. | |
| 6000000201 | Hampaisolering, skivor, 8 % polylaktid (PLA) som bindemedel | Isolering | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.805 | 0.117 | 0.0645 | kg CO₂e/kg | 0.644 | 1.25 | 1.07 | >50 år | 36 | kg/m³ | EN 13171:2012 | 01399 | Isoleringsmaterial övrigt | Hampa används som värmeisolering och ibland också som ljudisolering eller som en kombinerad funktion. Hampa är avsedd för användning i en skyddad miljö. | Data är representativa för produkten hampafiber som en skiva med maximalt 8% polylaktid (PLA) som bindemedel. Brandskyddsmedel och bindemedel tillsätts till isoleringen. | GWP-GHG (A1-A3) gäller för skivor och kan variera mellan olika tillverkare och baseras på få EPD-data samt LCA-studier. Miljöpåverkan från hampa är låg, men bidraget från bindemedlet påverkar på ett betynade sätt varför typ av bindemedel och andel påverkar resultatet GWP-GHG (A1-3), samt andelen biogent kol som produkten innehåller. | Skivan innehåller ca 88 % hampafiber, 8 % polylactide (PLA) och 4 % amunonium(poly)sulfat/natriumvätekarbonat (bikarbonat). Produkten används för värmeisolering av väggar, golv och tak i byggnader. Det finns en variation av densiteten för samma lambdavärde mellan olika tillverkare, men värdena på densitet som anges här och lambdavärdet är exemplvärde på det som används på marknaden. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ / ton km), 1500 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige utgörs av import. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av | |
| 6000000202 | Hampaisolering, skivor, 8 % polyester eller polyolefin | Isolering | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.805 | 0.117 | 0.0645 | kg CO₂e/kg | 0.644 | 1.25 | 1.07 | >50 år | 36 | kg/m³ | EN 13171:2012 | 01399 | Isoleringsmaterial övrigt | Hampa används som värmeisolering och ibland också som ljudisolering eller som en kombinerad funktion. Hampa är avsedd för användning i en skyddad miljö. | Data är representativa för produkten hampafiber som en skiva med maximalt 8% polyester som bindemedel eller en polyolefin (PP/PE). Brandskyddsmedel och bindemedel tillsätts till isoleringen. | GWP-GHG (A1-A3) gäller för skivor och kan variera mellan olika tillverkare och baseras på få EPD-data samt LCA-studier. Miljöpåverkan från hampa är låg, men bidraget från bindemedlet påverkar på ett betynade sätt varför typ av bindemedel och andel påverkar resultatet GWP-GHG (A1-3), samt andelen biogent kol som produkten innehåller. | Skivan innehåller ca 88 % hampafiber, 8 % polyester/PP/PE och 4 % amunonium(poly)sulfat/natriumvätekarbonat (bikarbonat). Produkten används för värmeisolering av väggar, golv och tak i byggnader. Det finns en variation av densiteten för samma lambdavärde mellan olika tillverkare, men värdena på densitet som anges här och lambdavärdet är exemplvärde på det som används på marknaden. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ / ton km), 1500 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige utgörs av import. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av | |
| 6000000203 | Solcell, mono-Si | Murblock och tegel | 02.04.000 | 2022-10-07 | 119 | 2.69 | 0 | kg CO₂e/m2 | 95 | 1.25 | 1 | 30 år | m2 | 183 | Elinstallationsmaterial | En solcell, eller solpanel, är en elektrisk anordning som omvandlar ljusets energi direkt till elektricitet genom den fotovoltaiska effekten, som är ett fysiskt och kemiskt fenomen. | Data är representativa för solceller typ mono-Si och används för att beskriva miljöpåverkan för produktionen (A1-3). Elenergi som sedan uppstår från solcellen redovisas under modul B5 Energianvändning. | GWP-GHG (A1-A3) gäller för produktion av solcellen och kan variera mellan olika tillverkare och baseras på få EPD-data samt LCA-studier. | Data är representativa för solceller typ mono-Si och är ett generiskt exemplvärde på det som finns på marknaden. | För transportändamål kan ytvikten på 23 kg/m2 användas och tas med i det aktuella transportscenariot: långväga lastbil (1 MJ/ton km), 1500 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige utgörs främst av import. | Nedbrytning: 0.7% | |||
| 6000000204 | Solcell, multi-Si | Murblock och tegel | 02.04.000 | 2022-10-07 | 86.3 | 2.69 | 0 | kg CO₂e/m2 | 69 | 1.25 | 1 | 30 år | m2 | 183 | Elinstallationsmaterial | En solcell, eller solpanel, är en elektrisk anordning som omvandlar ljusets energi direkt till elektricitet genom den fotovoltaiska effekten, som är ett fysiskt och kemiskt fenomen. | Data är representativa för solceller typ multi-Si och används för att beskriva miljöpåverkan för produktionen (A1-3). Elenergi som sedan uppstår från solcellen redovisas under modul B5 Energianvändning. | GWP-GHG (A1-A3) gäller för produktion av solcellen och kan variera mellan olika tillverkare och baseras på få EPD-data samt LCA-studier. | Data är representativa för solceller typ multi-Si och är ett generiskt exemplvärde på det som finns på marknaden. | För transportändamål kan ytvikten på 23 kg/m2 användas och tas med i det aktuella transportscenariot: långväga lastbil (1 MJ/ton km), 1500 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige utgörs främst av import. | Nedbrytning: 0.7% | |||
| 6000000205 | Solcell, CI(G)S | Murblock och tegel | 02.04.000 | 2022-10-07 | 65 | 1.4 | 0 | kg CO₂e/m2 | 52 | 1.25 | 1 | 30 år | m2 | 183 | Elinstallationsmaterial | En solcell, eller solpanel, är en elektrisk anordning som omvandlar ljusets energi direkt till elektricitet genom den fotovoltaiska effekten, som är ett fysiskt och kemiskt fenomen. | Data är representativa för solceller typ CI(G)S och används för att beskriva miljöpåverkan för produktionen (A1-3). Elenergi som sedan uppstår från solcellen redovisas under modul B5 Energianvändning. | GWP-GHG (A1-A3) gäller för produktion av solcellen och kan variera mellan olika tillverkare och baseras på få EPD-data samt LCA-studier. | Data är representativa för solceller typ CI(G)S och är ett generiskt exemplvärde på det som finns på marknaden. | För transportändamål kan ytvikten på 12 kg/m2 användas och tas med i det aktuella transportscenariot: långväga lastbil (1 MJ/ton km), 1500 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige utgörs främst av import. | Nedbrytning: 0.7% | |||
| 6000000206 | Solcell, CdTe | Murblock och tegel | 02.04.000 | 2022-10-07 | 37.5 | 1.4 | 0 | kg CO₂e/m2 | 30 | 1.25 | 1 | 30 år | m2 | 183 | Elinstallationsmaterial | En solcell, eller solpanel, är en elektrisk anordning som omvandlar ljusets energi direkt till elektricitet genom den fotovoltaiska effekten, som är ett fysiskt och kemiskt fenomen. | Data är representativa för solceller typ CdTe och används för att beskriva miljöpåverkan för produktionen (A1-3). Elenergi som sedan uppstår från solcellen redovisas under modul B5 Energianvändning. | GWP-GHG (A1-A3) gäller för produktion av solcellen och kan variera mellan olika tillverkare och baseras på få EPD-data samt LCA-studier. | Data är representativa för solceller typ CdTe och är ett generiskt exemplvärde på det som finns på marknaden. | För transportändamål kan ytvikten på 12 kg/m2 användas och tas med i det aktuella transportscenariot: långväga lastbil (1 MJ/ton km), 1500 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige utgörs främst av import. | Nedbrytning: 0.7% | |||
| 6000000207 | Solcell, OPV | Murblock och tegel | 02.04.000 | 2022-10-07 | 18.8 | 1.4 | 0 | kg CO₂e/m2 | 15 | 1.25 | 1 | 20 år | m2 | 183 | Elinstallationsmaterial | En solcell, eller solpanel, är en elektrisk anordning som omvandlar ljusets energi direkt till elektricitet genom den fotovoltaiska effekten, som är ett fysiskt och kemiskt fenomen. | Data är representativa för solceller typ organisk OPV (organic photovoltaic) och används för att beskriva miljöpåverkan för produktionen (A1-3). Elenergi som sedan uppstår från solcellen redovisas under modul B5 Energianvändning. | GWP-GHG (A1-A3) gäller för produktion av solcellen och kan variera mellan olika tillverkare och baseras på få EPD-data samt LCA-studier. | Data är representativa för solceller typ OPV och är ett generiskt exemplvärde på det som finns på marknaden. | För transportändamål kan ytvikten på 12 kg/m2 användas och tas med i det aktuella transportscenariot: långväga lastbil (1 MJ/ton km), 1500 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige utgörs främst av import. | Nedbrytning: 1% | |||
| 6000000208 | Hampabetongblock | Isolering | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.715 | 0.117 | 0.0582 | kg CO₂e/kg | 0.572 | 1.25 | 1.07 | >50 år | 330 | kg/m³ | EN 13171:2012 | 01399 | Isoleringsmaterial övrigt | Hampa används som värmeisolering och ibland också som ljudisolering eller som en kombinerad funktion. Hampa är avsedd för användning i en skyddad miljö. Hampafiber har en avsedd användning i en skyddad miljö. Det behövs inte tillsättas brandskyddsmedel i hampbetongblock. | Data är representativa för produkten hampafiber som en skiva med maximalt 8% polylaktid (PLA) som bindemedel. Brandskyddsmedel och bindemedel tillsätts till isoleringen. | GWP-GHG (A1-A3) gäller för skivor och kan variera mellan olika tillverkare och baseras på få EPD-data samt LCA-studier. Miljöpåverkan från hampa är låg, men bidraget från bindemedlet påverkar på ett betynade sätt varför typ av bindemedel och andel påverkar resultatet GWP-GHG (A1-3), samt andelen biogent kol som produkten innehåller. | Det generiska hemcreteblocket är en blandning av 31 % hampaflis och 63 % bindemedel, där bindemedlet som används i blocket är en blandning gjord av 80 % dolomitkalk (hydratiserad kalk) och 20 % cement. Det finns en variation av densiteten på 310-350 kg/m³ för samma lambdavärde. De värden på densitet som anges här och lambdavärdet är exemplariskt p värde av vad som används på marknaden. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ / ton km), 1500 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige utgörs av import. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av | |
| 6000000209 | Fibercementskivor, inomhusskiva, ≤ 35 vikt-% cement, | Byggskivor | 02.04.000 | 2022-12-21 | 0.538 | 0.0795 | 0.0617 | kg CO₂e/kg | 0.43 | 1.25 | 1.1 | >50 år | 1080 | kg/m³ | EN 12467 | 01213 | Cementbaserade skivor | Denna typ av skiva är en multifunktionell skiva som kan användas som ytbeklädnad i väggar och tak. Skivan har egenskaper som hårdgipsskiva och brandmotstånd liknande en brandgipsskiva. Skivan har inget ytmaterial. Densiteten inkludera omkring 10% fuktkvot. | Data är representativa för en fibercementskivor med glasfiber, för krävande applikationer där högre hållfasthet, högre ythårdhet och högre slaghållfasthet krävs, samt en skiva som klarar fuktexponering | LCA-data för GWP-GHG (A1-3) kommer från den dominerande producenten på markanden och deras miljödeklarationer (EPD). | En fibercementskiva är en byggskiva av cement, glasafiber (<2 vikt-%) och en del andra material som sand, perlite och filler. Den används främst som invändig väggbeklädnad. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 1000 km långdistans och 40 km närdistribution (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige sker genom import från olika länder i Europa. | Livslängden för produkten är normalt lika med livslängden för den konstruktion den är en del av och byts normalt ut vid en omfattande ombyggnad. | |
| 6000000210 | Plastprodukter typ termoplaster polyolefin, ospecificerat | Murblock och tegel | 02.04.000 | 2022-10-11 | 2.78 | 0.0495 | 0.282 | kg CO₂e/kg | 2.22 | 1.25 | 1.1 | >50 år | 900 | kg/m³ | 01 | Byggmaterial | Plastprodukter används i många applikationer i byggnadskonstruktioner och denna resurs används när specifika data saknas | Resursen är ett proxydata för alla typer av plastprodukter när specifika klimatdata (EPD) saknas. | Data är för olika tillverkare som tillverkar olika plastprodukter baserat på en termoplast polyolefin polymer och utan filler. Miljöpåverkan ger då ett acceptabelt värde på produkternas miljöpåverkan.. Miljödata för denna resursen baseras på en fossil plast typ polyeten (PE) och polystyren (PS) och GWP-GHG (A1-A3) baseras på fåtal EPDer och databasdata. | Plastprodukten antas innehålla mindre än 5 % tillsatser och fyllmedel. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 600 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige består av inhemska producenter och import | Livslängden för produkten är normalt lika med livslängden för den konstruktion den är en del av. | ||
| 6000000211 | Syntetiskt gummi typ EPDM och SBR, ospecificerat | Murblock och tegel | 02.04.000 | 2022-10-11 | 4.56 | 0.0495 | 0.461 | kg CO₂e/kg | 3.65 | 1.25 | 1.1 | >50 år | kg/m³ | 01 | Byggmaterial | Syntetiskt gummi används i många applikationer i byggnadskonstruktioner och denna resurs används när specifika data saknas. | Resursen är ett proxydata för alla typer av produkter av syntetiskt gummi när specifika klimatdata (EPD) saknas. | Data är för olika tillverkare som tillverkar olika syntetiskt gummi baserat data för etenpropengummi (EPDM) och neopren (CR), även kallat polykloropren eller kloroprengummi . Miljöpåverkan ger då ett acceptabelt värde på produkternas miljöpåverkan.. Miljödata för denna resursen baseras på EPDM och GWP-GHG (A1-A3) baseras på fåtal EPDer och databasdata. | Gummiprodukten antas innehålla mindre än 5 % tillsatser och fyllmedel. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 600 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige består av inhemska producenter och import | Livslängden för produkten är normalt lika med livslängden för den konstruktion den är en del av. | |||
| 6000000212 | Syntetiskt gummi typ neopren och butadien, ospecificerat | Murblock och tegel | 02.04.000 | 2022-10-11 | 7.66 | 0.0495 | 0.771 | kg CO₂e/kg | 6.13 | 1.25 | 1.1 | >50 år | kg/m³ | 01 | Byggmaterial | Syntetiskt gummi används i många applikationer i byggnadskonstruktioner och denna resurs används när specifika data saknas. | Resursen är ett proxydata för alla typer av produkter av syntetiskt gummi typ neopren och butadien när specifika klimatdata (EPD) saknas. | Data är för olika tillverkare som tillverkar olika syntetiskt gummi baserat data för nitril butadien rubber (NBR) och neopren (CR), även kallat polykloropren eller kloroprengummi . Miljöpåverkan ger då ett acceptabelt värde på produkternas miljöpåverkan.. Miljödata för denna resursen baseras på EPDM och GWP-GHG (A1-A3) baseras på fåtal EPDer och databasdata. | Gummiprodukten antas innehålla mindre än 5 % tillsatser och fyllmedel. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 600 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige består av inhemska producenter och import | Livslängden för produkten är normalt lika med livslängden för den konstruktion den är en del av. | |||
| 6000000213 | Polyisocyanurat (PIR) värmeisolering | Isolering | 02.04.000 | 2022-10-13 | 4.4 | 0.17 | 0.229 | kg CO₂e/kg | 3.52 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 32 | kg/m³ | EN 13163:2012+A1:2015 | 01399 | Isoleringsmaterial övrigt | PIR isolering i skivor för användning som värmeisolering både ute och inne. | Data är representativa för termisk isolering av skivor av polyisocyanurat (PIR). | GWP-GHG A1-3 kan variera mycket lite mellan tillverkare. Majoriteten av växthusgasutsläppen har sitt ursprung ifrån produktionen av råvarorna. De genomsnittliga datavärdena är baserade på EPDer. | Polyisocyanurat (PIR) värmeisoleringPIR är ett härdat polymermaterial som kombinerar isocyanater och polyoler som skapar en tvärbindande kemisk reaktion som resulterar i ett robust, styvt material som inte smälter vid upphettning. Skummet kan härdas för att skapa en av två former av produkten. Den kan tillverkas genom en kontinuerlig process för att skapa tunt skivmaterial som lamineras med olika ytor och skärs i skivor. Alternativt kan den göras till block för att skäras i förutbestämda former | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ / ton km), 1000 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige sker via import | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av | |
| 6000000214 | Fönster, PVC, alla typer, 3-glas | Fönster, dörrar och glas | 02.04.000 | 2022-12-21 | 2.63 | 0.042 | 0 | kg CO₂e/kg | 2.1 | 1.25 | 1 | >50 år | 39 | kg/m² | EN 14351-1:2006+A1:2010 | 04113 | Plast-fönster (PVC) | Fönster görs fasta eller öppningsbara. Även en balkong- eller terrassdörrar omfattas här av produktgruppen. | Data är representativa alla slags PVC-fönster med en 3-glas isolerruta. | GWP-GHG (A1-A3) för trä-fönster varierar mellan typ +/- 10% per kg CO₂e/kg beroende på fönstertyp. LCA-värdena baseras på EPDer från Europa. | Skillnaden i tillverkningsprocessen och fönstrens sammansättning är liten mellan tillverkarna. Specifika data har använts för fönstertillverkningen och främst generiska LCA-data för olika insatsvaror. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ / ton km), 500 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige domineras av inhemska producenter, men import förekommer. | Livslängden beror på underhåll av produkten men är normalt lika med livslängden fram till en framtida betydande ombyggnad vilket här satta till 50 år | |
| 6000000215 | HDF-skiva, HDF (torr process) | Byggskivor | 02.04.000 | 2022-10-26 | 0.638 | 0.0645 | 0.0702 | kg CO₂e/kg | 0.51 | 1.25 | 1.1 | >50 år | 850 | kg/m³ | 01201 | Board | HDF-skiva kan användas såväl för byggändamål (vägg, tak, golv, luftspalter) som till möbler och inredningar. | HDF-skiva (HDF) representerar en träprodukt baserad på träfibrer tillverkade i en våt process. | HDF-skivan representerar en träprodukt baserad på träfibrer tillverkade i en torr process. Förutom träfibrer innehåller HDF även bindemedel (ca 14%) och andra tillsatser GWP (A1-A3) för träbaserade skivor kan variera stort mellan olika producenter. För att uppnå ett jämförbart resultat dras det biogena kol av som lagras i produkten, så att klimatpåverkan redovisas som GWP-GHG. Även efter detta kan det vara betydande skillander mellan tillverkarre som utan tillgång till underliggande LCA- rapport är svår att förklara. En skillnad kan vara vilken miljöpåverkan som allokerats på träråvaran. | Data gäller för HDF-skivor av barrträ och en densitet på ca 850 kg/m3. Densiteten kan variera mellan olika tillverkare. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 800 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige baserat uteslutande på import. | Livslängden för produkten är normalt lika med livslängden för den konstruktion den är en del av. | ||
| 6000000216 | Hård skiva, HB (våt process) | Byggskivor | 02.04.000 | 2022-10-26 | 0.373 | 0.0645 | 0.0437 | kg CO₂e/kg | 0.298 | 1.25 | 1.1 | >50 år | 940 | kg/m³ | 01201 | Board | Hård board kan användas såväl för byggändamål (vägg, tak, golv, luftspalter) som till möbler och inredningar. | Hård board representerar en träprodukt baserad på träfibrer tillverkade i en våt process. | Hård board representerar en träprodukt baserad på träfibrer tillverkade i en våt process. Förutom träfibrer innehåller hårdskiva inga bindemeldel (om de tillverkas enligt Masonite-processen) eller mindre mängd bindemedel (2%) och tillsatser som vax. GWP (A1-A3) för träbaserade skivor kan variera stort mellan olika producenter. För att uppnå ett jämförbart resultat dras det biogena kol av som lagras i produkten, så att klimatpåverkan redovisas som GWP-GHG. Även efter detta kan det vara betydande skillander mellan tillverkarre som utan tillgång till underliggande LCA- rapport är svår att förklara. En skillnad kan vara vilken miljöpåverkan som allokerats på träråvaran. | Data gäller för hård board av barrträ och inte oljehärdad som ligger på ca 940 kg/m3 respektive 1000 kg/m3. Densiteten kan variera mellan olika tillverkare. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 800 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Konsumtionen i Sverige baserat uteslutande på import. | Livslängden för produkten är normalt lika med livslängden för den konstruktion den är en del av. | ||
| 6000000217 | Skifferplattor inkl infästning av stål | Murblock och tegel | 02.04.000 | 2022-10-27 | 0.82 | 0.0495 | 0.0435 | kg CO₂e/kg | 0.656 | 1.25 | 1.05 | >50 år | 2800 | kg/m³ | EN 771-1:2011+A1:2015 | 01102 | Tegel | Produkterna är avsedda att användas som beklädnad för byggnader för fasad- eller takskiffersystem. Produkterna tillverkas i olika storlekar och installeras med dubbel eller enkel lockutförande. Resursen inkluderade stålribbor etc gjorda av stål som används vid montering av konstruktionssystemet. En typisk vikt för denna typ av system är mellan 25-45 kg/m2 inklusive stålribbor (motsvarande 7 till 17 % av ytvikten). Ytvikten är 27.07 kg/m2. | Data är representativa för skifferplattor inkl infästning av stålsom används på den svenska marknaden, med råvaror från stenbrott belägna i till exempel Brasilien, Norge, Spanien, U.K. och U.S.A. | Miljödata för de är baserade på EPD:er för nordiska tillverkare som finns på den svenska marknaden. | Resursen baseras på ett system med en vikt mellan 25-45 kg/m2 inklusive stålribbor, motsvarande 7 till 17 % av ytvikten. | Påverkan baseras på en transport med lastbil (1 MJ/ton km), 600 km och 40 km lastbil (1,5 MJ/ton km). Svensk reduktionsdieselmix används. | Uppgifter saknas men miljödata baseras på uppgifter från svenska och norska producenter, med råvaror från stenbrott belägna i till exempel Brasilien, Norge, Spanien, U.K. och U.S.A. | Livslängden är normalt lika med den konstruktion den är en del av. Skifferplattor kräver normalt inget underhåll under dess dimensionerade livslängd och lämpar sig för återanvändning. | |
| 6100000000 | Gasol | Energi och bränsle | 02.04.000 | 2022-05-11 | kg CO₂e/MJ | 0.072 | MJ/Liter | EN 15804 | 19002 | Gasol | Uppvärmning och torkning på byggarbetsplats. | Miljödata är representativa för den gasol som köps i Sverige. | Klimatdata är hämtad från Naturvårdsverkets rapport "KLIMATKLIVET - BERÄKNA UTSLÄPPSMINSKNING 2021-04-06". | Uppgifterna är representativa för gasol som köps Sverige. | |||||||||||
| 6100000001 | Träpellets | Energi och bränsle | 02.04.000 | 2022-01-26 | kg CO₂e/MJ | 0.0052 | MJ/Liter | EN 15804 | 19202 | Träpellets | Uppvärmning och torkning på byggarbetsplats. | Klimatdata är representativa för den träpellets som köps i Sverige. | Träpellets har en klimatpåverkan på 5,2 g CO₂e/MJ enligt (Jenny Gode m fl: Miljöfaktaboken 2011: Uppskattade emissionsfaktorer för bränslen, el, värme och transporter, rapport 1183, Värmeforsk, Stockholm). | Klimatpåverkan från träpellets beräknas för hela bränslets livscykel från källa till användning (Jenny Gode m fl: Miljöfaktaboken 2011: Uppskattade emissionsfaktorer för bränslen, el, värme och transporter, rapport 1183, Värmeforsk, Stockholm). | Klimatdata är representativa för den träpellets som köps i Sverige. | ||||||||||
| 6100000002 | E85 etanol | Energi och bränsle | 02.04.000 | 2022-12-21 | kg CO₂e/MJ | 0.0573 | 23 | MJ/Liter | EN15804 | 19201 | Bränsle | E85 etanol köps och förbränns i olika maskiner och fordon, dvs omfattar WtW (Well to Wheel). | Klimatdata är representativt för E85 etanol som köps i Sverige. | Klimatpåverkan från E85 etanol är 57,3 g CO₂e/MJ, andelen förnybart är 57,5 procent (ER 2022:08). | Klimatpåverkan från bränslet beräknas över hela livscykeln (ER 2022:08). | Uppgifterna är representativa för E85 etanol som köps i Sverige. Om importerad E85 etanol används ska andra uppgifter användas. | |||||||||
| 6100000003 | Fordonsgas | Energi och bränsle | 02.04.000 | 2022-12-22 | kg CO₂e/MJ | 0.01 | MJ/Liter | EN15804 | 19201 | Bränsle | Fordonsgas köps och förbränns i olika maskiner och fordon. | Klimatdata är representativt för fordonsgas som köps i Sverige. | Klimatpåverkan från Fordonsgas är 10 g CO₂e/MJ, andelen förnybart är 98 procent (ER 2022:08). | Klimatpåverkan från bränslet beräknas över hela livscykeln (ER 2022:08). | Uppgifterna är representativa för fordonsgas som köps i Sverige. Om importerad fordonsgas används ska andra uppgifter användas. | ||||||||||
| 6100000004 | Eldningsolja 1 | Energi och bränsle | 02.04.000 | 2022-05-13 | kg CO₂e/MJ | 0.08 | 36 | MJ/Liter | EN15804 | 19201 | Bränsle | Eldningsolja 1 används i huvudsak för uppvärmning och som bränsle inom sjöfarten. | Klimatdata är representativt för eldningsolja 1 som köps i Sverige. | Eldningsolja 1 har en klimatpåverkan på 80 g CO₂e/MJ enligt (Jenny Gode m fl: Miljöfaktaboken 2011: Uppskattade emissionsfaktorer för bränslen, el, värme och transporter, rapport 1183, Värmeforsk, Stockholm). Omräkningsfaktorn är hämtad från en drivmedelsleverantör. | Klimatpåverkan från eldningsolja 1 beräknas för hela bränslets livscykel från källa till användning (Jenny Gode m fl: Miljöfaktaboken 2011: Uppskattade emissionsfaktorer för bränslen, el, värme och transporter, rapport 1183, Värmeforsk, Stockholm). | Uppgifterna är representativa för eldningsolja 1 som köps i Sverige. Om importerad eldningsolja 1 används ska andra uppgifter användas. | |||||||||
| 6100000005 | Eldningsolja 2-5 | Energi och bränsle | 02.04.000 | 2022-05-13 | kg CO₂e/MJ | 0.082 | 38 | MJ/Liter | EN15804 | 19201 | Bränsle | Eldningsolja 2-5 används huvudsakligen som bränsle i större värmecentraler, för el- och fjärrvärmeproduktion, industriella processer och för drift av större dieselmotorer, t.ex. inom sjöfart. | Klimatdata är representativt för eldningsolja 2-5 som köps i Sverige. | Eldningsolja 2-5 har en klimatpåverkan på 82 g CO₂e/MJ enligt (Jenny Gode m fl: Miljöfaktaboken 2011: Uppskattade emissionsfaktorer för bränslen, el, värme och transporter, rapport 1183, Värmeforsk, Stockholm). Omräkningsfaktorn är hämtad från en drivmedelsleverantör. | Klimatpåverkan från eldningsolja 2-5 beräknas för hela bränslets livscykel från källa till användning (Jenny Gode m fl: Miljöfaktaboken 2011: Uppskattade emissionsfaktorer för bränslen, el, värme och transporter, rapport 1183, Värmeforsk, Stockholm). | Uppgifterna är representativa för eldningsolja 2-5 som köps i Sverige. Om importerad eldningsolja 2-5 används ska andra uppgifter användas. | |||||||||
| 6100000006 | FAME100 | Energi och bränsle | 02.04.000 | 2022-12-22 | kg CO₂e/MJ | 0.0302 | 33 | MJ/Liter | EN15804 | 19201 | Bränsle | FAME100 köps och förbränns i olika maskiner och fordon, dvs omfattar WtW (Well to Wheel). | Klimatdata är representativt för FAME100 som köps i Sverige. | Klimatpåverkan från FAME100 är 30,2 g CO₂e/MJ, andelen förnybart är 100 procent (ER 2022:08). | Klimatpåverkan från bränslet beräknas över hela livscykeln (ER 2022:08). | Uppgifterna är representativa för FAME100 som köps i Sverige. Om importerad FAME100 används ska andra uppgifter användas. | |||||||||
| 6100000007 | ED95 | Energi och bränsle | 02.04.000 | 2022-12-21 | kg CO₂e/MJ | 0.0205 | 25 | MJ/Liter | EN15804 | 19201 | Bränsle | Klimatdata är representativt för ED95 som köps i Sverige. | Klimatpåverkan från ED95 är 20,5 g CO₂e/MJ, andelen förnybart är 91,3 procent (ER 2022:08). | Klimatpåverkan från bränslet beräknas över hela livscykeln (ER 2022:08). | Uppgifterna är representativa för ED95 som köps i Sverige. Om importerad ED95 används ska andra uppgifter användas. |